09 december 2013

Skolan en valfråga!

Skolan är ständigt ifrågasatt. Och ska så vara tills den fungerar bra. Nu senast PISA-rapporten och elevernas kunskapsras. En bra skola utgår ifrån elevernas skolmiljö, hälsa och förutsättningar för inlärning. Detta oavsett hur många spaltmetrar som än skrivs om skolan. Hur mår och upplever eleverna sin vardag?

De diskussioner som nu pågår, där flera partier säger sig vara ”skolparti,” gör det rörligt för allmänheten, inte minst för föräldrarna. De partier som har skolan som sin valfråga bör lyfta upp vissa grundläggande frågor, tydligt och enkelt. Det handlar om vad som är förutsättningen för ett bra studieresultat.

Minst fyra kriterier inom skolan bör därför diskuteras innan man går in på kunskapsras ock skolans framtid. Man behöver inte samla experter omkring sig för att förstå att grundläggande behov och förutsättningar först måste uppfyllas.

Viktiga, men förbisedda frågor:
  1. Barn med särskilda behov. Dessa elever, som inte har diagnoser men som av andra skäl har svårt att hänga med i undervisningen, har laglig rätt till stöd. Men får det inte.
  2. Skolhälsovården. Här saknas viktig profession som kuratorer, skolsköterskor, psykologer m. fl. Många elever mår dåligt av skilda skäl, enligt undersökning.
  3. Elever i behov av resursskola. Dessa elever, oftast med diagnoser, behöver en särskilt lugn lärmiljö. En skolmiljö som dagens skola inte kan ge .
  4. Lärarnas behov och arbetsmiljö. Lärarna bör själva få beskriva sina hinder och förutsättningar. Inte politikerna.
Utvecklingen i skolan går att vända om elevernas grundläggande behov först åtgärdas. Ovanstående elever får ta på sig för stort eget ansvar i skolan när det gäller inlärning. Ett ansvar som de inte alltid klarar av. Då blir det kunskapsras.

Skolans huvudmannaskap. Syftet med kommunaliseringen var att föra offentlig verksamhet närmare medborgarna. Det demokratiska inflytandet över skolan skulle öka. Frågan är då: Blev resultatet som tänkt? Hur blir det med det lokala inflytandet om staten tar över?

07 december 2013

Rätten till bostad – hur är det i verkligheten?


Alla har rätt till en dräglig bostad!   Det har varit en ledstjärna i den bostadssociala politiken i Sverige sedan 1940-talet.I praktiken har de kommunala bostadsbolagen tidigare tagit en stor del av ansvaret för den visionen. Så är det inte längre. Trycket på en bostad i t. ex. Stockholm är enormt. En stor inflyttning pågår ständigt, bostadsbyggandet följer inte den trenden. Alltfler får inte tillgång till en egen bostad. 

Hyresgästföreningens tidning Hem & Hyra lät förra året genomföra en granskning där de frågade alla kommunala bostadsbolag, samt de fem största privata hyresvärdarna i Sverige, om vad de hade för kriterier för ett förstahandskontrakt. 77 procent av värdarna krävde en uppvisad inkomst på omkring tre gånger hyran. 72 procent av värdarna kräver goda referenser från en tidigare hyresvärd och 30 procent accepterar inte försörjningsstöd som inkomst.

Bostadspolitiken är en viktig del av den generella välfärden och  brukar räknas som det fjärde benet i välfärdspolitiken utöver vård, skola och omsorg. Bostaden är en social rättighet, och samhället har ett ansvar.

 Att då inte ha koll på vad som händer när man omvandlar ett stort antal fastigheter till bostadsrätter och samtidigt inte bygger tillräckligt med hyresrätter är både ansvarslöst och cyniskt.  

Hur tar vi ansvar för personer som har svårt att få lägenhet på den ordinarie bostadsmarknaden? Stockholm har en bostadssocial resurs, Stiftelsen Stockholms Hotellhem, SHIS. Den förvaltar cirka 2 300 lägenheter runt om i staden.

Problemet är att i takt med att fler och fler i Stockholm blir akut bostadslösa, har kön  blivit allt längre till att få en tillfällig bostad genom SHIS. Skilsmässor där föräldrarna kanske har gemensam vårdnad, men bara en har rätt till bostaden, försätter familjen i en akut situation.

Barnfamiljer som vräks står utan bostad om ingen hjälper till. Det finns barn som reser långt varje dag för att slippa byta skola i takt med att de byter boende. Barn som redan är otrygga i sig. För de barn som lever i tillfälliga boenden erbjuder hemmet ingen trygghet alls. För dessa elever har skolan i stället fått ta platsen som fast punkt.

Jag har under årens lopp i Stockholms fullmäktige lagt både motion och interpellation om vräkning av barnfamiljer. Då har jag påpekat vikten av att barnen måste får bo kvar i stadsdelen och vikten av att  få behålla sin skola, sina lärare och kompisar. Det finns många andra familjesituationer där barnen kommer i kläm eftersom föräldrarna inte kan få ett eget hyreskontrakt. Även om det skulle finnas lägenheter. SHIS har också genomgångslägenheter för unga mellan 18-25 år.

Men det är fler grupper som nekas bostad. Personer med betalningsanmärkningar eller skulder. Missbrukare, psykiskt sjuka och socialbidragstagare blir också oftare utestängda.Fler utestängs från bostäder i tre av  fyra kommuner.  

De kommunala fastighetsbolagen har ändrat inställning när det gäller boendefrågan för kommuninnevånarna. Här ett fall med många bottnar. Vad är förtjänsten när det gäller bostadsförsörjningsfrågan  om man  vräker en grupp för att ge plats åt en annan grupp? Och hur ser hyreskontrakten ut hos Stockholmshem?

Har man efter 20 år i sin lägenhet, med medicinsk förtur, inte bättre besittningsskydd än att man kan tvingas ut ur lägenheten? Politikerna i Stockholms Stadshus bör se över rutinerna när det gäller de kommunala bostadsbolagen i Stockholm.


Underdimensionerat byggande säger en del, med tanke på den stadigt ökande befolkningsmängden. Andra menar att bostadsförsörjningsfrågorna inte är tillräckligt närvarande i den kommunala politiken.

En diskussion om vilket block i Stockholms stad som bygger mest eller minst är istället ofta närvarande. Hur som helst måste de kommunala bolagen ges direktiv – och möjligheter – att bygga mer.

12 november 2013

Brister i LSS-lagens tillämpning

Till
Partiledarna

Jan Björklund, FP
Annie Lööf, C
Jonas Sjöstedt, V
Jimmie Åkesson, SD
Göran Hägglund, KD
Åsa Romson, MP
Gustav Fridolin, MP
Stefan Löfven, S
Fredrik Reinfeldt, M

Skickas även per post

Stockholm den 12 november 2013

Från
Eivor Karlsson

Adress och tfn-nr. finns med i ovanstående mail. Dock inte här på Internet.

Brister i LSS-lagens tillämpning
Beslutet om en ny LSS-lag började gälla den 1 januari 1994. ”Kalla Fakta” avslöjade 10 november att privata konsulter som själva tjänar miljonbelopp, lär ut hur långt kommunerna kan gå när det gäller avslag utan att bryta mot lagen

Reportaget visade ett för den aktuelle konsulten och ett 30-tal tjänstemän beklämmande situationer som upprörde många. Är det så här det går till i kommunerna? Konsulten drog några anekdoter om olika situationer i de funktionsnedsattas vanor och livsstil. Uttrycket att de ”äter pengar” var direkt osmakligt.

Andra delar av programmet visade gravt funktionsnedsatta barn och föräldrarnas kamp för en dräglig tillvaro. Barn som också fråntagits en del av sina glädjeämnen i livet som att inte få åka på läger, behålla sin stödfamilj eller få göra en resa till Åland.

Reportaget gav en bild av ett Sverige som vi inte vill ha. Nu har allmänheten, men dessbättre också flera kommuner, reagerat över inslaget."Avslag till varje pris"

Ofta möter vi i landets tidningar reportage om hur svårt funktionsnedsatta nekas assistans. Vi ser dem, läser om dem – och förfäras. Någonstans är det uppenbarligen fel. Lagtexten i LSS behöver förmodligen en översyn.

Kommunerna är självständiga i sina beslut. Men lagar beslutas av riksdagen. För att beslutsfattarna såväl som riksdagspolitikerna ska få veta om lagar fungerar som det var tänkt bör dessa följas upp. Frågan är vad riksdagspolitikerna kände till om de förhållanden som ”Kalla Fakta” visade.

Föreningen ”För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning”, FUB, har gjort en undersökning riktad till socialchefer och motsvarande i kommunerna. ”Av de drygt 200 kommuner som besvarat frågorna uppger fyra av fem att Försäkringskassans striktare bedömning vältra över ansvaret för personlig assistans från staten till kommunen.” Dagens Samhälle nr 35/13. Läs även här. "Be om ursäkt"

Staten har gett kommunerna allt fler uppdrag utan att skicka med tillräckligt med pengar. Transfereringssystemen, inte minst sjukförsäkringssystemet, går med miljardvinst som staten sen tar tillbaka. Det borde finnas utrymme till en fördelning efter behov, särskilt av de behov som enligt LSS från den 1 januari 1994 är lagstadgade. Det är viktigt att frågan om LSS-lagen diskuteras i riksdagen

Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor till respektive partiledare:

  1. Är du beredd att lyfta upp och diskutera LSS-lagen i riksdagen utifrån kommunernas återkommande neddragningar?

  2. Anser du att lagtexten i LSS bör ändras bl.a. vad gäller Försäkringskassans striktare bedömning som övervältrar ansvaret för personlig assistans från staten till kommunerna?

  3. Bör staten öronmärka pengar till LSS-verksamheter för att kommunerna ska följa lagens intentioner?
Stockholm den 12 november 2013 Eivor Karlsson

10 november 2013

Psykos – en tickande bomb!

Många mår psyksikt dåligt. En del får en psykisk diagnos utan att utgöra ett hot för omgivningen. Andra  kan utlösa psykoser. Men frågan är: hur definieras "psykiskt störd" jämfört med "psykiskt sjuk"? Finns det någon skillnad – och i så fall – hur ?  Det är en fråga för psykiatrin.

Klart är dock att när en människa befinner sig i det yttersta av alla krislägen och ber om hjälp så ska psykiatrin möta upp. Psykvården existerar på en låg nivå jämfört med behovet. Olika utredningar  av vuxenpsykiatrin har visat  att bland annat  den psykiatriska vården är ojämlikt fördelad, läkartätheten är jämförelsevis låg och resurserna för psykiatrin är otillräckliga över  landet.

Om den psykiatriska vården inte fungerar när personen behöver den  kan den personen utgöra en fara både för sig själv och omgivningen. Många bestialiska handlingar och mord har utförts av personer som fått en psykos. Ofta visar det sig när man utreder brottet att personen   före  brottet sökt hjälp men antingen inte fått hjälp eller på fel nivå. 

För den som får, eller utvecklar, en psykos blir gränsen mellan personen och omgivningen  oklar och förmågan att skilja mellan den yttre verkligheten och ens upplevelser eller fantasier försämras. Man kan få vanföreställningar, till exempel att man känner sig styrd eller övervakad utan att vara det. Det är också vanligt att man hör röster som inte är verkliga och uppmanas utföra vissa handlingar. Här är några vansinnesdåd. Samtliga hade sökt hjälp före brottet. 

Här är fler som sökt och nekats vård.
 En 51-årig man i Luleå knivdödade för två sedan sin bror. Båda hade alkohol och mentala problem. 51-åringen mådde psykiskt dåligt, sov minimalt och drack för mycket. I ett psykotiskt tillstånd inbillade sig mannen  att han blivit drogad och våldtagen på Stadshotellet i Haparanda.  Sedan fick mannen  för sig att hans bror spred ut om våldtäkten på arbetsplatsen.

Tingsrätten dömde mannen för mord till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Rätten konstaterar att brottet begicks under allvarlig psykisk störning. Den mordåtalade berättade att han dagarna innan händelsen kontaktade akutpsykiatrin men fick till svar att han inte var aktuell för psykvård.

Nyligen skedde ett dubbelmord i Ljungsbro.En 33-årig man med digert brottsregister dödade med ett järnrör en 15-årig pojke och en 57-årig kvinna.. Mannen har i polisförhör avslöjat att han mådde psykiskt dåligt redan en vecka före dådet och att han sökt vård för missbruk och psykisk ohälsa.

– Han har erbjudits vård som han valt att tacka nej till, sa chefläkaren på Universitetssjukhuset i Linköping, för SVT Östnytt 4/11. Vad erbjöds han för vård? – Det vill jag inte kommentera. Vi kommer omedelbart att starta en händelseanalys och utreda det här, sa chefsläkaren.  Advokat Thomas Bodström, mannens  försvarare, uppger att hans klient säger sig ha sökt hjälp kort före händelsen – och blivit nekad. Jag tycker det är bra att det nu ska utredas exakt vilken hjälp han har sökt, sa Bodström. 

De här fallen och fler därtill har sökt hjälp när de ännu förstod att något höll att gå fel. Kanske de upplevt vanföreställningar, upplevt sig  styrda eller övervakade. Eller hört  röster som uppmanade dem  till att utföra vissa  handlingar.

Samverkan kommuner och landsting
Många vet inte vart de kan vända sig vid problem med sin psykiska ohälsa. Det är oroande. Det är viktigt att rätt vård och stöd sätts in i ett tidigt skede. Tillgängligheten ska vara hög. Samverkan mellan landstingen  och kommunerna  måste utvecklas med utgångspunkt från en helhetssyn på människan och dennes behov.

I denna samverkan bör ingå att kommunen på läkares inrådan följer upp så att patienten tar sin medicin och vid rätt tidpunkt i hemmet. Det förebyggande arbetet är viktigt. Då kan t.ex. personal inom  kommunens socialpsykiatri göra några  korta hembesök per dag. Både för att se hur personen mår men också för att se till att aktuell medicin tas.

Tillgängligheten måste bli bättre inom psykiatrin. Idag är den på många håll lågprioriterad. Oftast av besparingsskäl. Flertalet av dessa oprovocerade brott kunde ha undvikits. Nu måste ansvariga lyssna till rösterna från psykiatrins vardag, skriver företrädare för psykiatrin i ett upprop med 164 undertecknare

För att ge stöd till dem som, ofta akut, behöver hjälp och för att skydda medborgarna måste psykvården snabbt förbättras och högprioriteras. Utan  rätt behandling kan psykos utgöra en tickande bomb.

03 november 2013

Klarar C riksdagsspärren?


Det var spretigt i opinionsmätningarna för Centerpartiet redan innan förslaget till ett nytt idéprogram kom. De nyliberala förslagen förbättrade förmodligen inte läget. Frågan är om det är för sent att Annie Lööf avgår och en annan tar över hennes hatt. Förmodligen är det väl sent.

Centerpartiet har länge haft vikande väljarstöd. Men partiet har aldrig haft så lågt stöd i Novus mätningar som nu. Det är nu långt från valresultatet 2010. Samtidigt ger opinionsmätningarna väldigt olika besked, Det märks t.ex. när det gäller MP och SD. Där växlar mätningarna om vilket parti som är det tredje största. Det är svårt att veta vad som egentligen är den sanna bilden. 

En centerpartist skrev i Västmanlands Läns Tidning, VLT, under rubriken  ”C-framtid avgörs i strid” . Han skrev om det socialt medvetna värdekonservativa  intressepartiet å en sidan. ”Å den andra sidan de unga nyliberalerna som tycker att varje inskränkning i en egoists svängrum är en kränkning av individens absoluta suveränitet. Förslag som månggifte, slopad skolplikt, slopad arvsrätt, fri invandring och platt skatt har chockat många inom Centerrörelsen.” 

Men det fanns också de som tyckte  att  C:s idéprogram var en frisk fläkt i politiken. I brist på alternativ. När de stora partierna tävlar i att kopiera varandras förslag för att vinna mitten- och marginalväljarna är det svårt för många att skilja rött från blått. Om alla i stort sett är ense om de stora frågorna: arbetslinjen, en budget i balans och en solidariskt finansierad välfärdspolitik,m. m, finns det egentligen inte några större alternativ. Utom på marginalen.

Centerpartiets 3 procent är ett bottennapp. De har många idéer som borde bearbetas för att hitta bra anslag. Bland annat när det gäller miljö,  klimat och landsygdspolitik

Ute i kommunerna har Centerpartiet  bättre väljarstöd. De är bl.a. aktiva mot nedläggning av skolor på landsbygden och andra mindre orter, utanför centralorten. Centerpartiet vill se en levande landsbygd där skolan, affären och kommunikationerna är viktiga. 

Nu ska Annie Lööf  och Gustav Fridolin mötas för landsbygdsdebatt på utvalda orter ute i landet.  De ska debattera landsbygdens utmaningar och potential på såväl lokal som på  nationell nivå och i  TV.  Mycket av Centerpartiets politik överensstämmer i övrigt med Alliansen.

När debatten pågick som livligast i media om C:s nya idéprogram diskuterade några individer i ett annat parti också programmet på Facebook. De ställde sig, i varierande grad,  bakom Centerpartiets nyliberala förslag. 

Det är mycket som rör sig under ytan när det gäller framtida inriktning inom politiken. Men det går inte att ta någon genväg inom politiken och tro att man kan förändra samhället i all hast.  Kanske hade C:s idéprogram passat bättre  – för ett annat samhälle.

Centerpartisten  tog i VLT  upp idéprogrammet en gång till. Det innehöll bara ett bra förslag, ansåg han: Lokala råvaruskatter. ”Resten är allmänna floskler, politik för en annan planet och nyliberalt galenskapande som skulle slita sönder vårt land om de genomfördes.” Kanske det. Det var något ditåt som jag tänkte då jag såg diskussionerna i ämnet på Facebook.

Men det är ännu elva månader kvar till valet. Ett team bestående av fyra reklamrävar kommer att svara för Centerpartiets valkommunikation och försöka lyfta partiet. I varje fall över 4
-procentspärren. Pengar finns i kassakistan. Klarar kommunikatörerna uppgiften? 

28 oktober 2013

Syna LOV ur olika aspekter


Har den trötta, lågavlönade städerskan och undersköterskan råd att ta del av RUT-avdraget? "En annan viktig reform som regeringen har genomfört är Lagen om valfrihetssystem (Lov)." I dag är den genomförd i uppemot 140 kommuner, enligt skribenten. Men skribenten nedan framställer LOV på ett annat sätt. Vi tycker det är ofattbart att (S) vill rasera en så viktig reform för jämställdheten. Men är LOV verkligen  en jämställdhetsreform?   Och är LOV klimatsmart?
 
Men två skribenter från PRO tog i Dagens Samhälle den 27 maj –13 under rubriken ”Hemtjänst omöjliga val i ett omöjligt system” upp att kostnaderna för hemtjänsten i Stockholm har fördyrats genom LOV och det stora antalet utförare; Det handlar om förfrågningsunderlag, bedöma ansökningar om etablering, fakturera, följa upp, kontrollera och informera med mera.

De två skribenterna tog också upp ökad körtid. Trafikverket har genomfört en intressant utredning om konsekvenserna av LOV där man har simulerat hur mycket längre körtiden mellan hemtjänstbesöken blir om man ökar antalet utförare.

Bara med en utförare till, utöver kommunen, ökar körtiden med 20 procent. Med två utförare till ökar den med cirka 35 procent. Betänk effekten av närmare 200 utförare, privata ca 150 och kommunala ca 40, som i Stockholm.

 – Regeringens utredning måste nu studera denna fråga, både för effektiviteten och kvalitet inom hemtjänsten och ur klimatsynpunkt. Det ansåg de två PRO-skribenter. Det börjar bli dags att syna LOV ur olika aspekter. Inte minst vad gäller klimataspekten

09 oktober 2013

Osunda skolmiljöer kräver granskning


Brister i  skolmiljön vad gäller snusk, dålig ventilation och radon  håller i sig. Den skolmiljö som visas upp här  i TV4 är inte acceptabel. Österholmsskolan i Skärholmen är dessutom en habiliteringsskola. Missgynnas dessa elever särskilt?  

Skolmiljön på Österholmsskolan  är så dålig att eleverna  riskerar sin hälsa. Matsalen är en f.d tekniksal men där finns också ett förråd där man förvarar  skräp. Rören sitter kvar från tekniksalen.  Hissen fungerar inte alltid. 

Det är ingen trevlig miljö att vistas i. Det är viktigt att känna till att  Österåkersskolan i Skärholmen är en  habiliteringsskola. Eleverna har  funktionshinder av varierande slag. Varför har just dessa 20 elever en så osund skolmiljö? Här är det långt ifrån en skola i världsklass.

Eleverna har väntat i flera år på att få besked till vilken högstadieskola man ska flytta. Men man får inget besked av Stockholms stad. Men har heller ingen rektor. Här ser man hur dåligt skolan kan fungera på vissa håll utan att politikerna ingriper. 

Under 2012 fick bristfällig skolmiljö, som ventilation och radon,  viss uppmärksamhet i media. När det gäller radon är det extra allvarligt eftersom radon kan fastna på dammpartiklar i luften och när man andas in dem hamnar en del i lungorna.  Det är också viktigt att en ventilationsanläggning är dimensionerad efter  antalet personer som vistas där. Vid ökad klasstorlek eller förändrad verksamhet behöver troligtvis en del ventilationsanläggningar dimensioneras om. Men frågan är hur ofta det görs.

Jag skrev i mars 2012 en interpellation  till Stockholms kommunfullmäktige. Här är interpellationen: 

 En fråga jag ställde var: Anser du att lokaler bör inspekteras, vad gäller radon och ventilation, innan de godkänns för verksamheter med barn?

Av svaret  framkommer bl.a att ” förhöjda radongashalter inte anses utgöra en  akut hälsorisk och det är i de allra flesta fall möjligt att sänka radongashalten till nivåer under 200 Bq/m3. I väntan på större åtgärder kan verksamheten i många fall vidta enkla åtgärder för att minska exponeringen, exempelvis genom utevistelse, att rum med höga halter inte används för undervisning etc Här är övriga svar: 

Eleverna vid
Österholmsskolan i Skärholmen har besvär i form av huvudvärk, astma och allergier. Nu gör TV4  en stor granskning av skolmiljön. Om snuskig miljö och  dålig ventilation. TV4 vill att elever och allmänhet hör av sig. Därför skickar jag interpellationen  med  svar till TV4.

28 september 2013

Oklar parlamentarisk röstning


Politik är det möjligas konst men även det omöjligas vetenskap. Bevingade ord av Harold Macmillan. Politik är, om än med sina brister, den enda framkomliga vägen för att bibehålla och utveckla ett demokratiskt samhälle. Men demokratin måste underhållas, granskas och förbättras.  

Vi röstar på det parti som vi tycker mest företräder våra intressen. Men idag har det blivit allt svårare att ibland se skillnaderna mellan blocken. Det skapar förvirring och missnöje. Ännu svårare är det för allmänheten att bedöma hur våra politiker röstar i riksdagen, lokalt  och i  EU.

PÅ SVT Debatt skrev Björn Söder, SD: ”S fortsätter att ljuga om hur vi i SD  röstar.” Vi lät riksdagens utredningstjänst (RUT) utreda hur många gånger oppositionspartierna har röstat tillsammans med regeringen under riksmötet 2012/13. SD röstade vid 54 procent av omröstningarna tillsammans med regeringen. […] Vi kan därför återigen konstatera att Socialdemokraternas påstående är en ren lögn

Men redan 2011 lät S göra en utredning. ”I de omröstningar i riksdagen där Sverigedemokraterna kunnat fälla avgörandet röstade partiet i drygt 91 procent av fallen med regeringen. Det visar en sammanställning som riksdagens utredningstjänst (RUT) gjort på uppdrag av Socialdemokraterna
.” Ser fram mot en ny granskning från RUT om hur  oppositionen röstat  i riksdagen.

Många beslut i kammaren avgörs i enighet, eller med breda majoriteter av olika slag. Socialdemokraterna och/eller Miljöpartiet var överens med alliansen i 86 procent av de 2 100 beslut som fattades förra riksdagsåret, enligt Moderaternas promemoria, som SvD tagit del av.

 I 2014 års budget vill både SD och högeralliansen ha ett femte jobbskatteavdrag. Med bistånd  av S. Det innebär en utgift på mer än 12 miljarder kronor för staten." S tänker acceptera. Lägg till detta de stora vinster som privata vårdgivare gör av skattemedel. Det är oklart om tidigare jobbskatteavdrag verkligen gett fler jobb. Ett femte jobbskatteavdrag  drabbar ännu hårdare områden  som skola, vård, omsorg  och utförsäkrade. 

Våren 2013 tog Alliansen två beslut som berör de som lever i utanförskap. Förändring av Socialtjänstlagen och förändring av a-kassans uppdrag. Båda får  konsekvenser för de berörda som lever i utanförskap.

Förändringar av Socialtjänstlagen innebar ytterligare skärpning – motprestation    för att få socialbidrag. En variant av Landskronamodellen. Endast V röstade emot.   

Redan för två  år gick 108 läkare ut och skrev: Statsmakterna måste omedelbart sluta skada de långvarigt sjuka med en omänsklig lag! Utförsäkringarna måste stoppas! Vad hände? Inget.  

Den andra förändringen handlar om  a-kassan. Arbetslösa blir skyldiga att varje månad från 1 oktober redovisa alla aktiviteter som gjorts för att få ett jobb. Arbetsförmedlingen räknar med att få in nära en halv miljon aktivitetsrapporter i månaden. Ett stort antal handläggare anställs för uppgiften. Men var finns jobben?  Här röstade V, MP och SD mot förslaget.   

Bloggaren ”Görans tankar och bagateller skrev: ”
Reformen innebär vidare att arbetslöshetskassorna får mer att göra. De ska utreda varför inte redovisningar lämnats in och de ska utdöma den sanktion som lagen ålägger dem. Man tydliggör vidare att Arbetsförmedlingens roll inte är att förmedla arbeten för arbetslösa – man ska snarare bevaka att de arbetslösa gör som de är ålagda.”  

Akademikerförbundet, SSR, skriver på DN, 13-08-30 att de vill bl.a. avskaffa rapporteringshysterin som just vunnit laga kraft efter riksdagsbeslut i våras. Dessutom låg etableringsuppdraget och ansvaret för de utförsäkrade uppdrag tidigare  på kommunerna respektive Försäkringskassan.

Arbetslösa har aldrig haft något större stöd hos politikerna. Därför röstade flertalet i riksdagen som de gjorde våren 2013.Även delar av oppositionen. De röstade helt enligt Alliansens förslag utan att ifrågasätta, än mindre tillföra några egna tankar och idèer. Det är människans, här politikens sätt, att se ner på mindre bemedlade medan de själva åtnjuter makt och karriär.


22 september 2013

Låg ersättning när privata vårdföretag lämnar äldreomsorgen


Äldreomsorgen föreföll i mars i år befinna sig i ekonomisk och personell kris.  Ideella organisationer hade de senaste åren dragit sig ur hemtjänsten. Senaste i raden var Röda Korset. De ansåg sig inte kunna utföra en hemtjänst med kvalitet eftersom det då behövs tillräckligt med personal, tid och ersättning.

Nu lanserar staden ett nytt system. Staden ligger nu nära lanseringen av ett nytt system där tidsåtgången ska dokumenteras. Även nivåerna inom ersättningssystemet ses över.

Men frågan är hur det blir med personaltätheten. Ett av de vårdföretag som sagt upp sina hemtjänstavtal p.g.a de låga ersättningarna förklarade varför. De ansåg att om vården ska gå ihop med de låga ersättningarna måste man spara på personal, ha många timanställda och många som arbetar deltid. Äldreomsorg kostar oavsett vem som har majoritet. Och personalen är självklart en hög utgiftspost.

I somras gav oss timanställda Li från Uppsala, snart färdig med universitetsstudier, en inblick i hemtjänstens omöjlig schema när hon trädde fram och berättade om hemtjänstens omöjliga schema. Ett arbetsscheman som säger att personalen ska vara på flera ställen samtidigt. Det visade sig för övrigt förekomma på fler platser i landet. Äldre fick mycket korta besök. Kanske allra värst var det för de dementa. Demensförbundet undrade i reportaget vad tre minuters samtal och ett lunchpaket – ger för de dementa.

Och i Rapporten ”Matlåda – med eller utan samtal” gav Kommunal och Akademikerförbundet, SSR, en rad förslag till hur målet om god kvalitet i vården kan nås. Ökad grundbemanning i äldreomsorgen och kontinuitet genom god planering och uppföljning av insatser. Det är A och O inom vården.

Snäva budgetramar gör att villkoren för biståndshandläggare och hemtjänstpersonal ger mindre omsorg till de äldre. Det finns idag många vårdbolag som har kunder utspridda i staden. Det ger långa resträckor, ökad körtid och stressad personal.

Två skribenter från PRO tog i Dagens Samhälle den 27 maj under rubriken ”Hemtjänst – omöjliga val i ett omöjligt system” upp att kostnaderna för hemtjänsten i Stockholm har fördyrats genom LOV (Lagen om valfrihet). Det handlar om det stora –antalet utförare; det handlar om förfrågningsunderlag, bedöma ansökningar om etablering, fakturera, följa upp, kontrollera och informera med mera.

De två skribenterna från PRO tog också upp ökad körtid. Trafikverket har genomfört en intressant utredning om konsekvenserna av LOV där man har simulerat hur mycket längre körtiden mellan hemtjänstbesöken blir om man ökar antalet utförare.

Bara med en utförare till, utöver kommunen, ökar körtiden med 20 procent Med två utförare till ökar den med cirka 35 procent. Betänk effekten av närmare 200 utförare, privata ca 150 och kommunala ca 40, som i Stockholm.

Regeringens utredning måste studera denna fråga, både för effektiviteten och kvalitet inom hemtjänsten och ur klimatsynpunkt. Det ansåg två PRO-skribenter i Dagens Samhälle den 27 maj 2013. Här finns viktiga aspekter att utreda både ur klimat/miljösynpunkt och utifrån personalens arbetsmiljö.

15 september 2013

Varför så tyst från oppositionen?


 Missnöjet med socialförsäkringarna ökar.  Även bland dem som uppger att de sympatiserar med moderaterna.  Det framgår av den  nationella SOM-undersökningen som presenterades den 16 april.

Oppositionen – som ju vill ta över –  borde vid  det här laget varit tydliga med hur de ser på viktiga samhällsfrågor, t..ex. trygghetssystemen.

Här ett exempel och se tabell i artikeln.  Total nöjdhet med sjukförsäkringen låg år 2008 på plus 3. För att 2012 ligga på minus 15.  Moderaternas nöjdhetmed sjukförsäkringen var 2008 plus 11 men låg 2012 på  0.
 
Detta är alltså valfrågor kring trygghetssystemen. Men huvudfrågorna kommer gissningsvis  att handla om  arbetslösheten,  ekonomin, sjukvården, klimatfrågor, skolan/utbildningen, i viss mån landsbygds- och äldrefrågor.

Men frågor kring utförsäkring och socialbidrag, inklusive det nya
lagförslaget i socialtjänstlagen från 1 juli 2013 kommer att segla upp. Och trots att Socialstyrelsen 2010 konstaterat att det generella kravet på motprestation inte är förenligt med lagen har det i praktiken funnits i många kommuner i flera år. 

När nu inte ens flertalet  moderatväljare helt ställer sig bakom försämringarna i trygghetssystemen, som också innefattar socialbidrag, bör oppositionen också tala klarspråk. Moderaternas tillbakagång kan delvis bero på deras hårda socialpolitik.

Utdrag ur  LO-bloggen med ett antal länkar. ”De nya sjukreglerna har också, enligt en rapport från Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF), ökat behoven av försörjningsstöd (socialbidrag). Samtidigt verkar det som att vissa kommuner har skärpt villkoren för att bevilja försörjningsstöd.[…]  Att i det läget besluta om  ett ännu stramare regelverk är direkt kontraproduktivt, i alla fall om man ska lyssna till vad de drabbade själva och den medicinska expertisen på området har att säga”.   

”Socialförsäkringarnas funktion och utformning hör till de mest brännande politiska frågorna. Nivåerna och kvalificeringskraven i sjukförsäkring, pensioner och a-kassa diskuteras ständigt och hör till de frågor som kan bli avgörande i valet 2014,” skriver SOM-institutet.

Men trots Alliansens hårdföra politik  fick socialminister Ulf Kristersson, M, tre getingar i Expressens ledarsida (21 juni) ”Betygsdags för regeringen”. Detta under mottot: ”Har lyckats tysta debatten kring sjukförsäkringen, vilket måste räknas som en bedrift.” 

Idag den 15 sept.-13 kom det en ny undersökning vilken bekräftar fortsatt och ökat missnöje.. 

Tänker oppositionen nu agera kraftfullt och tydligt? 

13 september 2013

Finns det valmöjligheter för äldre sjuka?


Boendetiderna på vård- och omsorgsboenden – dit den äldre oftast kommer riktigt sjuk sin sista tid i livet – minskar. Därför ska två stadsdelar under hösten genomföra försök med möblerade korttidsboenden som inte kräver hyreskontrakt. Bra med olika försök.

Men hur sjuka är de som kommer till detta projekt? Hur länge innan dess, har de vårdats hemma? Med eller mot sin egen vilja? Hur mycket har innan dess krävts  av maka/make  och anhöriga? Vi vet att trycket ständigt ökar inom äldrevården. Vårdtiderna inom såväl somatisk vård  som demensvård har stadigt minskat trots att behovet ökar.

Trycket på hemtjänsten ökar samtidigt som allt fler närstående tvingas gå ner i arbetstid för att vårda sina anhöriga eftersom beviljad hemtjänsttid inte täcker de äldres behov.

”Cirka 20 procent av dem som flyttar till ett vård- och omsorgsboende bor där endast under en så kort tid som två månader”, står det i  den länkande artikeln nedan. Vart tar de sedan vägen? Det förmäler inte artikeln. De dör förmodligen. Är det enligt eget önskemål eller vad biståndsbedömningen medger?

Politikerna i äldrenämnden i Stockholm har sagt ja – men en utvärdering krävs. Många vill, när de ännu har krafter, få komma till ett äldreboende eller servicehus,  men där blir det oftast nej. Då får de vänta hemma tills döden närmar sig.
  
Kanske ett fall för professorn inom geriatrik Yngre Gustafsson, sedan 40 år engagerad i äldrefrågor, och nu senast aktuell  i dokumentärserien ”Sveriges bästa äldreboende”?

Hur länge bor de äldre hemma? Och på vilka grunder – självvalda eller enligt biståndsbedömningen?

En viktig fråga om vi ska kunna upprätthålla en värdig äldrepolitik är: Finns det valmöjligheter medan den äldre ännu kan välja? 
Korttidsboende utan hyreskontrakt på försök i höst

 

31 augusti 2013

Vad händer med "resursbarnen"?

Framtiden för de återstående resursskolorna i Stockholms stad är oviss. Hur tänker politikerna framöver hantera resursskolorna? Den frågan borde besvaras snarast av de ansvariga. Den senaste förändringen borde varit föremål för en seriös debatt innan beslutet togs.

Det var först den 14 augusti i år– två arbetsdagar före skolstart –  som rektorerna vid resursskolorna fick beskedet om nedskärningar. Kaos uppstod och frågan kom i fokus. De som tidigare hade fått tilläggsbelopp fick det nu kraftigt minskat. Andra skolor fick tilläggsbeloppet indragit. Men oron bland resursskolorna fanns även för ett år sedan.  

I DN den 13 april –12 kunde vi läsa om en organisatorisk förändring. Redan från den 1 augusti. Skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) ville tona ned frågan och hävdade att det inte handlade om S:t Örjans dåliga ekonomi.
 
Under en annan länk i samma DN med rubriken ”Personalen – otroligt oproffsigt skött”, står: ”Många rektorer försöker in i det längsta att klara av elevernas stödbehov på den egna skolan. Och det krävs omfattande utredningar innan ett barn får placeras inom S:t Örjan.” Något värt att beakta för politikerna. Detta var april 2012.

Enig nämnd
Ett år senare, den 18 april 2013, var frågan om resursskolorna åter aktuell. Samtliga ledamöter var överens om ett beslut som kraftigt förändrar elevernas situation och deras lärmiljö. Vad var det för information som gavs?  Och vad var det i informationen som övertygade oppositionen? 

Några berörda anser så här: ”Det är en anmärkningsvärd skillnad mellan den teoretiska ”provtryckning” utbildningsförvaltningen gjorde före beslut i april och hur tillämpningen blivit. I beslutsunderlaget till nämnden i april anges att 50 (äldre) ansökningar granskats och av dessa skulle 30 godkännas i nya systemet.  Alltså 60 %.      OBS! Det går inte längre  att länka direkt till  ärendet. Gå ner till punkt §32
 
”I utfallet som publicerades  2013-08-22 hade 443 av 1485 ansökningar beviljats. Alltså 30 %. Det är en mycket stor skillnad och det finns inte någon konsekvensbeskrivning i beslutsunderlag utöver ekonomisk prognos. En fråga är om alla i utbildningsnämnden kände sig bekväma med denna differens.” Oppositionen hade, den 18 april, var sitt särskilt uttalande. Detta innebär att de ställde sig bakom beslutet men hade några vaga egna tillägg som inte påverkade beslutet.  

”En grupp föräldrar som befann sig på  utbildningsförvaltningen för att få information säger att det gick till så här: De nya bedömningarna gjordes helt summariskt av tre specialpedagoger som knappt läste de bedömningar de ändrade. Sedan skrevs de under olästa av en inhyrd konsult, som själv erkände detta för föräldrarna.  

Protester

När protesterna kom i augusti sköt Skolborgarrådet Lotta Edholm över mycket av ansvaret och skulden på resursskolorna istället för att ta sitt eget ansvar. Det skymde sikten för en seriös debatt. Någon relevant konsekvensbeskrivning i beslutsunderlaget utöver ekonomisk prognos hade inte tagits fram.  Begreppet ”de bryter mot skollagen”behöver också en vidare tolkning. 

Inför nämndmötet den 22 augusti samlades ett stort antal berörda och engagerade utanför stadshuset för en demonstation. Där överlämnades också en skrivelse till utbildningsnämnden. Inför de överraskande reaktionerna från elever, föräldrar, personal och allmänhet som kom efter det sena beslutet till rektorerna hade politikerna vaknat. Nu skrev, i varje fall MP, några skrivelser och vid nämndmötet bestämdes det om en utvärdering av varför beskedet till resursskolorna kom så sent. Men det så dags att reagera när beslutet togs redan den 18 april. Det borde handla om elevernas behov.  

Inkludering
Inkludering är för många ett okänt begrepp och används bl.a. i skolan. Det innebär att allas unika förutsättningar accepteras. Men myntet har två sidor. Bra om alla får inlemmas i gemenskap och delaktighet i den svenska skolan. Men alla platsar inte i laget. Det passar långt ifrån alla elever med neuropsykiatriska funktionshinder – NPF. Frågan är också om vare sig skolborgarrådet eller andra politiker hade något relevant underlag från t.ex. skolpsykologer innan beslut togs den 18 april.

Skolpsykologer som har god insyn i skolan  har vittnat om att  elever med NFP-diagnoser inte får det stöd de behöver för att klara skolan. De talade inte om ”inkludering” utan om små klasser, hög lärartäthet och en lärmiljö efter elevernas förutsättningar och behov. Se artikel nedan. Där berättas också om att Kevins problem accentuerades när hans lilla skola slogs ihop med flera andra mindre enheter. Kevin skulle inkluderas. 

 I oktober 2012 lade Miljöpartier i riksdagen en motion om ”Särskilt stöd och tilläggsbelopp, dvs. skolpeng för elever i behov av särskilt stöd i fristående förskolor och skolor.” Motionärerna var förutseende i en fråga som berör resursskolorna och deras verksamhet. 

En viktig fråga är: Varför ökar antalet elever vid  Stockholms resursskolor? Den frågan borde grundligt utretts av utbildningsförvaltningen – innan beslut. Skolborgarrådet har gång på gång i media framhållit det ökade antalet elever utan att ge någon förklaring till ökningen. Det har framställts och tolkats som att skulden ligger hos rektorerna på resursskolorna.

Men är det inte så att elever som befinner sig på gränsen för att klara den vanliga skolan slås ut av de brister som finns i dagens skola? Den skola som Folkpartiet gett sig själv äran av som ”skolparti”, håller inte måttet.

 Det är viktigt att många engagerar sig när det gäller resursskolorna – de utgör  en del av det svenska skolsystemet. En resurs för elever som inte klarar den vanliga kommunala skolan.
Bristande ekonomiska resurser i skolan påverkar idag dessa elevers skolgång.  Det går inte längre att bromsa sig ur en uppförsbacke .

Men Lotta Edholm säger att politikerna har varit för generösa.  Nu blir det tydligare, menar skolborgarrådet. Generösare med vad? Tydligare – på vilket sätt? Intressant valfråga eftersom vi aldrig kommer att få en bättre skola utan att också se till alla elevers olika behov.
 
I andra uttalanden av Edholm framkommer att det handlar om besparingar.
Nu behövs snabba åtgärder och en grundläggande utredning. Oppositionen stödjer fortfarande det nya systemet. Men vill kartlägga effekterna av ändringen. Vad blir då resultatet? 

Tre  länkar som  inte längre är klickbara på Sourze-artikeln finns här. 
En skattereduktion skulle ge möjlighet för vissa elever att få stöd  

22 augusti 2013

De nya bidragspartierna!

Vem minns inte valrörelsen 2006.  Då gick de gamla moderaterna till val som ”det nya arbetarpartiet”. Löftet till väljarna var att minska arbetslösheten, bidragen och utanförskapet.

Inför valen 2006 och 2010,  har Alliansen framhållit att 144 personer förtidspensionerades per dag när Socialdemokraterna hade makten. Men rörde det sig om heltid, eller 25 procent, 50 procent eller 75 procent? Forskare nämner 55 personer per dag.

Hur många utförsäkrar alliansen nu istället?  Ibland får de drabbade inte ens socialbidrag. Detta om de inte orkar följa socialtjänstens motprestationskrav.  Då blir det närstående, frivilligorganisationer, kyrkan  – eller i en 60-årings fall – gamla mamma som får ta över samhällets ansvar. Nu har istället allianspartierna blivit bidragspartier. Vi befinner oss i en formlig socialbidragsexplosion!
 
Det är staten som via Arbetsförmedlingen ska ha hand om arbetslösa. Försörjningsstöd eller ekonomiskt bistånd (tidigare benämnt socialbidrag) bör vara renodlat och återgå till det som
det var avsett för. Nämligen ett sista skyddsnät och ett tillfälligt stöd. Utförsäkring och arbetslöshet ska inte finansieras via kommunernas socialbidrag. Det reducerar dessutom kommunernas ekonomi, något som drabbar skola, vård  och omsorg.

En undersökning gjord av SOM-institutet presenterades av SVT, 21/4. Undersökningen visade att även moderatväljarna idag är missnöjda med trygghetssystemen, däribland socialförsäkringen. Total nöjdhet med sjukförsäkringen låg år 2008 på plus 3. För att 2012 ligga på minus 15. De moderata väljarnas nöjdhet med sjukförsäkringen var 2008 plus 11. Men låg 2012 på 0.

Urholkningar av välfärden har stjälpt över stora kostnader från staten till kommunerna i form av försörjningsstöd/socialbidrag. Det drabbar skola, vård och omsorg.  Uppåt åtta av tio socialbidragstagare skulle i stället kunna få statligt stöd, enligt en rapport. Det finns ett stort behov av att reformera, sa Tapio Salonen, professor i socialt arbete, under Almedalsveckan.

Salonen ansåg at
t 60-80 procent av landets 250.000-300.000 socialbidragstagare istället  kunde få statligt stöd om systemen fungerade som tänkt. Tapio Salonen tycker att det är alldeles för tyst från politikerna om problemet. Han tror att det beror på att socialbidragstagare är en grupp utan starka intressen som talar för dem.


29 juli 2013

Utred Samhall och dess funktion!

Medarbetare på Samhall har slagit larm. Arbetstempot är högt och  kraven höga. Vinstintresset förefaller ha tagit över policyn som Samhall tidigare stod för.

ETC skrev om detta  17/7.  40 procent av de som Samhall rekryterar ska vara från en svagare målgrupp. Men vilka ingår i denna målgrupp? Ibland framhålls det att Samhall anställer helst personer med lättare funktionsnedsättningar. Tänjer Samhall på gällande regler?

Kraven på Samhalls produktivitet har ökat genom åren och det gör också att kraven på dem som arbetar där också ökar. De enkla arbetsuppgifter som gjordes förr finns inte idag på samma sätt.  Man måste ha ett starkt psyke för att klara jobbet på Samhall, sa några anställda. Andra  sa  att de inte orkade med tempot och att man måste vara ödmjuk. Bemötandet är viktigt  på en sådan arbetsplats. Vi är inte välkomna hos Samhall längre.

Samhalls marknadsdirektör, Mats Eliasson,  tillbakavisade kritiken men beklagade att ”några enskilda medarbetare kommit i kläm”. Deras kritik är inte representativ för företagets alla anställda, sa han till tidningen ETC.  Mats Eliasson svarade här på kritiken  ”Samhall plockar inte russin ur kakan.”

Men när reportern, i samma
 artikel, ställde viktiga frågor fick de inget svar: ”Våra intervjupersoner, regeringens utredare och Handikappförbunden – alla vittnar om att personer med svåra funktionsnedsättningar har svårt att få jobb hos Samhall. Är det fel?” – Jag kan inte svara på en sådan generell fråga, sa Mats Eliasson.

Smålands Folkblad tog också upp problemen inom Samhall, drygt ett år innan ETC:s  artikel publicerades. En trend inom Samhall är att den egna produktionen minskas och ersätts av att personalen istället hyrs ut till företag. Hans Janeman, facklig företrädare för Metall på Samhall  i Jönköping, gillade inte utvecklingen.

”Jag anser att Samhalls uppdrag inte är att vara ett bemanningsföretag. Uppdraget är att utveckla personer med funktionshinder efter deras individuella förutsättningar. Samhalls samhällsfunktion börjar spåra ut, gruppen med svåra funktionshinder blir undanskuffade. Det finns ingen plats för dem,” sa Janeman.
Allt svårare att få jobb på Samhall

Värmlands Folkblads, VF, ledare skrev 18/07. –Om inte ens företaget vars uttryckliga uppdrag är att erbjuda sysselsättning till personer med funktionsnedsättning vill ha med dessa att göra – vad ska de då hoppas få jobb?  

Och VF fortsatte: ”Fackförbundet TCO beskrev i en rapportserie för ett par år sedan arbetsgivarnas jakt på den perfekta anställda, ”superarbetskraften” som aldrig var sjuk, hade små barn eller blev äldre. Personer med funktionsnedsättningar ska vi inte ens tala om.”

– Vi tar till vara  en outnyttjad resurs – arbetsföra personer med funktionsnedsättning – och gör den konkurrenskraftig på arbetsmarknaden”. Så beskrevs  uppdraget på Samhalls egen hemsida. Meningen avslöjar ett annat krav som lagts på verksamheten –att vara lönsamt, skrev VF. ”Samhall sorterar bort.

Samhall svarade på kritiken: Med anledning av VF:s ledare 18/7  om Samhall har företagets informationschef Stefan Hladisch bett om plats för några kommentarer. Han hävdar att de artiklar i tidningen ETC som ledaren byggde på innehöll missvisande påståenden.”

VF:s ledarsida svarade i samma  artikel.: ”Stefan Hladischs svar hade låtit betydligt mer trovärdigt om det inte vore för vad tidigare Samhallanställda, företrädare från handikapporganisationer och en utredare från regeringens funktionsutredning säger i artikeln i ETC.”

Flera tidningar har alltså tagit upp problemen vid  Samhall. Två företrädare för Samhall har svarat. Inga politiker har, vad vi vet, tagit upp frågan. Det är bara drygt ett år till valet.

30 juni 2013

Fallet Lisa: Anhöriga utan talan!


Fallet Lisa har liknande omständigheter som ett fall i Luleå 2009. Då mördades mamman av pappan och två barn, 5 månader respektive 2 år, blev föräldralösa. Men pappan behöll vårdnaden. Först verkade det som att Luleå-barnen skulle få stanna i släkten vilket mor- och farföräldrarna var överens om. Men sen svängde socialtjänsten. Släkten var inte längre aktuell. Drygt 4.500 underskrifter överlämnades till kommunalrådet, S, i Luleå. Och 8 JO-anmälningar gjordes

Nu har ett liknande fall uppkommit. Det handlar om Lisa, omhändertagen av Botkyrka  kommun. Båda mammorna mördades 2009. I båda fallen var när barnen  små. Och  år  2009. .Ordförandeskapet i  Luleå socialnämn hade S år 2009. I Botkyrka har  V:
nu ordförandeposten

Lisa får endast träffa morföräldrarna under övervakning, två timmar var 14:e dag – trots den nära anknytningen. Vad vill kommunens ansvariga säga med detta? Att Lisa ska frånvänjas sina morföräldrar ? Eller vill man misstänkliggöra morföräldrarna offentligt?

29 juni 13, överlämnade Mirijam Johansson 6.711 namnunderskrifter till tf. socialchefen och socialnämndens ordförande, V, i Botkyrka.  Idag har antalet namnunderskrifter ökat till 12.095.

Morföräldrarna har ingen talan.  De är, liksom andra anhöriga i sådana här fall, ”ej part i målet”,  som är det juridiska uttrycket. Part i målet är förmodligen fortfarande pappan och han vill inte att Lisa ska bo hos morföräldrarna

Umgänget två  timmar var 14:e dag kan tolkas som att socialtjänsten betraktar morföräldrarna som närmast kriminella och farliga för Lisa.  Övervakat umgänge! Gränsar inte det till svartmålning, kränkning och närmast förtal av morföräldrarnas levene och vandel som borde utredas polisiärt?

 Citat ur  domen: ”Hon har mycket omtänksamma morföräldrar som trots sin egen sorg har tagit sig an henne och lagt ner mycket tid på (X) utveckling.”
Men tystnaden från förvaltning och nämnd är enda svaret.

Morföräldrarna har tidigare haft goda vitsord från Botkyrkas socialnämnd. Som i  domstol sa: ”Det måste vara 100 procent säkert att hon är i morföräldrarnas familj så hon inte rycks upp från familjen.” Är detta ett resultat av maktfullkomliga tjänstemän och undfallande politiker snarare än att se till barnets bästa? Nu vädjar Mirijam Johansson om att Li sa ska få komma hem.  

20 april 2013

För gammal att få föda sitt barn


Fallet Julia och hennes partners embryo har gett upphov till debatt. För drygt fem år sedan lämnade idag 46-åriga Julia och hennes partner ett ägg med spermier på IVF-kliniken i Falun. Embryot blev lyckat, det frystes ner och sparades till senare. Men när de i höstas ville använda det för att skaffa barn blev det nej från Socialstyrelsen. Julia var för gammal.

Julia och hennes partner har överklagat beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen. De anser nämligen att de har blivit diskriminerade. Läkaren på IVF-kliniken  i Falun håller med om att det finns en åldersdiskriminering i det här men anser samtidigt att det finns ganska generösa regler.   

  P4 Dalanytt fanns en artikel om Julia och möjlighet att skriva  kommentarer. Där skrev Julia bl.a: ”Jag och min man har betalt drygt 450 000 kr i kampen för att få barn  Vi är ofrivilligt och oförklarligt barnlösa sedan många år. Enligt lag är det en sjukdom, men gäller ändå inte p.g. a. 37 års gränsen i de flesta landsting.”

Men Julia gjorde ett misstag.  Hon räknade  fel på tiden. Två ­månader efter sin 46-årsdag ringde Julia kliniken och fick veta att frystiden skulle gå  ut om några veckor. Inte som hon trodde om ett år. De kontaktade Socialstyrelsen och fick först lugnande besked. Frystiden brukar förlängas. Men sen kom nästa chock. Juli var, vid 46 års ålder, för gammal

Enligt Julia fanns det i  Aftonbladet  en artikel där läsekretsen kunde rösta. Det visade att 73 % röstade mot att myndigheten skall få bestämma när man ska få barn. Det var 26 % som ansåg att myndigheten skall få göra det.

Assisterad befruktning  är ett laddat ämne när det kommer upp till diskussion. Många kan föra en saklig debatt. Men andra är aggressiva i sin framtoning. Någon använde i Ring P1 begreppet ”Biologisk arrogans” när det gäller att vilja få barn. Det är ett starkt uttryck i en fråga som berör många.

Sjukvårdskostnaden för assisterad befruktning kommer ofta  i fokus. Varför ska vi betala för konstgjord befruktning? kan det då heta. Men det är inte som vilken sjukvårdskostnad som helst. Ett nyfött barn beräknas bidra med  ca 16,2  miljoner kronor till Sveriges BNP under sin levnad. Detta enligt Vetandets värld för några år sedan. 

Riskerna vid graviditet vid högre ålder, liksom möjligheten att följa barnet under uppväxtåren har också  diskuterats. Men vi blir samtidigt allt friskare allt högre upp i åren. Vilket bl.a. förslaget till höjd pensionsålder utgår ifrån.  Här är vi inte konsekventa. Inte heller när det gäller högsta  tillåtna ålder för kvinnan vid respektive landsting. Varför olika åldersgränser? 

Julia  hänvisade i kommertarsfältet  till statistik från SCB  över barnafödandet i olika åldrar.   Statistiken visade att det var nästan tio gånger vanligare att 40-44-åriga kvinnor fick barn i början på 1870-talet än idag. Och bland 1800-talets 45-49-åriga kvinnor var det 20 gånger vanligare. Det skedde då på naturlig väg.

En annan fråga: Idag tillkommer många barn utomlands vad gäller  ägg- och spermadonation.  Dessa barn, kan inte statistiskt följas upp på samma sätt som de barn som befruktats vid en svensk klinik.
  
På en klinik i Falun ligger ett perfekt embryo. Men paret ­förbjuds att sätta in det i Julias livmoder. Två centrala frågor:
ETT:  Vem har förfoganderätten över Julia och hennes partners nedfrysta embryo?
TVÅ: Får frysta embryon, biologiskt material, skickas utomlands för att Julia där ska kunna befruktas?




19 april 2013

Äldreomsorg – social infrastruktur

 
Marta Szebehely  professor vid Stockholms universitet, föreläste  i ABF-huset i Stockholm  på ett möte som ordnats av Gröna Seniorer i stockholmsregionen. 

En utgångspunkt som Marta Szebehely lyfte fram var att äldreomsorgen  är en välfärdstjänst. Precis som sjukvård, skola och barnomsorg Den är en del av den sociala  infrastrukturen –på samma sätt som vägar och järnvägar. Oavsett om vi just nu går på vägen så behöver vi den.

Kommunen har det yttersta ansvaret, inte familjen. Det ska vara lika för rika och fattiga. Det är den nordiska modellen.

Äldreomsorgen är inte som vilken annan tjänst som helst .Den är viktig för oss alla även om vi just nu inte använder den. Om jag vet att det finns en bra äldreomsorg när jag blir gammal  då kan jag, i aktiv ålder, ägna mig åt mitt jobb och sociala  intressen. Jag behöver inte oroa mig speciellt för min ålderdom. Det är viktigt.

Och har jag gamla föräldrar som har behov av omsorg  då kan jag ägna mig fullt ut åt mitt jobb om jag vet att det finns en bra äldreomsorg. Det är det som Marta Szebehely menar med att äldreomsorgen  är en välfärdstjänst och en del av den sociala infrastrukturen. Det påverkar välfärden för många  fler än de som just nu använder den.
 
Szebehely  tog  upp  rapporten ”Åtstramningens pris – hur påverkas de medelålders barnen av äldreomsorgens minskning”. Den visar att cirka 360.000 personer i arbetsför ålder hjälper en närstående varje dag eller flera gånger i veckan som anhörigvårdare.
 
Anhörigomsorgen har ökat dramatiskt. Mellan  80.000 och 100. 000 personer, mest  lågavlönade kvinnor, har gått ned i arbetstid med lägre lön och sämre framtida pension som följd av att  de hjälper närstående. Men vården av anhöriga ökar i alla sociala grupper. Mest omfattande är den dock fortfarande bland lågutbildade äldre.

Att köpa sig privat hjälp är vanligare hos högutbildade och detta har också ökat. Men betydligt mindre än hjälp från anhöriga. Det är viktigt att den svenska arbetsmarknaden får tillgång  till alla duktiga kvinnor. Då är det viktigt med en stödjande struktur. En är äldreomsorgen och en annan är barnomsorgen. 

Det största problemet är att det inte satsas tillräckligt med pengar på äldreomsorgen, enligt Marta Szebehely. Som också  menar att ju mer pengar till äldreomsorgen, desto fler medelålders kvinnor i förvärvsarbete.
 
Mellan 2001 och 2012 försvann var fjärde plats i äldreboenden, det vill säga drygt 30. 000 platser. Antalet personer med hemhjälp har ökat under de senaste decennierna i takt med att äldreboenden har lagts ner. Men det har inte kompenserats av utökad hemtjänst – sett till antalet hjälptimmar. Därav en del av problemet. När beviljad hemtjänst inte räcker till tvingas fler närstående vårda sina anhöriga.

Dessutom har Sverige halverat antalet sjukhussängar på mindre är 20 år. Fler anses allt snabbare färdigbehandlade.Vi ser nu resultatet inom akutsjukvården.  Det drabbar även äldre sjuka som skulle behöva en tids konvalescens. Men korttidsplatserna blir allt färre. Prioriteringarna allt hårdare. Då räknar man med de anhöriga.

”Vabdagar”, en motsvarighet till barnomsorg, diskuteras också på mötet. Det  innebär att anhöriga vid kortare tillfällen skulle kunna gå från jobbet för att hjälpa föräldern med exempelvis läkarbesök.
 
Marta Szebehelyoroas över vad som händer med medelålders kvinnors möjligheter att arbeta när 40-talisterna blir gamla. Sverige är också det land i Europa som har flest medelålders förvärvsarbetande kvinnor

– Därför är vi också beroende av en utbyggd äldreomsorg och därför är åtstramningarna, ett väldigt stort problem, säger Marta Szebehely.

Det här är viktiga frågor som politikerna borde ägna mer tid och uppmärksamhet åt. Frågan är varför de är så tysta. 
 

16 april 2013

Bra betyg kräver bra elevhälsa


Förr kunde eleverna gå till  kuratorn, skolsköterskan eller skolpsykologen i större utsträckning. Nu finns det inte alltid tillgång till dessa yrkesgrupper på elevens skola. 

Bara tre av tio skolkuratorer har idag tid att arbeta med förebyggande insatser för elevernas hälsa.  Elevhälsans yrkesgrupper är skolsköterskor, skolläkare, skolkuratorer, specialpedagoger och skolpsykologer Enligt skollagen, som skärptes 2011, ska alla elever ha tillgång till en skolkurator vid behov.

På psykologsidan behövs också förstärkning. Psykologförbundet anser att det ska vara max 500 elever per psykolog i grund- och gymnasieskolan. I Stockholms stad fanns det 949 elever per skolpsykolog 2011. För få psykologer i skolorna leder också till att det blir högre tryck på barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.

Skolsköterskans roll i elevhälsan har varit och är viktig. Men yrket har förändrats. Tidigare var det mer sjukvård och fysisk ohälsa. Förr kunde eleverna gå till skolpsykologen i större utsträckning. Nu finns det inte alltid tillgång till skolpsykolog eller kurator på skolan.

En skolsköterska berättade i SvD för några år sedan om att hon arbetade både i Enskedeskolan och i Hagsätraskolan. I den mer välbärgade stadsdelen Enskede hade många av barnen aktiviteter flera gånger i veckan. I Hagsätra var det få som hade råd med aktiviteter. Att inte ha råd kan också bli en stressfaktor. Skolsköterskan ansåg att socioekonomiska förhållanden hade stor inverkan på elevernas hälsa.

Nya grupper har tillkommit som berör elevhälsan. Som till exempel gömda barn som nu får rätt att gå i skolan. Där ska staten ge bidrag för utbildning och skolgång som också bör innefatta elevhälsan. Detta föreslås börja gälla den 1 juli 2013.

En annan grupp är barn som bor med en förälder på skyddat boende, men som trots skolplikt ibland har svårt att få gå i skolan. Anledningen kan t.ex. vara dålig kommunikation mellan kvinnojourer och utbildningsförvaltningen, enligt skolborgarrådet i Stockholm.  

Men verksamhetschefen på Alla Kvinnors Hus säger att kommunerna måste besluta snabbare om interimistisk vårdnad - alltså att den ena föräldern får ensam vårdnad redan under utredningstiden. Detta eftersom båda föräldrarna annars måste informeras när barnet byter skola, vilket skulle kunna röja skyddad information. Det måste också bli enklare att snabbt få fram lediga skolplatser.

Ungefär var fjärde barn- och ungdomskontakt till BRIS under år 2011 handlade om psykisk ohälsa och det är framförallt tonårsflickor som kontaktar. Temat för BRIS-rapporten 2012 är just psykisk ohälsa hos barn och unga.  Slutsats: Bra betyg kräver bra elevhälsa. 

16 januari 2013

Äldre sköra som får Nej, Nej, Nej!



Vi står inför stora utmaningar när det gäller äldreomsorgen. Kommer vi att kunna erbjuda en värdig vård och ett värdigt boende? De äldre dementa eller de som av andra skäl önskar komma till ett äldreboende i gemenskap med andra har idag ingen valfrihet. Det har, under lång tid och med accelererande hastighet, gått en våg över landet där man avyttrar eller omvandlar äldrebonden till trygghetsboenden.

Trots att Socialstyrelsen
i sitt yttrande över Äldreboendedelegationens slutbetänkande "Bo bra hela livett - SOU 2008:113" (länk) varnade för det. "Socialstyrelsen instämmer i delegationens bedömning att seniorboende och trygghetsboende ska ses som resurs på den allmänna bostadsmarknaden." Alltså inte ersätta äldreboenden eller servicehus. Trygghetsboenden är bra så längre krafterna räcker. Och om de äldre har råd att bo där.

Förra året handlade det om att  handlar det om att drygt 1 700 särskilda boenden i landet skulle byggas om till så kallade trygghetsboenden, med mindre personal, mindre service och mindre kostnader för kommunerna, enligt Boverket. Trygghetsboenden har blivit en populär spargris för kommunerna

100-åriga Anna från Jokkmokk har varit en av dessa spargrisar. Hon ansökte om att få komma till ett äldreboende. Men kommunen ansåg inte hennes behov som tillräckligt stora. Dottern grät när hon öppnade brevet där Förvaltningsrätten gav Anna rätt till äldreboende. "Som mamma har kämpat!", sa dottern. En 100-årig måste alltså kämpa för att få komma till ett äldreboende sina sista år.

 Stram budget gör att alltfler äldre nekas boende. Nekas boende gör också Lillemor. "En grupp som är särskilt utsatt är gamla som trots stora funktionsnedsättningar bor kvar hemma med hjälp av hemtjänst", säger Yngve Gustafson, äldreforskare vid Umeå Universitet. "Många gamla är fångna i sina egna hem och väldigt utsatta."

"Man skäms, vi pratar om valfrihet, men den här gruppen är helt utan möjlighet att utöva någon form av valfrihet", konstaterar Yngve Gustafson. Läs: Lillemor vägras plats på äldreboende 

Många äldre vill bo hemma så länge som möjligt. Då ska de få göra det. Men de ska också ha möjlighet att få välja. Även korttidsplatserna, återhämtningen mellan sjukhuset och hemmet eller om livet därhemma tillfälligt inte fungerar blir allt färre. Prioriteringarna allt hårdare. –När pengarna minskar såhär hotas kvaliteten,  säger Marta Szebehely, professor i socialt arbete. Länk.

Även biståndshandläggarnas arbetssituation går ofta ut över äldre (länk). I Stockholms stad går dock S, V och MP mot strömmen. De säger att servicehusen ska vara kvar.

Socialstyrelsen bör utreda hur många äldreboenden och korttidsplatser som avyttrats de senaste 10 åren i landet. Omvandlingen av äldreboenden och servicehus, ibland nedläggning, är ingen självgående process. Det styrs av politiska beslut.
Många äldre har slitit under hela sina liv. På ålderns höst skulle de få njuta sitt otium. Istället blir många av dem kommunala sparobjekt.