Alamerande om autistiska barn

Allt fler barn och unga nekas personlig assistans. Sedan 2007 har antalet barn som beviljats personlig assistent minskar med sju procent. Detta trots att nydiagnostiseringarna av olika typer av autism har ökat med 20 procent. Nu tar media också upp problemet.

Attitydförändringar
–Försäkringskassan upplevs som en myndighet ”befriad från sunt förnuft” Det anser Eva Nordin-Olson, ordförande för Autism- och Aspergerförbundet. Nordin-Olson har själv en dotter med autism. Hon är skolläkare och arbetar med rehabilitering av vuxna med kognitiva och psykiska funktionshinder. Eva Nordin-Olson säger till SvD,28 dec. – Det finns en fantastisk lagstiftning i Sverige, den är fullständigt glasklar men tillämpningen av den är under all kritik. Hon beskrivet en attitydförändring från myndigheternas sida när det gäller denna personkrets och med liknande funktionsnedsättningar: ”Behöver du verkligen hjälp?” Istället för att fråga: ”Vad kan vi hjälpa dig med?”
   Man kan också säga att gränsdragningen mellan normalt och abnormt ändras gradvis. Det beror på samhällets krav samt vår beredskap att tolerera och bereda plats för avvikare. Men ytterst handlar det om ekonomi och politisk undfallenhet samt bristen på intresse för de medborgare som inte följer en given mall.

Olika bedömningar och politisk följsamhet
Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan, säger att det är ett dilemma att det är så stora skillnader av bedömningar från enskilda handläggare. ”Måste bedömningskriterierna vara så här snäva för att få hjälp?” SvD 28 dec. –Nej det behöver de inte, men för att påverka det måste man gå till politikerna. Vi har fått en annan rättspraxis att arbeta efter nu.
   Helt rätt. Vi har fått en helt annan rättspraxis sen Alliansregeringen fick makten. Och allra allvarligast: Få politiker reagerar.
   Försäkringsdirektör Svante Borg vill, trots siffrorna, inte gå med på att det har blivit svårare för barn med autism och utvecklingsstörningar att få personlig assistans. Frågan är om Svante Borg är opartisk eller om han, i första hand, företräder regeringens politik. Svårt få hjälp till barn med autism.

”För djävligt”
Även Per-Einar Nordkvist, ordförande för Autism- och Aspergerföreningen i Östergötland, reagerar. Extra Östergötland, 28 dec. ”Det är för djävligt.” Att vara föräldrar till ett autistiskt barn betyder ”mer föräldratid”. Det innebär bl.a. att föräldrarna får avsätta mycket kraft och tid av sin icke arbetande tid åt sitt autistiska barn. Det innebär också att syskonen ofta får stå tillbaka.
   ”Politikerna resonerar så att kan man föra maten till munnen själv, då klarar man av att äta. (…) De här barnen har inte samma insikter som alla andra. De känner inte hunger, du måste alltid pusha på, annars äter de inte. Du måste hjälpa till och skära maten i lagom bitar. Skulle vi som föräldrar inte finnas där fick barnen svälta,” säger Nordkvist som själv har ett autistiskt barn.

Dygnet-runt-tillsyn för en 2-3-åring?
Instämmer helt med Nordkvist. Jag känner en familj som ägnat mycket tid åt sitt funktionsnedsatta barn som har både autism och en ovanlig kromosonförändring. Dottern är idag 23 år. Även hon måste få maten finfördelad eller mosad för intag. Enligt utredningen befinner hon sig på en 2-3-årings nivå. Hon är snart på väg till egen gruppbostad. Ändå har Försäkringskassan ifrågasatt om hon behöver dygnet-runt-tillsyn. Det är alamerande. Vem lämnar en 2-3-åring utan nattlig och daglig tillsyn?
   Den som är svårt autistisk, ibland i kombination med andra diagnoser, kan till exempel inte förstå konsekvenserna av sitt eget handlande. De riskerar därför att utsätta sig för faror om man lämnar dem ensamma. Vem bär då ansvaret ifall assistenterna dras in?

Egen ringhörna
Nordkvist tar också upp att antalet neddragna timmar med assistans gör att allt fler föräldrar måste stanna hemma med sina barn. Hur kan det spara pengar? undrar Nordkvist. Och hur går det då med regeringens arbetslinje, är en befogad tilläggsfråga?
   Autism utgör ett brett spektrum. Ofta kombinerat med andra diagnoser. Allt ifrån tillägg av ADHD som till kromosonförändringar med varierade inslag. Men alla innebär de nedsättningar av viktiga funktioner där stödet utifrån kan vara livsavgörande. Det är graden av detta stöd som regeringen nu drastiskt minskar.
   Regeringen Reinfeldt förefaller befinna sig i en egen ringhörna. Fixerad av skattesänkningar och oförmögen att se till samhällets utbredda behov. Arbetslinjen framför allt. Samtidigt slår besparingarna hårt mot en grupp människor som redan har ett tungt ansvar. De gör alla en stor samhällsinsats utan större uppmärksamhet. Föräldrar tvingas träda in, ibland t.o.m. lämna sitt arbete, när samhället och politiken sviker.

Orimliga regler betyder socialbidrag

Över hälften av de ungdomar som får socialbidrag är arbetslösa. Nya siffror visar luckorna i de sociala trygghetssystemen. SCB har på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tagit fram statistik om socialbidragssökande. Det visar att arbetslöshet eller sjukdom är övervägande skäl till att människor söker ekonomiskt bistånd.

Ekonomiskt bistånd
Nu tvingas personer med sociala problem samsas om samma resurser som arbetssökande och utförsäkrade från Försäkringskassan. Detta drabbar kommunernas basverksamhet: Skola, vård och omsorg. Dessutom måste personer som söker socialbidrag först ha ”fattiggjort sig ”d.v.s. gjort sig av med det lilla de äger. Vilken start ger det på deras fortsatta liv? Samtidigt som de inte kan påverka ogenomtänkta politiska beslut.
Den statistik som SCB tagit fram visar att 41 % av socialbidragstagarna saknar jobb. 14 % är sjuka. Sociala skäl uppgår till 11 %. Samt övrigt till 35 %. Alltså utgör ca 52 % personer som inte borde omfattas av socialbidrag, enligt SCB:s undersökning. Statistiken bygger på uppgifter från 239 kommuner under perioden januari till maj i år. Andra orsaker kan vara att lönen eller föräldrapenningen inte räcker till. Under denna period betalade kommunerna ut 3,6 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd.

SKL ställer krav
Med hjälp av dessa nya siffror upprepar SKL sitt krav på att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunerna ska samordna resurserna så att personer får rätt stöd från rätt myndighet.
Det är ett nygammalt krav som förefaller svårt att uppfylla. Socialbidrag, det yttersta skyddsnätet, ska endast omfatta personer/familjer som har behov av stöd.Arbetsmarknadspolitik ska inte ingå i kommunernas åtagande.
Socialförsäkringsutredningen ska nu se över bl.a. förslaget till en gemensam ingång till de statliga och kommunala myndigheterna. Men det räcker inte för att lösa problemen kring socialförsäkringen. 1500 sjuka kan inte bli sjukskrivna igen – hur sjuka de än blir. Då utgör de ändå bara en liten skara av alla utförsäkrade som nu tvingas söka socialbidrag.

Kritik mot tidsgränser
En utredning som skulle föreslå förbättringar av sjukförsäkringsreglerna får nu kritik från flera håll. Bl.a. från fackförbunden och handikappsorganisationerna. Bl.a. vad gäller tidsgränserna i regeringens sjukförsäkring som finns kvar även i utredningens förslag. Det förefaller orimligt att allvarligt sjuka och personer som råkat ut för allvarlig olycka ska omfattas av en tidsgräns.

”Livsinriktad rehabilitering”
Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade, RTP, har sedan 2009 efterlyst en ny syn på rehabilitering. RTP lanserade begreppet ”livsinriktad rehabilitering”, för både liv och arbete. RTP anser att det är viktigt att personen först får rehabiliteras tillbaka till livet innan samhället ställer krav på återgång till arbetslivet, för att rehabiliteringen ska fungera bättre i Sverige. Ny rapport: En rehabiliteringskedja i behov av rehabilitering.

Dagens tidsgränser
Även personer som inte ens fått chansen till någon rehabilitering riskerar att utförsäkras med dagens tidsgränser. Det är uppenbart att processen behöver göras mer rättssäker. I valrörelsens sista skede talades det en del om sjukförsäkringen. I riksdagsdebatten den 4 november, när ämnet skulle debatteras, fanns bara en enda talare. En folkpartist. Talarlistan var helt tom på rödgröna politiker. Se blogg Maria Nova

Har oppositionen redan glömt de sjuka?

Har oppositionen lämnat walk over till Alliansen när det gäller sjukförsäkringssystemet? Det förefaller vara ganska tyst från oppositionens sida. Frågan är om det kommer att bli tyst ändå fram 1,5 vecka före valet 2010.

”Valet är över vart tog vi sjuka vägen?” Det var rubriken på Lars Sjöbloms artikel i Aftonbladet. Sjöblom var M-politikern som lämnade moderaterna p.g.a. hur de behandlade sjuka och utförsäkrade. Han gick över till S men konstaterar nu att Mona Sahlin och Ylva Johansson har glömt bort oss. Inte ett ord har vi hört från dessa politiker. Nu pratas det om invandrarfrågan och Afghanistan, konstaterar Sjöblom som undrar var läkarnas röster är.

Ja, efter valet det har blivit tyst om sjukförsäkringen och dess konsekvenser från oppositionen Innan valet tog inte heller oppositionen upp frågan om sjukförsäkringen i tid. En reporter på TV4 sa att det kunde blivit Alliansregeringens stupstock. Och det missade oppositionen?

Kristersson ska rätta till sjukförsäkringen, löd rubriken på TV4:as inslag om hur sjuka drabbas. Men det blir bara små justeringar har Kristersson senare meddelat. Frågan är vart Margaretas fall räknas.

Vad händer med de långtidssjuka som utförsäkras och vad händer med dem i Fas 3? Åtskilliga reportage har visat att många arbetsgivare utnyttjar personer i Fas3. Som tvingas utföra arbete som kunde skett till marknadsanpassade löner. Social ekonomi kan det vara något för Fas 3 deltagare?

Eva Carlsson och Pernilla Ulvblom från Sociala arbetskooperativens intresseorganisation (Skoopi) tog upp frågan i Dagens Samhälle 32/2010.De skriver bl.a att i Arbetsförmedlingens faktablad står att ”Sysselsättning i Fas 3 kan bestå av arbetsuppgifter som annars inte skulle bli utförda (…). Här är regelverket motsägelsefullt, eftersom det måste finnas meningsfulla arbetsuppgifter och kvalitet även för deltagaren; möjlighet att bli delaktig, få utvecklas och ges chanser till framtida anställning. skriver de.

Carlsson och Ulvblom skriver vidare att i Arbetsförmedlingens faktablad står även att anordnaren ”Får inte placera den arbetssökande hos en annan arbetsgivare, förening, organisation eller annat företag”. Men, konstaterar de, det är något som vissa kommuner, bl.a Botkyrka, inte följer. ”Se till att inte långtidsarbetslösa utnyttjas”, var rubriken i Dagens Samhälle.

Vem följer upp deltagarna i de olika arbetsmarknadsprojekten och i Fas 3. Hur är deras arbetsförhållanden? Hur introduceras de ut mot arbetslivet? Hur blir de bemötta. Den frågan borde nätverket Resurs ställa till respektive politiker i socialförsäkringsutskottet. Då får vi se om oppositionen också kommer ut på banan. Det som Lars Sjöblom och många andra drabbade efterlyser

Pensionärer – stor väljargrupp i bakvattnet

Behövs ett fungerande pensionärsparti i Sveriges riksdag? Vem/vilka driver de frågor som är viktiga för pensionärerna? Det är frågor som ofta kommer upp då många pensionärer anser att de utgör en bortglömd grupp i samhället. Trots att andelen pensionärer utgör 25 % av väljarkåren. Eller var fjärde röst. Men i de politiska församlingarna är alltför få representerade.

”De etablerade partierna lovar oss äldre inför valet guld och gröna skogar, bara vi röstar på dom. Glöm ditt gamla parti, ditt gamla parti har för länge sedan glömt dig. Vårt parti heter SPI (Sveriges Pensionärers Intresseparti). Det skrev Backa Nils Eriksson i Länstidningen Östersund sept. 2010. Men SPI gjorde ett katastrofval över hela landet

De pigga pensionärerna vill ha sänkt skatt och höjd pension, i stället för tvärt om. För de som inte kan föra sin egen talan råder hårda villkor. Äldre som inte förmår föra sin egen talan behöver god omsorg som utgår från deras behov. Det finns många åldringar som har problem med toalettassistans. Många kan tvingas lägga sig vid Bolibompa.

Hemtjänstens personal, kanske de enda som många ensamma äldre träffar, får endast tid för de mest basala behoven. Ingen tid att sitta ner och prata med den äldre.Var fanns den frågan i valrörelsen. Eftersom utgifterna för personalen utgör cirka 80 procent av kostnaden för ett normalt äldreboende är det i stort sett bara personalstyrkan som det går att skära ner på. Vissa äldreboenden är sedan tidigare klart underbemannade. Eller dementa som låses in för natten. Dock inte specifikt för just Piteå.

I valrörelsens sista halvår kom skattesänkning för pensionärer i fokus. En överbudspolitik från både regeringen och oppositionen. Övrig äldrevård kom i skymundan. Som t. ex. behovet fler vård- och omsorgsboende inkl. korttidsplatser. Frågan om personaltätheten, alltså i praktiken de ekonomiska resurserna, likaså.

I DN:s Valfläskkollen togs frågan om miljonären är en pensionär upp? Majoriteten av alla miljonärer är pensionärer, hävdade Fredrik Reinfeldt (M) och pikade Mona Sahlin (S) för att hon vill sänka skatten för de rikaste. En retorik över huvudet på flertalet pensionärer. På olika sätt fördes fattiga pensionärer och sjuka vårdtagares behov åt sidan.

”Pensionärerna behöver ett eget riksdagsparti”, stod det i DN den 21 aug. Ett ämne som ofta dyker upp. Insändarskribenten Magnusson skrev att andelen pensionärer utgör 25 % av väljarkåren. Utlovade skattesänkningar för pensionärer ansåg Magnusson som löften till inget förpliktigande eftersom det alltid finns ett ”men” efter löftena.

Det bör dock påpekas att det är svårt starta ett parti enbart i äldrefrågor. Det bör, i så fall, breddas till att omfatta skola, vård och omsorg. Det behövs också ett bra partiprogram, engagerade personer och en driftig ledare.
– I tre och ett halvt år är det tyst, men ett halvår innan valet är vi väldigt populära, sa pensionären Larsson medlem i PRO Sunnemo. Det är kanske där debatten och analysen om äldrefrågorna bör starta. I tystnaden som följer vad gäller de äldres behov, efter ett val. Den tystnaden får inte fortsätta till 2014.

Alliansens svek mot folkhemmet

HYRORNA , Inlägg av Jan Lindholm, MP, i ETC
2010-08-21

Det talas mycket om att högerregeringen kan komma att falla på sina misslyckanden med socialförsäkringen och arbetslöshetskassan. Få talar om sveket mot den svenska hyresrätten, skriver Jan Lindholm (MP).

I stället för att ta striden i EG-domstolen och göra sitt yttersta för att försvara den svenska modellen med allmännyttiga fastighetsbolag valde regeringen att kapitulera i farstun. Trots att många bedömare ansåg att vi hade kunnat vinna i EG-domstolen så valde man att själv dödförklara den svenska modellen för hyressättning. Motivet var självklart att man ville genomföra rena marknadshyror. I högerns Sverige finns ingen annan rätt än den som kan köpas för pengar. Den som bott hela sitt liv i en hyreslägenhet i innerstaden skall självklart kunna kastas ut om hyresvärden har möjlighet att hitta en hyresgäst som kan betala mångdubbelt mer. Social hänsyn, bovärde, besittningsskydd, det är gammalmodigt för en moderat bostadspolitiker.

Det var lite för uppenbart hänsynslöst att gå hela vägen på en gång. Därför valde man att lagstifta om ett nytt hyressättningssystem med inbyggda skyddsregler. Att hyrorna trots det kommer att växa med minst fem procent per år och i attraktiva innerstadslägen förmodligen betydligt mer väljer man att tala tyst om. Samtidigt har regeringen i lag ålagt de kommunala fastighetsbolagen tunga sociala uppgifter samt ett krav på utdelning i samma nivå som de privata fastighetsbolagen.

Det finns kanske kommuner som tycker det är toppen att hyresgästerna får betala extra skatt. Risken är stor att fastighetsbolagen inte klarar underhållet när vinstutdelning går före. Förfall leder till avflyttning och så har högerregeringen fått som de vill. Förslumning, segregering och hyresrättens död.

Det otäcka är att den här processen är så skickligt iscensatt att den kanske inte går att stoppa ens med ett regeringsskifte. När regeringen svek den svenska modellen så gjorde man det samtidigt nästan omöjligt att återta förlorad mark.
Den möjlighet EG-rätten nu erbjuder för kommuner att lösa boendefrågor för dem som inte kan köpa sina egna bostäder är att införa så kallad social housing. Det innebär i praktiken inkomstprövning och en kraftig segregering.

Bostadspolitiken var det svenska folkhemmets kärna. En politisk ambition att alla skulle kunna bo bra även de som inte kunde betala var grunden för att alla barn skulle få en bra start i livet. Den epoken byts nu mot att var och en får lösa sitt boende på egen hand och att priset på boendet bestäms av den som har råd.
I Paris och Londons förorter kan vi se vart resan bär med högerstyret. Sverige behöver snabbt en ny regering.

Jan Lindholm
Riksdagsledamot, Miljöpartiet de gröna

Papperen på bordet, Reinfeldt!

Teichert, strokeläkaren som själv fick stroke, har blivit en symbol för Alliansen politik där sjukskrivning på deltid har blivit omöjligt och de sjuka istället ska "prövas mot hela arbetsmarknaden". Teichert uppmanades att sluta sitt jobb som läkare på 75 %, för att jobba på Samhall på 100 %.
Nu får inte media negligera detta fall därför att det sägs att Teichert står S nära. Jörg Teichert säger till Aftonbladet att han inte är "medlem i S” och att han hade ställt upp för alla partier som vill lyfta frågan om de nya reglerna – utom Sverigedemokraterna Det handlar om sakfrågan. Reglerna. Vad gäller? Vad har sagts och inte sagts?

”Jag blir upprörd!”
Enligt Försäkringskassan, FK, stämmer det inte att Teichert blivit hänvisad till bl.a Samhäll. –Jag blir upprörd över sakfelen, säger överdirektör Stig Orustfjord på FK till Aftonbladet. Vi har aldrig gett den här mannen rådet att han ska säga upp sig eller börja jobba på Samhall. Vi lägger oss inte i den frågan, eftersom vi varken har den kompetensen eller befogenheten, säger Orustfjord. Vem har då kompetensen ? Var ligger ansvaret?
Men Jörg Teichert kontrar med att han har beslutet – på papper. Men han säger också att han blivit bra bemött av FK. Det är inte dem han angriper – utan reglerna. Vid partiledarutfrågningen för några dagar sedan grillades Reinfeldt bl.a om de sjuka reglerna för sjukförsäkringen. ”Alla sjuka ska prövas mot alla jobb som finns på hela arbetsmarknaden”. Det vill jag se papper på, sa Reinfeldt. Det kommer nedanstående länk att belysa. Nu måste oppositionen, de två sista veckorna före valet, koncentrera sig på de utförsäkrade och Alliansens sjukförsäkringsregler – över huvud taget. Ni har väljarna på er sida i denna fråga.

Svenskarna tycker
69 procent av svenskarna svarade på en Novusundersökning att sjukförsäkringen är viktig för den personliga tryggheten på arbetsmarknaden. Hela 65 procent av svenskarna ansåg att de sjukskrivna borde ha bättre villkor än idag. Och 64 procent tycker att de sjukskrivna behandlas sämre idag än innan den borgerliga regeringen tog över.

Överträffat varandra
Det är inte de äldre och pensionerna, som båda blocken försökt överträffa varandra med, som avgör valet. Sjukförsäkringssystemet och de utförsäkrade oroar och engagerat fler. Men för Reinfeldt har det varit bra att fokus hamnat på de äldre och inte på de utförsäkrade.
Lena Mellin säger i dagens AB att nedskärningarna i sjukförsäkringen är regeringens ömmaste punkt. Förlorar alliansen är det den viktigaste förklaringen. Är oppositionen beredd att kraftansamla sig och satsa?

Reinfeldt och papperen
Jag fick via nätverket Resurs ett mail angående att Reinfeldt vid partiledarutfrågningen ”ville se papperet först” när det gäller att ”alla sjuka ska prövas mot hela arbetsmarknaden”. Resurs hade fått sina uppgifter från Alliansfritt Sverige. Jag länkar till Alliansfritt Sverige och deras blogg. Här kan ni läsa om de något komplicerade reglerna som gäller men som Reinfeldt inte föreföll (vilja) känna till. Trots att det är regeringen som utformar politiken.

Fredriks 3 ömma punkter
Här är papperet,

Hej Anna och Alla på Resurs!

Jag skrev på Resurs den 27 aug. att  S, V och MP  hade  en debattartikel i Aftonbladet om  att sjukdom inte ska leda  till fattigdom. Jag tyckte att oppositionen och artikeln var tydlig. Väljarna sågar den slaktade sjukförsäkringen.”  Anna svarade på Resurs under min rubrik som var:  "Oppositionen tar ställning!  "Hmm... Men kanske endå inte endå...  Här, Aftonbladet 28 Aug, alltså dagen efter: "3 frågor där de rödgröna inte kan enas". "De rödgröna skjuter upp knäckfrågor för att undvika splittring". Och bland annat nämns sjukförsäkringen... Tolkningarna är många. Fortsätt pressa på, skrev Anna.

Jag har förmedlat det Du skrev, Anna,  till Veronica Palm, S, via Facebook.Det är viktigt att politiker inom området (Palm är vice ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott) känner till hur allmänhet och berörda tycker och tänker i vissa, för dem viktiga frågor. 

Bra att Du är så uppmärksam, Anna, på texter och vad de kan innehålla eller ej. Jag slog upp AB från den 28 aug. och läste bl.a. på sidan 12:  ”Inget klart besked ges före valet, i stället har den viktiga frågan lagts i en utredning på andra sidan valdagen.”  Men  det beskedet är egentligen inget nytt. Det har framgått tidigare. Men bland all den textmassa som nu i valtider produceras i media kan man inte läsa och se allt.

Sjukförsäkringen är en mycket stor fråga. Arbetsmarknadens parter har en central roll att spela när det gäller ett stabilt sjukförsäkringssystem. Det förbisåg Allianen helt. Fackförbundet ST tog fram en rapport bland sina medlemmar på Försäkringskassan (FK) och Arbetsförmedlingen (AF). Alltså bland den personal som ska verkställa de hårdare sjukskrivningsreglerna. Personalen var mycket kritisk.

Anställda inom FK och AF angav att 61 procent av de utförsäkrade främst behöver medicinsk rehabilitering och vård. Det ska jämföras med regeringens bedömning att det rörde sig om cirka 10 procent. Alltså en grov felbedömning från Alliansens sida! Om så hög procent är så sjuka att de inte kan delta i arbetsmarknadspolitiska program på AF så förstår man att Alliansregeringen har misslyckats med förändringarna i sjukförsäkringen. Och inte lyckats minska utanförskapet.

Alliansregeringens slaktade sjukförsäkring är förmodligen anledningen till att oppositionen nu väljer att lägga denna viktiga fråga i en särskild utredning till efter valdagen. Nuvarande oppositionen vill förmodligen ha en bredare och stabilare uppgörelse om sjukförsäkringen. Och som håller över tid 

Bifogar den del av den rödgröna överenskommelsen som berör sjukförsäkringen ”Hög tid för ny sjukförsäkring,”  Sämre än vad det blivit under Alliansens tid kan det inte bli. Jag tycker därför vi ska ha förtröstan  när det gäller sjukförsäkringen  – om  oppositionen kommer i regeringsställning.  Och jag ser fortfarande debattartikeln i AB den 27 aug. som en klar viljeyttring från oppositionens sida att göra om och göra rätt i sjukförsäkringen.

Det är många, långtidssjukskrivna och med aktivitetsersättning (förtidspension) som friskförklarats och som berörs av Alliansens bristfälligt genomföra sjukförsäkring. Många utförsäkrade har hänvisats till försörjningsstöd/socialbidrag. Sammantaget är denna grupp berörda så stor att den kan avgöra valet. Med råge! Därför är det viktigt att så många som möjligt går och röstar. 

Reform med drag av sjuklighet

Alliansen får svidande, och berättigad, kritik för sjukförsäkringsreformen. Men förändringarna började redan då Socialdemokraterna var vid makten. Och med Anna Hedborg som ansvarig minister och senare socialförsäkringsutredare. Hedborg ansåg att sjukförsäkringen var "för mjuk" och  överutnyttjades. Detta  gjorde att attitydförändringar i befolkningen slog igenom.    
     Dessutom var Anna Hedborgs utredare främst ekonomer.  För att motverka ett grupptänkande borde åsiktsutbyte och olika erfarenheter och värderingar kommit till tals
    Det var också allvarligt att regeringen inte tog studien om sjukfrånvaroproblemet kring millennieskiftet på allvar. Sociologen Tor Larsson kom med en rapport: "Den galopperande sjukfrånvaron".

Sociala omständigheter togs bort
Ett annat olyckligt beslut var "renodlingen" av sjukförsäkringen. Det innebar att Försäkringskassan inte längre fick väga in sociala omständigheter. Enbart medicinska faktorer. Därmed kunde en person inte erbjudas förtidspension på deltid, i de fall arbetsförmågan inte räckte för heltidsarbete. Ett backlash för, främst kvinnorna, eftersom dessa drabbas mer än männen av psykosociala problem som föranleder behov av lägre arbetsgrad. Läkarna var skarpt kritiska.
    Hedborg var sjukförsäkringsminister under den period då "renodlingen" av sjukförsäkringen förbereddes och beslutades. Så långt kritiken av S sjukförsäkringspolitik. Alliansen har helt förändrat sjukförsäkringen och kollektivt utförsäkrat sjukskrivna,

Ingen vill anställa dem
Arbetsmarknaden är problemet, inte de arbetslösas motivation.Det framgick av Daniel Meléns, sociolog vid Lunds universitet  avhandling.
    Melén konstaterade att de fick inget jobb därför att arbetsgivarna inte ville anställa dem. Och varför, säger Melén, skulle de anställa en före detta sjukskriven  med kanske nedsatt arbetsförmåga om de kan välja en fullt frisk högpresterande person. Tala öppet om varför människor stöts ut.

Havererat rehabiliteringssystemet.
Björn Johnson är filosofie doktor i statsvetenskap och lektor i hälsa och samhälle vid Malmö högskola. Han har skrivit boken ”Kampen om sjukfrånvaron”. Han säger att forskare anser att den höga sjukfrånvaron berodde på det havererade rehabiliteringssystemet. Den är den  mest trovärdiga förklaringen. Inte överutnyttjande eller påståenden om fusk.  Det förekom också missvisande mediebilder om den höga sjukfrånvaron.
    Enligt vissa  forskare var det  inte antalet sjukskrivningar som ökade mellan 1996 och 2002. Flera statistiker har, oberoende av varandra, räknat ut att närmare 85 procent av sjukfrånvarons ökning berodde på att sjukskrivningsperioderna blev längre.Inte på att fler blev sjukskrivna. Björn Johnson anser att diskussionen om sjukfrånvaron har mer med makt- och intressekamp att göra än med dess faktiska orsaker.
    Kring millennieskiftet ökade den svenska sjukfrånvaron dramatiskt. På några få år, från hösten 1997 till våren 2003, fördubblades antalet sjukdagar. Sanningen bakom de sjukskrivna  

Idag har läkarkåren tystnat
Då, 2004,  ansåg läkarna att alltför ofta drabbades  personer som  t ex invandrare och/eller kvinnor att, som sjuka,  utförsäkras. Jönköping ansågs  nämligen som ”bäst” när det gällde regeringens krav att minska sjukfrånvaron. Kanske var  det just därför som 56 distriktsläkare i Jönköping i december 2004 skickade ut ett ”nödrop” angående sjukskrivningarna. Idag hörs inga ”nödrop” från läkare längre.
    I april 2006 deltog jag i ett seminarium i Västerås. Där talade bl.a. Jan Rydh,  S-regeringens förre sjukförsäkringsutredare, under temat sjukfrånvaron, fakta och politiska myter. Om en sjukskrivning får fortskrida  –   tre månader brukar anges som en gräns  –  är risken stor att den blir permanent och slutar i förtidspension, sa Rydh. Det viktiga är att resurserna sätts in i tid.
     Jan Rydh fick ibland frågan om han tyckte att kommunerna var dåliga arbetsgivare. Inte helt och fullt. Det gäller bara kvinnorna. Kommunerna är bra för chefer och högre tjänstemän. Deras sjukfrånvaro har inte ökat.

Ordens valörer
Bengt Järhult talade över temat ”Medborgerligt broderskap med Försäkringskassans FK:s nya giv”.   Han ansåg att FK grovt har misskött rehabiliteringen. Många sjuka friskförklaras. ”Och friskförklarade människor behöver ju ingen rehabilitering”.
    Bengt Järhult tog också upp (se lite längre ner på länksidan) ordens valörer och Anna Hedborgs utredning ”Sjuk eller ledsen” som exempel. Varför heter det inte  ”Sjuk och ledsen”, undrade Järhult.

”Stupstocken”
Det vi nu ser överträffar allt som tidigare hänt. Begreppet stupstocken får nog  anses som befogat. Alliansen utförsäkrar sjuka till Arbetsförmedlingens introduktionsprogram eller till socialbidrag.
    Nu hänvisas t.o.m. en strokeläkare som själv drabbats av stroke till Samhäll. Samhäll! Om han inte förmår jobba heltid. Det som Allinsregeringen nu genomfört får anses som oacceptabelt. Även de som idag är friska och har arbete borde förstå vidden av Alliansens socialpolitik och ökade utanförskap.Vilka som är oförmögna att arbeta styrs av politiken.
    Nyligen lämnade en M-politiker i Norrtälje sitt parti och gick till  S. Anledningen var den ”brutala omvandlingen av sjukförsäkringen under mandatperioden”.  Vad är det för mening att utförsäkra sjuka till ett annat system? Eller kommunernas försörjningsstöd?
    Arbetsmarknadens parter har en central roll att spela när det gäller ett stabilt sjukförsäkringssystem. Det har Alliansen helt förbisett. Vad ska de utförsäkrade, som inte klarar av att arbeta, göra?
    Allt är individens fel – det förefaller vara grunden för borgarnas politik.  Det är samma linje som när man gör a-kassan dyrare och sämre för de arbetslösa. Ett samhälles solidaritet kan mätas utifrån hur det tar hand om sina sjuka, utsatta, barn och gamla.

Särskilt hårt drabbade
Särskilt hårt drabbas personer med psykiska problem och diagnoser. Staten krossar Ella,  politikerna tige Men också personer med psykosociala problem som ångest & oro, paniksyndrom, social fobi m.m.Begreppet "sociala omständigheter" borde återinföras.
     En vecka före valet 2006  skrev jag en artikel, ett  öppet brev till samtliga partiledare,  på Aftonbladet. Rubrik: Ni har byggt sjuka system.  Ge alla en ny chans! Det var min uppmaning. Men det fick varken de långtidssjukskrivna eller  dito arbetslösa sen Alliansen kom till makten.  Varken chans till individuell prövning av sin sjukskrivning eller arbete efter förmåga.

Matvägrar politikerna?

Trots att media skriver en hel del om bristerna inom äldreomsorgen bl.a när det gäller maten når debatten inte upp till den politiska dagordningen. Detta trots att äldre dels har sämre matlust och dels ofta drabbas av undernäring. Nu har både Expressen och Aftonbladet haft var sin artikel om äldrematen.

Matlådorna vaktas som kronjuveler
Karin Ahlborg som skrev artikeln i Aftonbladet hade en idé: Varför inte bjuda politikerna på samma mat som de gamla och sjuka får. Ahlborg försökte komma över några portioner men det var inte lätt. Ungefär lika enkelt som det vore att få låna Victorias kamédiadem till kräftskivan, skrev Ahlborg.
    ”Av någon anledning vaktas matlådorna som om det verkligen vore kronjuveler, men med lite list, trix och fix står jag med tre portioner mat enligt uppgift, 100 kronor styck i famnen.” Men vid receptionen i landstingshuset blev det stopp. Några matlådor fick Ahlborg inte leverera till politikerna. Matvägrade de? Äldreborgarrådet Ewa Samuelsson åt dock från matlådor efter ett TV-program – men det är ganska länge sen.

Innehållsdeklarera maten
Författarna bakom boken ”Döden i grytan”, Henrik Ennart och Mats-Eric Nilsson, anser att det är dags att innehålls- och näringsdeklarera maten på skolor, sjukhus och inom äldrevården. Att de varmhållna, återuppvärmda eller snabbmikrade rätterna sällan smakar bra är uppenbart – men lika illa är det ofta ställt med det faktiska näringsinnehållet. Det är dags att innehållsdeklarera all mat på offentliga inrättningar.
    Även en preciserad ursprungsmärkning och näringsdeklaration är nödvändig, anser Mats-Eric Nilsson och Henrik Ennart.
     Den så kallade cook-chill-tekniken, som många kommuner går över till för att centralisera matproduktionen, innebär att maten kyls ned till + 3 grader direkt efter tillagningen, för att sedan värmas upp innan den serveras flera timmar senare.
   Metoden medför att maten måste ätas senast 15 minuter efter återuppvärmning för att vara mikrobiologiskt säker. Frågan är hur många äldre som känner till det. Eller att det som blir över vid en måltid bör slängas direkt och inte sparas till nästa dag.

Förstörs i produktionsstegen
Det största problemet är ändå inte det som finns i industrimaten utan det som saknas. Några holländska forskare har kunnat visa på hur viktiga ämnen som finns i broccoli och brysselkål och anses ha cancerhämmande effekt, förstörs i de många produktionsstegen.
     Men trots att matens kvalitet är så viktig hamnar den sällan i centrum av den politiska debatten. Och vid upphandlingar av mat inom äldreomsorgen tas sällan hänsyn till hur maten egentligen smakar. Priset styr och den som lägger det lägsta anbudet vinner oftast.
     Men allt behöver inte vara nattsvart. Det går att hitta tillbaka till de riktiga råvarorna, närproducerade och med bibehållet näringsinnehåll. Och ge våra äldre möjligheten att få njuta av den goda smaken, den sanna matupplevelsen och den hälsobringande samvaron!
Vill du har det här i kväll?       "Tvångsmata politikerna"      Kommuner försummar de äldres mat

Fas 3 – vad händer sen?

Fas 3, i jobb och utvecklingsgarantin, kritiseras ofta. Alla dessa skapade insatser för långtidsarbetslösa som tidigare Beredskapsarbete på 1930-talet. ALU. OTA (Offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa över 55 år) och Aktivitetsgarantin (AGAN) och andra bokstavskombinationer är konstruerade jobb för personer som har svårt att komma ut på den öppna arbetsmarknaden.

Undanträngningseffekter finns
Regeringen har infört något som kallas jobb- och utvecklingsgarantin. Till skillnad från den tidigare aktivitetsgarantin finns tidsgränser för de olika faserna av arbetslöshet. Fas 3 inträder efter 450 dagar med aktivitetsstöd. Den arbetssökande anvisas då en sysselsättningsplats hos en arbetsgivare, privat eller offentlig. Sysselsättningen pågår i max två år. Den kan förlängas därefter. Oklart hur länge eftersom det inte finns någon annan ytterligare åtgärd.
    Det ska inte vara vanliga arbeten, heter det. Men undanträngningseffekter finns. Den person som genom Arbetsförmedlingen fick ett sorteringsjobb hos Direkt Reklam utförde ett arbete som var en viktig länk för att få ut reklamen.

Slavarbetarna på tvätten
Eller de lätt funktionshindrade på tvätteriet i Luleå. De fick inte ens en dräglig arbetsmiljö. De utförde ett riktigt arbete men ändå inte. Men om inte dessa personer utförde tvättjobbet skulle någon annan person anställas till marknadsanpassad lön. Ventilationen fungerande inte i två av de tre tvättstugorna dessa varma sommardagar. Var finns arbetsgivaransvaret från Luleå kommun?
    Det minsta man kan begära är att deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin har en god arbetsmiljö. Enligt lag (2000:625) ska deltagarna likställas med arbetstagare vad gäller vissa bestämmelser i arbetsmiljölagen.
    Arbetsgivaren får sysslor utförda för 225 kronor per person och dag. Den arbetslöse får aktivitetsstöd från Försäkringskassan, motsvarande 65 procent av a-kassan. Alltså: Alliansen har sänkt ersättningsnivåerna. Eller så får deltagarna socialbidrag.

Reglerna är otydliga
Regeringen har inte varit tydlig med hur länge ett utfört arbete – med socialbidrag som motprestation – kan pågå. Det förefaller som att deltagarna kan hamna i en åtgärd som kan pågå nästan för evigt med en ersättning som är väldigt låg, 65 procent av a-kassan.
   Det är helt otroligt, de borde i alla fall få den lägsta lönen enligt kollektivavtal, säger Gerd Högström, sektionsordförande för Kommunal i Gävle. Och kritiken mot Fas 3 är hård. Kan man adekvat handleda 68 personer? Ersättning är 3,8 miljoner på årsbasis? Kritiken mot Fas 3 har varit hård.

"Yttersta utposten"
Förutom att många deltagare känner sig förnedrade, livegna och upplever befinna sig i ”yttersta utposten” (det finns f. n. ingen ytterligare fas) saknas det styrning och uppföljning också av detta projekt.
     Det framgår inte heller tydligt från regeringen om deltagarna har några rättigheter. Som t. ex motsvarande normal semester vid året runt jobb, ledighet vid enskilda angelägenheter som allvarlig sjukdom eller död hos nära anhörig. Ordentlig handledning, adekvata meriter för att, om möjligt, ta sig ifrån Fas 3.
    Ersättningen är ursel för utfört arbete. 65 procent av a-kassan eller socialbidrag. Det svårt att leva på så låga ersättningsnivåer. Finns det barn så drabbas även de. Något bör ske med Fas 3.

Gör om, gör rätt i sjukförsäkringen

Vi närmar oss valet och det är tid att summera mandatperioden. Det handlar bl.a om de stora förändringarna av sjukvårdssystemet som genomförts. Men också om ökat utanförskap, hög arbetslöshet och sjuka friskförklarade.

Reinfeldt och Alliansen kommer att dra sitt mantra: Oppositionen förtidspensionerades 140 personer varje dag. Men nu har Sverige istället fått en dold sjukfrånvaro. Bara 370 av 12.600 som utförsäkrades vid årsskiftet fick ett riktigt arbete.
    De förändringar som regeringen genomfört i sjukförsäkringen inte har löst problemen. De har bara behandlat symtomen – genom utförsäkring. Någon undersökning om hur utförsäkrade mår eller försörjer sig har regeringen inte gjort.
    Den enda kända rapport inifrån som tagits fram har Fackförbundet ST gjort bland sina medlemmar på Försäkringskassan (FK) och Arbetsförmedlingen (AF). Alltså bland den personal som ska verkställa de hårdare sjukskrivningsreglerna. Personalen är mycket kritisk.

Respondenterna (anställda inom AF och FK) angav att 61 procent av de utförsäkrade främst behöver medicinsk rehabilitering och vård. Det är en mycket hög siffra.
   Det ska jämföras med regeringens bedömning att det rörde sig om cirka 10 procent. Många remissinstanser var redan då kritiska och menade att denna bedömning var alldeles för låg. Men regeringen lyssnade inte.
     De hårda kraven från FK har också lett till ett omfattande merarbete för landets läkare. Ett intyg kan ta 30 minuter utöver undersökningen. Det drabbar landstingen och sjukvården.

Arbetslinjen, javisst! Men varför jaga 60-åringar som drabbats av stroke, Parkinson eller haft flera svåra hjärtinfarkter? De klarar knappast sin vardag. Varför inte istället bekämpa den höga ungdomsarbetslösheten. Den är ingen skapad synvilla.
    SVT:s Aktuellt presenterade den 15 juli en utvärdering som gjorts gemensamt av FK och AF. Av de 12.600 personer som flyttades från FK till AF i och med regelskiftet, och som därmed förlorade sin sjukpenning, har 1.800 fått något slags arbete. I de flesta fall handlar det om ett arbete med stöd, som till exempel lönebidrag. Endast 370 personer har fått ett riktigt deltids- eller heltidsjobb.

Hälften av dem som ansökte om sjukpenning på nytt, efter tre månader, var så sjuka att de beviljades omförsäkring av sjukskrivningen. Socialförsäkringsminister Christina Husmark Pehrsson har sagt att omkring 60 procent av alla som förts över till AF finns kvar i något av myndighetens program. 40 procent har inte kunnat delta i Arbetsförmedlingens program. Därtill är de alldeles för sjuka.´
     Om 40 procent är så sjuka att de inte kan delta i arbetsmarknadspolitiska program på AF så förstår man att regeringen har misslyckats med förändringarna i sjukförsäkringen. Till mycket lidande och ekonomisk förlust för många.
    Därför måste regeringens nuvarande regler ändras så att alla får en individuell prövning innan de blir av med sjukförsäkringen. Gör om och gör rätt i sjukförsäkringen!

Infört i Miljömagasinet nr 31, 6 aug. 2010

Hägglund inte tillräckligt vidsynt

Hägglund vill öka antalet vårdplatser på sjukhusen. Det behövs. Men förmår Hägglund att se till helheten? Upp till 60 procent av landets vårdplatser upptas av äldre som åker in och ut mellan hemmet och sjukhuset. För Stockholms stads del omvandlar nu de borgerliga servicehusen till trygghetsboenden. Utan noggrann konsekvensanalys.Det behövs servicehusboende med dygnet-runt-vård såväl som fler vård- och omsorgsboende inkl. korttidsplatser.

”Medicinskt färdigbehandlade”
Eftersom de äldre, som medicinskt färdigbehandlade, skrivs ut allt snabbare från sjukhuset är de ofta i dåligt skicka vid hemkomsten. Därför behöver de äldre ibland en tids konvalescens, en korttidsplats ute i sin kommunen, innan de orkar återvända hem. Men prioriteringarna är även där hårda. Ofta ligger där andra, ännu sjukare äldre, som inte klarar av att bo hemma. Eller som väntar på en plats på ett vård- och omsorgsboende. Därmed uppstår vårdproppar även där.

Omvandling av servicehus
Här är inte Hägglund tillräckligt vidsynt. För det är ju här som problemen med de korta vårdtiderna på sjukhus och bristen på en tids konvalecentplats uppstår när det gäller de äldre, Men de borgerliga med KD i spetsen vägrar rusta upp den kommunala äldrevården.
    ”Tre av fyra vårdplatser har försvunnit i geriatriken. När sjukhusen skurit ner har äldresjukvården offrats, trots politikernas krav på att den ska rustas upp.” Dagens Samhälle, DS nr 6/2010.

Multisjuka åker in och ut på akuten.
”Multisjuka åker in och ut på akuten." […] Bristen på kvalificerad äldresjukvård är en nyckelfråga för sjukvårdens struktur i hela landet, ansåg Henrik Hammar, ordf, för sjukvårdsdelegationen för Sveriges Kommuner oh Landsting (SKL) och Ingrid Lennerwald (S) 1:e vice ordf. i sjukvårdsdelegationen i samma DS-tidning.
    ”Vården av multisjuka äldre proppar igen hela systemet och är en förklaring till vårdköerna. I genomsnitt upptas 60 procent av landets vårdplatser av patienter som fyllt 65 år och äldre, enligt Socialstyrelsen”, skrev Hammar och Lennerwald.
    Mellan åren 1994 och 2008 beräknades följande vårdplatser ha försvunnit i landet: Medicinavdelningarna har mist 26 % av sina platser. Kirurgen har mist 40 % av sina platser och Geriatriken har mist 64 % av sina platser.

Socialstyrelsen
Socialstyrelsen skrev i sitt yttrande över Äldreboendedelegationens slutbetänkande Bo bra hela livet (SOU 2008:113). Dnr S2008/10786/ST, blannd annat:
    ”Socialstyrelsen instämmer i delegationens bedömning att seniorboende och trygghetsboende ska ses som en resurs på den allmänna bostadsmarknaden.
    Socialstyrelsen ser med stor oro på de senaste årens minskning av antalet platser i särskilt boende. Det är därför av största vikt att utbyggnaden av trygghetsbostäder inte sker på bekostnad av platser i vård- och omsorgsboenden.
    Socialstyrelsen instämmer i slutbetänkandets uppfattning om att fungerande samverkan mellan landsting och kommun är grundläggande för en vård och omsorg av hög kvalitet. Socialstyrelsen menar att sådan samverkan är särskilt viktig vid utskrivning från sjukhus till vård i ordinära boendet, där trygghetsboende ingår, eller till vård- och omsorgsboendet.
    Socialstyrelsen vill i detta sammanhang lyfta frågan om de kommunala servicehusen för äldre som idag finns i åtskilliga kommuner och saknar i betänkandet möjliga förklaringar till de senaste årens avveckling av dessa servicehus. Denna boendeform är snarlik det föreslagna trygghetsboendet men med den avgörande skillnaden att de som bor på servicehus idag har detta som biståndsbedömd insats enligt socialtjänstlagen. Servicehusen faller därmed utanför det föreslagna regelverket för trygghetsboende.”
    Läs, Hägglund, Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet ”Bo bra hela livet” Omvandla inte fler servicehus utan en noggrann konsekvensanalys. Se även "Kallelse till samordnad vårdplanering – hur gick det sedan?" Handlar om prioriteringer när det gäller  korttidsplatser. KD:s löften  2006: Stoppar omvandling av servicehus.  Samt Nedrustning av äldresjukvården

Nationell strategi för romernas skolgång

Av alla minoritetsgrupper är romerna förmodligen ett av de mest utsatta. Och har så varit under lång tid. Bara var tionde rom i Malmö har arbete. Ett skäl till det kan vara dålig utbildning i kombination med fördomar. Mellan trehundra och femhundra barn är sällan eller aldrig i skolan, sa Britta Ström vid integrationsavdelningen Malmö stad till SVT:s Agenda okt. 2008. De uppgifterna har dock inte kunnat bekräftas i den nya underlagsrapporten.

Förebilder behövs
Kompetens och inte etnisk bakgrund bör avgöra tillsättande av tjänster. Men man kan göra kunskaper i det romerska språket meriterat och på så sätt stödja elever med romersk bakgrund. Det behövs goda förebilder med romersk bakgrund.
   I en motion ”Förbättring av romers situation” från MP Stockholms stad 2007 framgick att frånvaron på högstadieskolorna var hela 40 procent. På mellanstadiet 27 procent. I motionen, Dnr 333-124/2007, föreslogs flera olika insatser för att förbättra romernas situation.

Brobryggare
Agenda tog den 26 okt. 2008 upp romernas situation i Malmö. Av de 7.000 romer som bodde i Malmö saknade 90 procent jobb och vartannat barn gick inte i skolan, enligt rapporten. – Mellan trehundra och femhundra barn är sällan eller aldrig i skolan, sa Britta Ström vid integrationsavdelningen Malmö stad till SVT:s Agenda.
    I varje fall under en tid hade Malmö stad en brobyggare anställd. En person med romersk bakgrund som de unga kunde identifiera sig med. Som också var en länk mellan hemmet och skolan.
    Genom att anställa honom ökade närvaron markant. Men speciella satsningar för romerska barn är ett undantag och brobyggaren i Rosengårdsskolan togs bort av ekonomiska skäl.
    Romerska elever känner sig utanför. Det står inget i läromedlen om vad romer är som folkgrupp. Och få känner till deras språk. Modersmålslärare och handledning i romani chip, romernas minoritetsspråk, finns inte.

Romer får sällan en chans
Just utbildning anses vara ett av skälen till att så få vuxna i arbetsför ålder hade arbete. Och utbildning är viktigt. Men inte ens utbildning hjälper alltid. Vi måste bekämpa fördomar.
    Vid ett besök som Agenda gjorde på den romerska vuxenskolan Iris ville delar av klassen inte bli filmande. De ville inte avslöja sin identitet, att de var romer. Därför att de ansåg att arbetsgivarna sällan ger romer en chans till arbete.
    Skolverket trodde inte då, 2008, att läget var lika illa i hela landet. Romersk skolpersonal är nyckeln, enligt Skolverket. Viktigast på lång sikt är att få in behörig romersk personal i skolan. Romerska lärare som är tillsvidareanställda och inte bara projektanställda, sa ett undervisningsråd på Skolverkat.

Långsiktiga insatser behövs
Svenska FN-förbundet krävde också för något år sedan fler romerska lärare i skolan. Det skulle vara en av många insatser för att säkra romerska barns möjlighet och rätt till utbildning, skrev förbundets ordförande i en debattartikel i Uppsala Nya tidning.
   Vad Sverige såväl som övriga Europa behöver göra är att sätta in långsiktiga insatser inom såväl utbildningsområdet som arbetsmarknaden. Och se till att romerska elever känner sig trygga och välkomna i skolan.
    Skolgång, utbildning, arbete, boende och bekämpande av fördomar ingår i det som kallas integration.
Romerska barn går miste om skolgången. "Situationen är skrämmande."

Regeringens felbedömning av sjuka

Tidigt i våras kom Fackförbundet ST (f.d. Statstjänstemannaförbundet) med en rapport om hur handläggarna själva uppfattar förändringarna i sjukförsäkringen. Sjukförsäkringsreformen fick skarp kritik av ST som genomförde undersökningen om attityderna till reformen bland sina medlemmar på Försäkringskassan (FK) och Arbetsförmedlingen (AF).

Rapport från insidan
Alltså är den personal som ska verkställa de hårdare sjukskrivningsreglerna själva mycket kritiska. Det framkom i en omfattande enkätundersökning bland ST:s medlemmar på AF och FK. Enkäterna gjordes under perioden 9–23 februari och omfattade totalt 3 521 anställda.
   Detta var den första sammanhängande rapporten om sjukförsäkringsreformen från insidan. Resultaten av undersökningen var alarmerande. Dessutom räcker resurserna inte till för att hjälpa alla inom den utlovade ramtiden på tre månader. Både AF och FK har dessutom genomgått nedskärningar. Personalen inom FK har minskats (enligt ST:s uppgift) med var fjärde anställd sedan 2006, trots att krisen och reformen inneburit ett ökat tryck.

Regelverket ej anpassat
Av undersökningen framkom också att långt fler av de utförsäkrade än vad regeringen bedömt är så sjuka att de behöver vård i första hand. Det gör att regelverket och AF:s insatser inte är anpassade efter deras behov. Regeringen har sagt att långtidssjuka ska få individuellt utformad hjälp på AF. Vidare att de som behöver ska få aktiva rehabiliteringsinsatser samt att sjuka inte ska tvingas ut i arbetslivet. Detta löfte har inte regeringen levt upp till.

Hög siffra
På frågan ”Vilken typ av stöd uppskattar du att långtidssjukskrivna som passerar den bortre tidsgränsen och utförsäkras främst behöver?” angav respondenterna att 61 procent främst behöver medicinsk rehabilitering och vård. Det är en oerhört hög siffra!
    Det ska jämföras med regeringens bedömning att cirka 10 procent skulle vara så sjuka att de var i behov av fortsatt vård i första hand. Många remissinstanser var redan då kritiska och menade att denna bedömning var för låg.
     Regeringen har grovt felbedömt vårdbehovet hos de långtidssjukskrivna, trots upprepade varningar. De flesta utförsäkrade är fortfarande sjuka.
    Det innebär att de åtgärder som valts ut har fel inriktning. 57 procent i undersökningen ansåg att de insatser som erbjuds långtidssjukskrivna inte är väl anpassade till behoven. Hela 61 procent behöver vård istället för jobb.

Anställda bekräftar
De anställda (inom AF och FK) bekräftade i undersökningen att regelverket är otydligt och inte anpassat efter behoven. Och FK:s generaldirektör, Adriana Lender, konstaterade (DN Debatt 9/2) att det fortfarande finns oklarheter kring centrala delar av regelverket. Det handlar bl.a. om när det ska anses ”oskäligt” att hänvisa sjukskrivna till arbete och vem som är så ”allvarligt” sjuk att vederbörande har rätt till sjukpenning utan tidsgräns. Detta har inte regeringen förtydligat.
    FK har hittills gjort studier av hur många av de utförsäkrade som arbetar och vilka ersättningar de får – men aldrig om hur deras fysiska och psykiska hälsa har påverkats av utförsäkringen.

Underskott, nollresultat och stress

Hur stora besparingar går att göra utan att äventyra patientsäkerheten och personalens hälsa? På ett år har Örnsköldsviks sjukhus vänt ett underskott på 105 miljoner kronor till nollresultat.

Stress och högt tempo
Var tredje anställd har sagt upp och stressen ökar bland de anställda. Går det att klara vården med 30 procent färre anställda? Flera stora rationaliseringar har gjorts. Ändrade arbetstider, neddragning av vårdplatser, nya rutiner och arbetssätt. Sjuksköterskorna får kortare dagar och därmed fler arbetspass per månad. Vilan blir kortare. Överlämningtiden mellan skiften minskas. Tempot är högt.
   Även på avdelningarna ses rutinerna över. Behöver man ta tempen på alla patienter varje dag? Patienter behöver vändas för att inte få liggsår. Toalettbesök utan alltför lång väntan. Sjuka cancerpatienter behöver extra tillsyn.
   Undersköterskorna, USK, bland Kommunals medlemmar har drabbats hårt. Sex av tio har försvunnit. Ett 30-tal kommer in och vikarierar i sommar.

Kortare stubin – ansträngd arbetsmiljö
Vårdförbundet säger att farhågorna har besannats. Bemanningen är för tajt. Man kan inte ta raster. Det är stressigt, man kanske snäser åt varandra, har kortare stubin. Alltså psyko-socialt försämrad arbetsmiljö. Risk för förlorad kompetens. ”Erfaren personal plockas bort, men ändå ska saker gå lika fort”. Eva Bylund, sjusköterska, i Dagens Samhälle, DS nr 20/2010.
    Bland sjuksköterskorna finns det en känsla att de inte kan garantera patientsäkerheten när avdelningarna är fullbelagda. Dessutom gör stressen att man inte är säker på om man gjort allt man skulle göra. Efter en riskanalys återbesattes sammanlagt 14 tjänster.

Begränsad arbetskapacitet
En varningsklocka, kommenterar SKTF:s ordförande Eva Nordmark. Slimmade organisationer medger inte plats för dem som har begränsad arbetskapacitet. Och det är här vi står idag. För att minska underskotten så görs personaluppsägningar eftersom personalkostnaderna är den största utgiftsposten.

Kännbart för allmänheten
Vad betyder då dessa neddragningar för patienterna? Det framkommer efter hand då allmänheten söker vård .T. ex skulle 20 tjänster bort inom Barn- Ungdom och Psykiatri i Ö-vik. ”Effektivisera vid barn och ungdomskliniken”, stod det i  Landstingets Nyhetsbladet. 20 tjänster inom psykiatrin i ett landsting  är mycket. Detta inom en verksamhet där det i hela landet är svårt att få komma till inom rimlig tid.
    Föräldrar kan inte få det stöd de är i behov av för sitt barn med exempelvis talsvårigheter och specialpedagoger i skolan. Bara två av fem logopeder skulle vara kvar.

Ö-vik står nu som modell
DS skrev, nr 20/2010, om ”Tajtare scheman när en tredjedel sägs upp. På ett år har Örnsköldsviks sjukhus vänt ett underskott på 105 miljoner kronor till nollresultat. Ö-viks sjukhus står nu som modell för nedskärningarna på länssjukhusen Sundsvall-Härnösand. "
    Vad konsekvenserna på sikt blir återstår att se. Men det finns en uppenbar risk för såväl sämre vård som att bantad organisation gör personalen sjuk.

Hyresgästföreningen och hyrorna

Ann-Katrin Nnamaka, Uppsala, skrev i AB 8 juli om bostadspolitiken. Bland annat om förbundsordföranden i Hyresgästföreningen Barbro Engman och Jan Jonssons löner på 105.000 kr per månad. De har dessutom fallskärmsavtal som gör det möjligt att erhålla miljonbelopp om de tvingas sluta. Nnamaka anser att deras löner borde ligga i nivå med riksdagspolitikernas, d.v.s. betydligt lägre. Dessutom låter föreningen villaägare sitta på poster i förbunds- och regionstyrelser.

När det gäller rimlig lön svarar Engman att det är ju inte jag som bestämmer utan för vår del är det förbundsstyrelsen som bestämmer lönen. Visst. Men de som sitter i förbundsstyrelsen är ju inte precis representanter för den vanlige hyresgästen med rädsla för nya hyreshöjningar

Värre än lönerna är att hyresgästföreningen lierat sig med fastighetsägarna om införandet av marknadsanpassade hyror. Det står i direkt strid mot hyresgästernas intressen eftersom det innebär kraftigt höjda hyror framför allt där det är bostadsbrist. Framför allt där kommer fastighetsägarna att göra de stora klippen.

En sådan utveckling kan resultera i än mer segregerade städer där de med pengar kan bosätta sig i centrum medan de som har det sämre ställt tvingas ut i förorterna om de alls har råd att hyra. Hyresgästföreningen borde arbeta för en bostadspolitik som skyddar hyresgästerna.

Ursprunget till detta är en felaktig regeringstolkning av en EU-text. Regeringen skrev sedan en proposition som riksdagen har antagit. Oppositionspartierna kände sig extra maktlösa eftersom parterna på fastighetsmarknaden stod bakom det hela. Varför gjorde Hyresgästföreningen hyresgästerna denna otjänst?

Länkar:Hyresgästernas boendetrygghet         Hyresgästföreningen kritiseras  Jag ger upp  –  lämnar  Hyresgästföreningen .

RTP drabbas hårt.

Farhågorna har besannats om sjukförsäkringsreglerna. Det skrev Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade, RTP, i Borås Tidning 2009-06-09. RTP efterlyste därför en ny syn på rehabilitering.

Livsinriktad rehabilitering
Vi lanserar begreppet livsinriktad rehabilitering, för både liv och arbete. Att enbart fokusera på den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är för våra medlemmar att börja i fel ände. Arbetet är trots allt bara en del av livet, och efter en skada kan man behöva klara av vardagen först, få bygga upp sitt självförtroende och känna att man har något att erbjuda innan man har kraft att komma ut på arbetsmarknaden igen. Farhågorna har besannats om sjukförsäkringsreglerna

Ny rapport
En ny rapport om hur sjukförsäkringsregler drabbar trafikskadade finns. Stor ekonomisk oro inför framtiden, lågt förtroende för Försäkringskassan, och få erbjudanden om nya medicinska rehabiliteringsinsatser för att kunna återgå i arbete. Detta är resultatet av Personskadeförbundet RTPs enkätundersökning om hur deras medlemmar upplever de förändrade sjukförsäkringsreglerna.

Frukostseminarium
I Almedalen den 5 juli  anordnade  RTP ett frukostseminarium  "Stolpe ut från rehabiliteringskedjan" om att Sverige behöver en ny rehab- och omställningspakt.  Förbundet har reagerat mot att man så ensidigt pratar om arbetslivsinriktad rehabilitering eftersom det inte fungerar på människor som varit sjuka och skadade länge. De behöver medicinsk rehabilitering först.

Här kan ni se filmen "Stolpe ut från rehabiliteringskedjan".  Samt blogg av Pelle Kölhed ordförande i Personskadeförbundet RTP. "Vårt seminarium gav öppningar,"

Allmänhetens förtroende för FK är lågt

Förtroendet för Försäkringskassan, FK, är rekordlågt visar en ny studie från Göteborgs Universitet.  Det finns skäl för det sviktande förtroendet för FK. Allmänheten berörs när många försäkrade drabbas på olika sätt. Eller nekas sjukpenning vid nära anhörigs död. Men det handlar också om att FK inte är tillräckligt transparant med sin statistik. En myndighet måste lämna korrekt statistik.

När det gäller sjukförsäkringsreglerna är det regeringens riktlinjer – eller socialpolitik –  som gäller, t.ex vid den massutförsäkring som nu ägt rum. När det gäller överklaganden som FK gör av beslut t.e.x. till kammarrätten är det lagstiftarna som bestämt vad som ska gälla. Det har inte saknats synpunkter från forskare men regeringen har duckat när det gäller att gå in i debatt.

Björn Johnson  forskare vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning vid Malmö högskola  har  skrivit boken ”Kampen om sjukfrånvaron”. I DN jan. 2010  skrev Johnson om  ”missvisande mediebilder om den höga sjukfrånvaron”.I  Sydsvenskan febr. 2010 skrev Johnson om ”Hög svensk sjukfrånvaro en myt" Det är viktigt att statistik och sjukfrånvaro diskuteras men från regeringens sida har det varit ganska tyst när det gäller adekvat debatt. 

Gunnar Axén, M,  ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, skriver visserligen en hel del på sin blogg. Han har en något glättad syn på utförsäkrades möjlighet att arbeta, oavsett hälsotillstånd. Axén har också skrivit att var femte med sjukersättning fuskade. Det ifrågasatte fackförbundet Ledarna under rubriken. Felaktiga uppgifter om fusk och felaktiga utbetalningar.  Ledarna har också skrivit  om en rapport från Försäkringskassan som bör ifrågasättas och granskas. Kan man inte lita på en myndighet som FK så är det allvarligt. Men den kritiken har varken någon  från regeringen eller Axén bemött.

De hårda kraven från FK har också lett till ett omfattande merarbete för landets läkare. Ett intyg kan ta 30 minuter utöver undersökningen. Det är också en fråga som bör lyftas upp. Det drabbar  landstingen och sjukvården. F-kassans hårdare krav på underlag får kritik 40% av befolkningen anser att reglerna är för stränga. Men inom politiken har inte frågan lyckats lyfta tillräckligt.

Här två fall ur FK:s handläggning – som berör allmänheten och visar på FK:s komplexa problem.
Sara Sundin från Hallstavik var den som drabbades allra hårdast av svininfluensa. Hon låg nedsövd i två månader, kopplad till en konstgjord lunga. Det barn hon bar i sin mage dog.Hon har fortfarande allvarliga sviter efter sin sjukdom. Hon har rullator och rullstol, hon behöver fortfarande hjälp med andningen. Sara klarar inte de enklaste hushållssysslor.

FK har redan skickat ut ett första besked till Sara att hon inte skulle få någon sjukpenning.Reportern frågade  i TV4-inslaget: Är det här en rimlig tolkning av reglerna?  – Det är ingen tolkning, det är fakta, sa Maj-Lis Bjurström, tf enhetschef Försäkringskassan Norrtälje. Saras fall fick stor uppmärksamhet. Då ändrade sig en handläggare på FK och   sa att det där beskedet bara är en test. Sara kan protestera.  Sic! En test! Det var en godtycklig bedömning. Hade inte Sara fått uppmärksamhet i media  hade hon fått kämpa med FK. Tf enhetschef på FK var också tydlig och tuff i TV4. Vad händer med alla de andra tusentals som inte får medial uppmärksamhet?

Det andra fallet handlar om Sofie Karlsson som förlorade sin son i cancer. Dagen då sonen dog avbröts mammaledigheten och sjukersättningen. Sofie var då enligt lag arbetssökande och skulle ha skrivit in sig på Arbetsförmedlingen, ansåg FK. Sofie beviljades inte sjukpenning för de första två veckorna efter sonens död. Bristen på empati förefaller påtaglig men det är lagen som gäller.  Sofie överklagade och  Länsrätten rev upp FK:s beslut.  Men FK valde att driva ärendet vidare till Kammarrätten. Regler är regler, hette det där. Sonens död var  inte tillräckligt skäl för kammarrätten att ge henne sjukersättning. Samt "Det har inte  heller  varit lagstiftarens intentioner att medge ett sådant undantag."

Det är några  av de slutsatser som går att dra av allmänhetens bristande förtroende för FK är kassans brist på empati  och oklar statistik, bl.a när det gäller de utförsäkrade.  

Tre forskare har analyserat SOM-undersökningen. De menar att medborgarnas förtroende för Försäkringskassan är grundläggande för en fungerande demokrati. Artikelförfattarna skriver att förtroendesvackan speglar ett missnöje med de förändrade reglerna hos Försäkringskassan, regler som 40% av befolkningen anser är för stränga. De skriver också:"En fråga som lämnas öppen i studien är ifall det är hur kassans personal fungerar i kontakten med medborgarna eller politikernas beslut som orsakat svackan."

LAS – inga skäl till förändring

Det finns inte en majoritet i riksdagen för att förändra lagen om anställningsskydd, LAS. Dagens LAS innebär att om  företaget har högst tio anställda har arbetsgivaren rätt att innan turordningslistan för uppsägning fastställs undanta två personer som är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten.

Men Maud Olofsson (C) vill göra LAS till en valfråga. I valstrategin skriver C: Med Centerpartiet i Alliansen kommer tydliga steg att tas för att skapa ytterligare flexibilitet och öppenhet på arbetsmarknaden. Olofsson får medhåll av FP och KD men inte av M. Oppositionen (S, V och MP) vill inte göra några förändringar av LAS. I detta instämmer alltså M något förvånande.

M ser inga sakliga skäl för förändringar. – Människor vill ha trygghet, vi vill ha sysselsättning. Det är en betydande ökning av otryggheten om man gör grundläggande förändringar av anställningsskydd och turordningsregler, sade Anders Borg. Som mest skulle det ge ett par tusen jobb, enligt Borg. De övriga allianspartierna, Svenskt Näringsliv och organisationen Företagarna delar inte M:s åsikter. LAS omfattar alla  anställda på arbetsmarknaden.

Moderaterna får däremot godkänt av allianskamraterna när det gäller förslaget om att förlänga tiden för provanställningar från sex till tolv månader och att införa lärlingskontrakt för gymnasieelever. Men Socialdemokraterna är kritiska på den punkten. 

En flexiblare arbetsmarknad talar bl.a. Maud Olofsson ofta om. Innebär det då att när ett företag sparkar ut en anställd p.g.a. arbetsbrist Arbetsförmedlingen då kan hänvisa en tillfällig praktikant till jobbet? Som gör samma jobb som den tidigare  anställde. Facket kan ingenting göra. Den tidigare anställde tvingas då acceptera ett jobb med 3.0000 kr mindre i lön per månad. Är det detta Olofssons flexibilitet går ut på?

Det skiljer sig också mellan dansk och svensk arbetsmarknadspolitik. I Danmark har man  flexicurity som är en tredelad modell med aktiv arbetsmarknadspolitik, generösa ekonomiska stöd vid arbetslöshet och flexibel arbetsrätt. Starka kollektivavtal och trepartsöverenskommelser är avgörande förutsättningar för en väl fungerande dansk modell med rörlig arbetskraft, liksom utbildning i olika former för arbetskraften.

Ungdomsarbetslösheten är oroande hög i Sverige. Men förändringar av LAS skulle  knappast lösa det problemet. Det behövs arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att komma till rätta med de ungas arbetslöshet. Den delen har alliansregeringen inte skött på ett tillfredsställande sätt. Alliansen talar om arbetslinjen. Men alla friskförklarade sjuka orkar inte arbeta. Det gör däremot unga arbetslösa. Men de får inte chansen.  I Aktuellt den 10 juni  skilde sig siffrorna om  ungdomsarbetslösheten mot tidigare.

Vore det inte bättre att de unga fick chansen att komma ut mot samhälle och arbetsliv. T.ex. till en början få gå Arbetsförmedlingens introduktionsprogram under 3 månader som nu många sjuka tvingas delta i. Under 3 månader kunde en del av de unga få stöd och matchning. Varje ung som kommer in i arbetslivet är en samhällsvinst.

En del unga har varken fullständiga grundskole- eller gymnasiebetyg. Varför inte hjälpa dem att läsa upp sina betyg under sin arbetslöshetsperiod? Andra kanske kunde få praktikplatser eller lärlingsjobb. Rätt satsning på arbetslösa unga skulle vara något mycket positivt.

De långtidssjuka och den politiska propagandan

Moderaten Gunnar Axén bedriver politisk propaganda av osmaklig sort: ”Om de rödgröna fått bestämma så hade inte Gill fått denna nya chans i livet. Tänk på det.” Axén beskriver socialdemokraterna som de verkliga ”fuskarna”. (Se Veronika Palms blogg)
    Axén förefaller känslokall inför de medborgare som inte klarar att gå ut i arbete eller aktiviteter. Alla klarar inte ”arbetslinjen” p.g.a. ohälsa.
    För alla dessa framstår Axéns blogg som en cynisk propaganda när han skriver att:”Minst 10.000 långtidssjukskrivna har hittat en väg tillbaka till arbetslivet”. Alla de andra då? Det handlar dock om många tusentals människors liv och ohälsa.
    Det är inte första gången som Gunnar Axén når lågvattenmärket om utförsäkrade. En regering som vill ha fortsatt förtroende bör föra en respektfull, saklig och bred debatt om de problem som den nya sjukförsäkringen orsakat.

Reglerna måste ses över
Liza, 32, knäcktes av de nya sjukreglerna. Hon tog sitt liv. Maken Ola känner frustration mot de politiker som infört de hårdare reglerna. Enligt läkaren Jenny Fjell, som skapat nätverket Resurs, mår många så dåligt att de, i sin förtvivlan, kan komma att ta sina liv.
    Många av de utförsäkrade är redan utsatta och desperata. Ibland med en psykisk ohälsa i grunden. Enligt Jenny Fjell finns bara en lösning på problemet:"Reglerna och lagen måste ses över. Vi har påtalat problemen för politikerna men det känns som att vi talar inför döva öron", säger hon. Liza knäckt av de nya sjukreglerna

Sjuka får betala
Frågan är hur långt regeringen är beredd att gå när det gäller att tvinga sjuka personer in i Arbetsförmedlingens introduktionsprogram. Vi vet i varje fall vilka som får betala.Det är de utförsäkrade. Skärpta sjukregler ska betala lägre skatt.
    Inte nog med att många som höll på att utförsäkras i höstas var oroliga för hur de skulle orka. Dessutom var reglerna mycket oklara. Det handlade bl.a. om att alla, först före 1 oktober sen före 1 november, skulle anmäla sig på Arbetsförmedlingen. Om de inte gjorde det riskerade de att utförsäkras helt. Samtidigt väntade många på att få sin sjukpenning prövad. Långtidssjuka i kläm när ny lag infördes.
Utifrån den verkligheten skrev jag till socialförsäkringsministern för att påtala att reglerna är oklara. Svaret dröjde till i jan. 2010.

Svårtolkade, oklara regler
Eftersom många sjuka, vars sjukdagar höll på att gå ut, redan lämnat in ett överklagande vågade de inte anmäla sig på Arbetsförmedlingen. Detta eftersom de då var rädda för att om de stod till Arbetsmarknadens förfogande räknades de inte som sjuka längre. Det kunde bli avslag på fortsatt sjukskrivning. De oklara reglerna skapade förvirring hos såväl nätverket Resurs som bland långtidssjukskrivna.
    Nej, Husmark Perhrsson, de utförsäkrade fick inte rätt och tydlig information. De långtidssjuka som utförsäkrades vid årsskiftet fick i praktiken aldrig någon chans att söka förlängd sjukpenning. Då skulle de nämligen stått helt utan ersättning i januari. Den nya lagen om utökade möjligheter till förlängd sjukpenning kom för sent.

1/3 tomt eller 2/3 fullt?
Gunnar Axén skriver på sin blogg: ”10.000 personer som varit sjukskrivna i 2,5 år eller längre har lyckats bryta sitt utanförskap och är nu på väg till arbetsgemenskap. Det är onekligen en framgång. Tydligen är det dock mer intressant att beskriva glaset som 1/3 tomt, snarare än 2/3 fullt.” Men hur fullt är glaset, Axén? Är det verkligen, vid korrekt statistik, snarare till 2/3 fullt – ut mot arbetsgemenskap.
    Frågan ställs med tanke på alla de uppgifter som framkommit, såväl genom nätverket Resurs som i pressen, om sjuka utförsäkrade som så allvarligt kommer i kläm att de riskerar sitt liv och sin hälsa.
    Gör om sjukförsäkringen som är ett slarvigt hastverk. Tillsätt en bred parlamentarisk utredning som utgår från en individuell bedömning – inte kollektivets. Alternativt att regelverket kraftigt justeras så att det passar de människor som behöver dess stöd. Ta bort stupstocken.
    Det kommer nämligen alltid att finnas personer som p.g.a. fysisk eller psyko-social sjukdom eller p.g.a. skador genom olyckor inte orkar ingå i arbetslivet.Vissa av dem kan möjligen utföra någon form av arbete till 25-50 procent.
Eivor Karlsson

Hur farliga är svenska arbetsplatser?

DN-journalisten Maciej Zaremba har i fyra uppmärksammade reportage om vuxenmobbning visat hur myndigheterna gömmer undan detta gigantiskt samhällsproblem.

På DN Debatt skrev företrädare för 14 LO-förbund den 11 juni om förhållandena på våra arbetsplatser. ”Många arbetsgivare organiserar arbetet som om alla människor alltid kan producera maximalt. Detta är ohållbart.”
    Facket har alltid talat om arbetsmiljön som skäl till att människor slås ut och blir sjuka.Men fackets förslag till förbättringar av arbetslivet kostar för arbetsgivaren.
    Enligt statistik som LO-tidningen publicerade i febr 2010 minskade Arbetsmiljöverkets inspektioner från 25.784 år 2006, till 18.605 år 2009. Det är en minskning med 28 procent. 2006 la Alliansen ned Arbetslivsinstitutet som producerat mängder av material om arbetsmiljön. Institutet hade också blivit internationellt erkänt.

Men bakom mobbning döljer sig en rad faktorer Det handlar om arbetsgivarens makt, svikande fackförbund, arbetskamrater som ser bort eller inte vågar/vill se och bristen på respekt för människovärdet. Det handlar också om arbetslivets villkor. Det går inte att slimma redan anorektiska organisationer hur långt som helst.
    Den 11 juni kom Arbetsmiljöverkets årliga statistik. I Aktuelltstudion samma kväll fanns såväl DN-journalisten Maciej Zaremba som Arbetsmiljöverkets tf generaldirektör Bernt Nilsson. Arbetsmiljöverkets statistik visar att de fysiska skadorna som olyckor och sjukdom med dödlig utgång har minskat.
    Maciej Zaremba var dock skeptisk till minskningen. Utifrån hans kontakter inom området ansåg många att det inte var någon idé att anmäla. Detta tillbakavisades av Bernt Nilsson.
Men att skydda arbetstagare från arbetskamrater och chefers trakasserier verkar vara svårt. Någon minskning av sjukdomar p.g.a sociala faktorer har inte skett. Under 2000-talet har siffran legat stadigt på 20-25 procent av anmälningarna. Och har ökat bland kvinnor till 32 procent.

Zaremba sa i Aktuellt att det finns uppgifter om att merparten av långtidssjukskrivningarna – och de är ganska många – 10.000-30.000 beror på skador som människor ådragit sig då de blir utfrysta eller mobbade på arbetet. Arbetsmiljöverkets tf generaldirektör menade att man bör anmäla mobbning för att eventuellt få livränta.
    Men idag är det mycket svårt att bevisa mobbning och få livränta. Arbetsmiljöverket för i dag ingen statistik över mobbning.
    Maciej Zaremba påtalade att inte ett enda fall har gått vidare till åtalsprövning. Zaremba sa att det finns straffsanktioner för brott mot arbetsmiljölagen, t.ex. trasiga skyddsräcken, men inte när det gäller anställda som p.g.a. mobbning (kränkande särbehandling) slås ut från arbetslivet.
Eivor Karlsson
Infört i Miljömagasinet 2010-06-18

Regeringen sviker kvinnor och unga

”Alliansen sviker kvinnorna” hävdar de rödgröna i en ny rapport. En backlash för jämställdheten, säger Claes Borgström, S, talesperson i jämställdhetsfrågor. Alliansen sviker också de ca 190.000 unga arbetslösa. Om den höga arbetslösheten säger Reinfeldt att det är en skapad synvilla. Hälften av de vi kallar arbetslösa är heltidsstudenter, enligt Reinfeldt.

Insatser mot ungdomsarbetslösheten är oerhört viktigt när var tredje ungdom (siffrorna varierar) går arbetslös. Alltfler unga tvingas söka socialbidrag. Utbildningsinsatserna har skurits ner och arbetsförmedlingen har samtidigt inte mycket att erbjuda de unga.

Det logiska för regeringen Reinfeldt borde varit att de unga fått en viss del av de aktivitetsstödsplatser som nu friskförklarade sjuka tvingas ut till. Ibland över 60 år och med sviter efter såväl stroke som med diagnosen Parkinson.

Men Reinfeldt förnekar den höga ungdomsarbetslösheten. Det är en skapad synvilla. Mona Sahlin har kontrat med att ”Sveriges ungdomar är inga fantasifoster. Deras problem är på riktigt.” Det är bra. Men det behövs något mer. Som t.ex. att de unga bör få möjlighet att läsa upp sina grundskolebetyg om så behövs. Detsamma gäller gymnasiebetygen. Eller lärlingsplatser om det sedan leder fram till ett riktigt arbete.

Det är en viktigt att rusta de unga inför en framtida arbetsmarknad.Det sätter Reinfeldt tydligen på minuskontot. Eller skyller regeringen ifrån sig med att det varit några riktiga ”skitår” med finansiell kris etc. Alliansen talar hellre om skattesänkningar.

Det som hänt sedan valet 2006 behöver lyftas upp. Försämringarna av trygghetssystemen som arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringen är i teorin könsneutrala reformer, men i praktiken har konsekvenserna blivit ökade klyftor mellan män och kvinnor, säger Borgström. Sextio procent av skattesänkningarna har gått till män.

Men det gäller även sjukskrivna eller förtidspensionerade som utförsäkrats och där många tvingas söka socialbidrag. Nedmonteringen av de gemensamma trygghetssystemen – som a-kassa och socialförsäkring – drabbar i högre grad kvinnor än män.

Det finns vissa olikheter i mäns och kvinnors sjukdomsbild. Förutom sjukdomar i rörelseorganen och allmänt högre sjuktal drabbas betydligt fler kvinnor av psyko-sociala diagnoser. Sjukdomar och diagnoser som inte alltid syns men som gör många kvinnor oförmögna att arbete. Nu ska alla ut oavsett sjukdom – även de bevisligen riktigt sjuka. Så som Sara Sundlin, vars fall TV4 visade den 9 juni.

Är det här en rimlig tolkning av reglerna? frågade reportern. – Det är ingen tolkning, det är fakta, sa Maj-Lis Bjurström, t.f enhetschef Försäkringskassan i Norrtälje till TV4. Just precis så är regeringens sjukförsäkringspolitik. En kollektiv utförsäkring istället för individuell prövning.

Sara låg nedsövd i månader – nu nekas hon sjukpenning

Regeringens politik har gjort Sverige mindre jämställt

Varifrån kommer våldet?

73-åriga Elsie skulle bara plocka liljekonvaljer. Hon hittades dräpt. Av en 21-åring. Varför? frågar vi oss. Det kan röra sig om en, genom alla år, obehandlad psykisk störning. Eller oförrätter som upplevts så kränkande genom åren att gärningsmannen ville hämnas. 21-åringen beskrivs ha mycket ilska inom sig.

Någonstans måste det gå att finna orsaken till oprovocerat våld bland unga.Det lilla barnet föds inte ondskefullt. Det utvecklar det beteendet i samspel eller brist därpå med sin sociala omgivning. Under hela sin skoltid betraktades han som lite udda och höll sig mest för sig själv. På gymnasiet brukade han hänga på oss andra killar på rasterna och han var väl rätt okej, även om vissa retade honom, säger en klasskamrat. Men han beskrivs också som tillbakadragen. Och han blev mobbad.

Landets kommuner har under årens lopp sparat genom att minska på antalet skolkuratorer, speciallärare, skolvärdar och andra kategorier av skolpersonal, som i första hand arbetar med elever som har störst behov av vuxenstöd.

I forskningen har man sedan länge betraktat skolfrånvaro eller avvikande beteende som en viktig markör för allvarlig ohälsa med bristande välbefinnande, risktagande beteende, vantrivsel och livsleda. Det måste skolan bättre uppmärksamma.

Vi vet ännu inte varför 21-åringen dödade Elsie. Förmodligen kommer han att genomgå en sinnesundersökning. Men det är också viktigt att kartlägga hans liv bakåt under skolåren. För att samhället ska lära sig.Det är kriminalitet vi ska bekämpa. Det gör vi bl.a. genom förebyggande insatser och genom att se till att de socio-ekonomiska resurserna används där de som bäst behövs. Vi måste motverka mobbning och utanförskap redan i förskolan. Det förringar inte det brutala brottets art men borde vara en markör för att tillsammans motverka fler brott.

Arbetet kring elever som mår dåligt måste utgå från en grundläggande psykosocial utredning,som förutsätter en samverkan mellan skolans pedagoger och elevhälsan, ett fungerade samarbete med socialtjänsten och vårdnadshavaren men också utifrån vilket stöd eleven har i skolan.

Se länk. Exemplet kommer från Stockholm men eftersatta behov finns i hela landet. Utsatta elever får för lite stöd.

Är arbetslinjen viktigare än kroppslig oförmåga?

Öppet brev till
Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin

Stockholm den 24 maj 2010

Det är en demokratisk rättighet att medborgarna får insikt och kunskap om vilka skeenden om rör sig i samhällskroppen. Att anmäla sig på Arbetsförmedlingen, trots att man är allvarligt sjuk, får betraktas som ett nytt fenomen för svenska folket.

En 34-årig norrköpingsbo hade just avslutat sin anställning när han blev svårt sjuk och vårdades med dränage i lungan. Men någon sjukersättning för de första 14 dagarna fick han inte eftersom han – trots sitt allvarliga tillstånd – borde prioriterat att anmäla sig på Arbetsförmedlingen. Men eftersom han lades in på sjukhus dagen efter att han blivit arbetslös hann han inte kontakta Arbetsförmedlingen och anmäla sig.

Mannen överklagade Försäkringskassans beslut till Länsrätten och fick rätt. Men Försäkringskassan förde ärendet vidare till Kammarrätten. Där slogs fast att lagens ordalydelse inte medger att kravet om att vara anmäld på Arbetsförmedlingen kan frångås. Att mannen varit förhindrad att anmäla sig saknar betydelse, skrev Kammarrätten.

En intressant fråga i sammanhanget är Kammarrättens svar. Innebär det, i klartext, att arbetslinjen även av Kammarrätten tolkas som viktigare än ett allvarligt tillstånd?

Nu har också några soldater som skadats i utlandstjänst blivit utan sjukpenning de två första veckorna. Anledning: De skulle anmält sig till Arbetsförmedlingen ”skyndsamt” vilket juridiskt tolkas som första dagen utan arbete. Det står i bjärt kontrast mot de risker dessa soldater utsatt sig för i sin utlandstjänst.

Överdirektör Stig Orustfjord vid Försäkringskassan sa i DN 23 maj angående soldaterna: Vi har skrivit till statsmakterna för att få en ändring där kravet att anmäla sig ”påföljande dag” luckras upp. Men gäller det alla som är förhindrade att infinna sig på Arbetsförmedlingen ”påföljande dag” eller bara i vissa fall? I fallet med norrköpingsbon var det just Försäkringskassan som överklagade Länsrättens dom.

Här krävs ett klargörande från ansvarigt håll.Om dessa, för flertalet medborgare hittills obekanta regler, tillkommit efter valet 2006 bör respektive minister förklara det. Vilka direktiv har de ansvariga ministrarna i så fall gett myndigheterna Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen? Finns det utrymme för myndigheterna att göra egna tolkningar? Är det i så fall acceptabelt? Är arbetslinjen viktigare än medicinska begränsningar när det gäller kontakt med Arbetsförmedlingen?

Jag ställer fyra frågor till socialförsäkringsministern och arbetsmarknadsministern.
1. Var och när togs beslut om juridiskt krav att inställa sig på Arbetsförmedlingen ”påföljande dag” även vid oförmåga p.g.a. sjukdom eller skada genom olycksfall?
2.Varför överklagade Försäkringskassan Länsrättens beslut när det gäller norrköpingsbon?Är direktiven från socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson utformade på ett sådant sätt att Försäkringskassan tolkar denna hårddragning som riktlinjer?
3.Vilka direktiv har arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin gett till landets Arbetsförmedlingar när det gäller personer, som sin första arbetslösa dag p.g.a. allvarlig sjukdom eller skada inte kan anmäla sig på Arbetsförmedlingen?
4.Bedöms utebliven kontakt med Arbetsförmedlingen olika beroende på yrke?

Med vänlig hälsning
Eivor Karlsson

Socialtjänstens maktställning

Appråpå fall i Luleå och Marks kommun finns det anledning att fundera över socialtjänstens maktställning. Vem granskar socialtjänsten innan avgörande beslut fattas?
      Till Socialstyrelsen inkommer ibland klagomål mot myndighet eller tjänsteman som anmälaren anser agerat fel. Men granskningen, när det t.ex. gäller omhändertagande av barn kommer för sent eller i fel ordning.
      Socialstyrelsen kan inte ändra på de beslut som redan har tagits. Även om de skulle rikta kritik. Därför är det viktigt att omhändertagna barn får ett juridiskt ombud. Två kommuner utmärker sig just nu när det gäller barnavårdsärenden. Det är Marks kommun i Västergötland och Luleå kommun.

Marks kommun
Två små syskon kom som mycket små år 2005 till ett fosterhem i Marks kommun. Deras bilogiska mamma, som hade fler omhändertagna barn, bedömdes ha brister i sin föräldraförmåga. När hon flyttade till Marks kommun ville hon ha tillbaka barnen. Fosterföräldrarna blev oroliga för barnens framtid och protesterade hos socialtjänsten. Därmed ansågs de ha samarbetssvårigheter.
     När barnen lämnades för några timmars umgänge, oktober 2009, med den biogiska mamman blev fosterföräldrarna grundlurade. När de skulle hämta barnen hade de plötsligt, efter nästan 5 år, fråntagits vårdnaden. Barnen fick inte ens säga adjö till fosterföräldrarna. Än mindre ta med sig sina gosedjur. Socialstyrelsen har riktat allvarlig kritik mot socialnämnden i Marks kommun.
     I Marks kommun finns ingen dokumentation som visar att den biologiska mamman är lämplig eller att fosterhemmet är olämplig. Det finns stora brister i handläggningen, enligt Socialstyrelsen. ”Det är illa att rycka upp barn på det här viset”, säger enhetschef Carina Forsberg på Socialstyrelsen. I Marks kommun har en riksdagspolitiker reagerat. På sin blogg skriver hon bl.a. att så här får man inte göra mot barn. Myndigheterna sviker dem.

Luleå kommun
I Luleåfallet omhändertogs, två små barn sedan pappan bragdt mamman om livet. Där fanns närstående som ville få ta hand om barnen. En socialsekreterare som hade socialförvaltningen som sin arbetsgivare och kollegorna som utredare, utsågs till särskilt tillförordnad vårdnadshavare. Han blev därmed ”part i målet”. Varken barnen eller deras närstående hade någon som förde deras talan.
      Barnen hade efter hand byggt upp en trygghet i kontakten med de närstående, mor- och farföräldrarna samt ett halvsyskons familj. Dessa tre umgicks en eftermiddag var i veckan med barnen. Även jourhemmet gav trygghet. Barnens trygghet bröts abrupt då barnen den 4 mars överfördes till fosterhemmet.
    Hade socialtjänsten verkligen sett till banens bästa hade man inväntat Socialstyrelsens granskning. Ett juridiskt ombud, om sådan hade funnits, borde getts möjlighet att lägga ett inhibitionsyrkande till domstol om att skjuta upp överföringen tills Socialstyrelsen hunnit granska.
     Det har varit många kommentarer i lokaltidningarna, åtta JO-anmälningar och 4.500 namnunderskrifter via Facebook i detta fall. I Luleå har en politiker i socialnämnden reagerat.
     Detta fall framstår närmast som rättslöst eftersom de berörda, barnen och de närstående, saknar någon som kan föra deras talan. Vårdnadshavare, föräldrar, saknas. En slagsida i barns rättssäkerhet uppstår därmed. Detta kan förebyggas igen:

1. Barn som står inför omhändertagande får ett juridiskt ombud.
2. Att det juridiska ombudet ges möjlighet att lägga ett inhibitionsyrkande till domstol om att skjuta upp överföringen/placeringen tills Socialstyrelsen, i de fall så ska ske, hunnit granska. Det begränsar inte socialtjänstlagens handlingsutrymme men stärker barn och vårdnadshavares rättsställning.
Socialstyrelsen maktlös (Luleå)    Var kommer barnen in? Bläddra fram till sidan 12-13      Kommunen ska förklara sig        Socialtjänsten i Mark får skarp kritik       Omhändertagna  barn engagerar riksdagspolitiker

Fråga till JO ang. drn 1218-2010

JO
Justitieombudsmannen
Kerstin André

Fråga från mig ang. Anmälan mot socialtjänsten i Luleå kommun m.fl. Dnr 1218-2010

Stockholm den 5 april 2010

Jag tackar för svaret på min anmälan.
När det gäller mitt klagomål mot socialtjänsten i Luleå kommer Socialstyrelsen att granska
två ärenden. Vilket framgår av svaret. Men jag delar inte JO:s bedömning och svar angående mitt klagomål mot den särskilt tillförordnade vårdnadshavaren.

JO skriver: ”De åtgärder som socialsekreteraren har vidtagit i egenskap av särskilt förordnad vårdnadshavare har inte skett inom ramen för dennes tjänst vid socialtjänsten. Han står således inte under min tillsyn i detta avseende. Jag kommer därför inte att ta upp Eivor Karlssons klagomål i denna del till prövning.”

Jag tog i ett tidigt skede kontakt med Socialstyrelsen för att få veta hur hans roll i ärendet bedömdes. Svaret blev att den särskilt förordnade vårdnadshavaren är ”part i målet”. Det framkom att han tillsammans med socialtjänsten avgör placeringen. Barnen saknar nämligen vårdnadshavare eftersom mamman är död och pappan sitter i fängelse. De anhöriga, inklusive den tidigare tilltänkta närståendefamiljen, har ingen talan.

Därför var det anmärkningsvärt att Luleå tingsrätt på uppmaning av socialtjänsten utsåg en särskilt tillförordnad vårdnadshavare som också har sin arbetsplats på socialtjänsten. Barnen borde fått ett opartiskt juridiskt ombud. Barnen förefaller i detta fall ha blivit rättslösa då det inte finns någon opartisk som kan föra deras talan. Och de anhöriga har ingen rätt att överklaga,

JO skriver att det ”inte skett inom ramen för dennes tjänst vid socialtjänsten”. Var har åtgärderna då skett? Mormor och farfar till barnen krävde att den särskilt tillförordnade vårdnadshavaren skulle bytas ut. Han hade under fyra månader varken träffat barnen, aldrig försökt höra hur barnen mådde, inte besökt jourhemmet eller tagit kontakt med barnens släktingar. Han hade bl.a. ansvar för att godkänna att barnen skulle vaccineras mot svininfluensa. Men eftersom vårdnadshavaren inte lyckades ombesörja så att en ruta på blanketten blev rätt ifylld blev barnen inte vaccinerade. Se, Övriga upplysningar, JO-anmälan.

Vad grundar JO svaret att ”han står således inte under min tillsyn” på? Han har socialförvaltningen som arbetsgivare och utredarna som kollegor. Vems tillsyn står då den särskilt tillförordnade vårdnadshavaren under?

Med vänlig hälsning

Eivor Karlsson
::::::::::::::::::::::
Kopia Socialstyrelsen