Vad händer med "resursbarnen"?

Framtiden för de återstående resursskolorna i Stockholms stad är oviss. Hur tänker politikerna framöver hantera resursskolorna? Den frågan borde besvaras snarast av de ansvariga. Den senaste förändringen borde varit föremål för en seriös debatt innan beslutet togs.

Det var först den 14 augusti i år– två arbetsdagar före skolstart –  som rektorerna vid resursskolorna fick beskedet om nedskärningar. Kaos uppstod och frågan kom i fokus. De som tidigare hade fått tilläggsbelopp fick det nu kraftigt minskat. Andra skolor fick tilläggsbeloppet indragit. Men oron bland resursskolorna fanns även för ett år sedan.  

I DN den 13 april –12 kunde vi läsa om en organisatorisk förändring. Redan från den 1 augusti. Skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) ville tona ned frågan och hävdade att det inte handlade om S:t Örjans dåliga ekonomi.
 
Under en annan länk i samma DN med rubriken ”Personalen – otroligt oproffsigt skött”, står: ”Många rektorer försöker in i det längsta att klara av elevernas stödbehov på den egna skolan. Och det krävs omfattande utredningar innan ett barn får placeras inom S:t Örjan.” Något värt att beakta för politikerna. Detta var april 2012.

Enig nämnd
Ett år senare, den 18 april 2013, var frågan om resursskolorna åter aktuell. Samtliga ledamöter var överens om ett beslut som kraftigt förändrar elevernas situation och deras lärmiljö. Vad var det för information som gavs?  Och vad var det i informationen som övertygade oppositionen? 

Några berörda anser så här: ”Det är en anmärkningsvärd skillnad mellan den teoretiska ”provtryckning” utbildningsförvaltningen gjorde före beslut i april och hur tillämpningen blivit. I beslutsunderlaget till nämnden i april anges att 50 (äldre) ansökningar granskats och av dessa skulle 30 godkännas i nya systemet.  Alltså 60 %.      OBS! Det går inte längre  att länka direkt till  ärendet. Gå ner till punkt §32

 

”I utfallet som publicerades  2013-08-22 hade 443 av 1485 ansökningar beviljats. Alltså 30 %. Det är en mycket stor skillnad och det finns inte någon konsekvensbeskrivning i beslutsunderlag utöver ekonomisk prognos. En fråga är om alla i utbildningsnämnden kände sig bekväma med denna differens.” Oppositionen hade, den 18 april, var sitt särskilt uttalande. Detta innebär att de ställde sig bakom beslutet men hade några vaga egna tillägg som inte påverkade beslutet.  

”En grupp föräldrar som befann sig på  utbildningsförvaltningen för att få information säger att det gick till så här: De nya bedömningarna gjordes helt summariskt av tre specialpedagoger som knappt läste de bedömningar de ändrade. Sedan skrevs de under olästa av en inhyrd konsult, som själv erkände detta för föräldrarna.  

Protester
När protesterna kom i augusti sköt Skolborgarrådet Lotta Edholm över mycket av ansvaret och skulden på resursskolorna istället för att ta sitt eget ansvar. Det skymde sikten för en seriös debatt. Någon relevant konsekvensbeskrivning i beslutsunderlaget utöver ekonomisk prognos hade inte tagits fram.  Begreppet ”de bryter mot skollagen”behöver också en vidare tolkning. 

Inför nämndmötet den 22 augusti samlades ett stort antal berörda och engagerade utanför stadshuset för en demonstation. Där överlämnades också en skrivelse till utbildningsnämnden. Inför de överraskande reaktionerna från elever, föräldrar, personal och allmänhet som kom efter det sena beslutet till rektorerna hade politikerna vaknat. Nu skrev, i varje fall MP, några skrivelser och vid nämndmötet bestämdes det om en utvärdering av varför beskedet till resursskolorna kom så sent. Men det så dags att reagera när beslutet togs redan den 18 april. Det borde handla om elevernas behov.  

Inkludering
Inkludering är för många ett okänt begrepp och används bl.a. i skolan. Det innebär att allas unika förutsättningar accepteras. Men myntet har två sidor. Bra om alla får inlemmas i gemenskap och delaktighet i den svenska skolan. Men alla platsar inte i laget. Det passar långt ifrån alla elever med neuropsykiatriska funktionshinder – NPF. Frågan är också om vare sig skolborgarrådet eller andra politiker hade något relevant underlag från t.ex. skolpsykologer innan beslut togs den 18 april.

Skolpsykologer som har god insyn i skolan  har vittnat om att  elever med NFP-diagnoser inte får det stöd de behöver för att klara skolan. De talade inte om ”inkludering” utan om små klasser, hög lärartäthet och en lärmiljö efter elevernas förutsättningar och behov. Se artikel nedan. Där berättas också om att Kevins problem accentuerades när hans lilla skola slogs ihop med flera andra mindre enheter. Kevin skulle inkluderas. 

 I oktober 2012 lade Miljöpartier i riksdagen en motion om ”Särskilt stöd och tilläggsbelopp, dvs. skolpeng för elever i behov av särskilt stöd i fristående förskolor och skolor.” Motionärerna var förutseende i en fråga som berör resursskolorna och deras verksamhet. 

En viktig fråga är: Varför ökar antalet elever vid  Stockholms resursskolor? Den frågan borde grundligt utretts av utbildningsförvaltningen – innan beslut. Skolborgarrådet har gång på gång i media framhållit det ökade antalet elever utan att ge någon förklaring till ökningen. Det har framställts och tolkats som att skulden ligger hos rektorerna på resursskolorna.

Men är det inte så att elever som befinner sig på gränsen för att klara den vanliga skolan slås ut av de brister som finns i dagens skola? Den skola som Folkpartiet gett sig själv äran av som ”skolparti”, håller inte måttet.

 Det är viktigt att många engagerar sig när det gäller resursskolorna – de utgör  en del av det svenska skolsystemet. En resurs för elever som inte klarar den vanliga kommunala skolan. Bristande ekonomiska resurser i skolan påverkar idag dessa elevers skolgång.  Det går inte längre att bromsa sig ur en uppförsbacke .

Men Lotta Edholm säger att politikerna har varit för generösa.  Nu blir det tydligare, menar skolborgarrådet. Generösare med vad? Tydligare – på vilket sätt? Intressant valfråga eftersom vi aldrig kommer att få en bättre skola utan att också se till alla elevers olika behov.
 
I andra uttalanden av Edholm framkommer att det handlar om besparingar.
Nu behövs snabba åtgärder och en grundläggande utredning. Oppositionen stödjer fortfarande det nya systemet. Men vill kartlägga effekterna av ändringen. Vad blir då resultatet? 

Tre  länkar som  inte längre är klickbara på Sourze-artikeln finns här. 

Kaliber 

Rektorn  försvinner  då drabbas barnen. Länken finns även ovan.

En skattereduktion skulle ge möjlighet för vissa elever att få stöd…