80-åriga Stina från Ljungby har haft städhjälp från hemtjänsten var fjortonde dag. Något hon varit mycket nöjd med. Men socialförvaltningen har ett underskott på 30 miljoner och en rad besparingar ska göras. Det innebär att Stina nu får städat alltmer sällan. – Hur kommer det att se ut i handfatet och toaletten?, säger en orolig Stina till P4 Kronoberg.
”Men det här är en anpassning till rättspraxis, det som man betraktar som en skälig levnadsnivå enligt socialtjänstlagen då är det numera städning var tredje vecka”, säger chefen för socialförvaltningen.
Och det är så här lagen fungerar idag. Enligt Socialtjänstlagen har äldre inte rätt till ”goda levnadsvillkor”utan bara ”skälig levnadsnivå”. Det är den lagen socialchefen stödjer sig på. Det handlar om ekonomi och ständiga underskott.
Trivseln blir mindre, anser Stina. Och tänk alla dammtussar. – Jag förstår inte hur man kan dra in på städning som är så befrämjande för både hälsan och välmående. Det tycker jag är botten, absoluta botten.
Skulle Stina kunna anlita privat städhjälp och få RUT-avdrag? Knappast om hon har låg pension och därmed låg skattesats. På Skatteverket säger man att det går inte att ta ut mer i RUT-avdrag än vad man betalar i slutlig skatt. Då får man betala mellanskillnaden i restskatt.
Vård och omsorg blir alltmer en klassfråga. Den som har råd att betala kan skaffa sig omsorg och tjänster. Det är ekonomiskt alltmer hårt trängda kommuner som beslutar enligt ”skälig levnadsnivå” Men anslagen kommer från regeringen. Och någon förändring av Socialtjänstlagen till ”goda levnadsvillkor” verkar inte heller stå på varken regeringens eller oppositionens dagordning.
Chefen för socialförvaltningen i Ljungby svarade då att ”det här är en anpassning till rättspraxis, det som man betraktar som en skälig levnadsnivå enligt socialtjänstlagen.”
Stina överklagade och Förvaltningsrätten ger henne nu rätt. ”Personer som inte själva kan städa bostaden har rätt till städhjälp varannan vecka för att få en skälig levnadsnivå.” Nu återstår att se om denna dom blir vägledande eller fler kommuner kommer att trilskas.
Anm. I artikeln jag hänvisar till ovan står 80 år. I länken nedan 90 år.
Dom. Fler äldre kan få tätare städning i bostaden.
25 augusti 2018
16 augusti 2018
Därför är valet extra viktigt – och osäkert
Vi närmar oss ett riksdagsval som är mer oförutsägbart än någonsin. Den mesta osäkerheten handlar samtidigt om vad som ska hända dagarna efter valet. Vilka ska regera? Mycket pekar mot en svår regeringsbildning. Ingenting kommer att vara klart på valkvällen den 9 september. Det är nästa dag som rysaren börjar.
En annan osäkerhet är vad resten av valrörelsen kommer att handla om. Före torkan och bränderna hade inte klimat- och miljöfrågorna kommit högt upp på dagordningen. Men nu är det annorlunda och det spekuleras i om bränderna kan vara det som håller Miljöpartiet kvar i riksdagen.
Det görs jämförelser med ”sälvalet” 1988 då döda sälar ansågs ha gjort att Miljöpartiet åter kom in i riksdagen. MP hade dock högre opinionssiffror innan säldöden slog till. Säldöden visade sig senare vara en virussjukdom. Att MP klarade riksdagsspärren berodde mest på att miljöfrågorna kom upp på dagordningen.
Nu är det annat än sälar som gett rubriker. Skyfall i Japan, stormar i Indien och torka i Sverige och extrema temperaturer i Spanien och Portugal. Nästan hela världen har drabbats av skadliga väderfenomen.
Enligt Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, så kan man än så länge inte säga om just de senaste månadernas väderfenomen beror på klimatförändringar. Men forskarna tvekar inte om att de långsiktiga temperaturförändringarna är tydliga.
Vi kan räkna med fler extrema väderhändelser runt om i världen. Antalet naturkatastrofer har femdubblats sedan 1970-talet – det visade en rapport i fjol från Meteorologiska världsorganisationen (WMO). Konsekvenserna är allvarliga i de drabbade länderna, inte minst för jordbruket.
I Almedalen var det inte många förutom MP och miljöorganisationerna som tog upp klimatfrågan. Professorn och klimatdebattören Staffan Laestadius skrev på SvD Debatt 12 juli så här under rubriken Partiledarnas tal röjer förnekelse:”Klimatförändringarna negligeras av partiledarna trots att vi sedan flera decennier vet vad som händer med klimatet. Detta blev extra tydligt under veckan i Almedalen då varje parti hade möjligheten att visa upp sin politik och sitt fokus.” Men nu har det blivit andra tongångar och alla partiledare måste kunna hantera miljö- och klimatfrågorna i valspurten.
Samtidigt verkar det som att flera partierna negligerar andra viktiga samhällsfrågor, t.ex. medborgarnas sociala miljö. Många har det tufft i samhället. Skillnaderna mellan blocken är inte så stora i dessa frågor. Politiker och väljare verkar gå i otakt. Istället för att lyfta upp välfärdsfrågorna har partierna startat en kapplöpning om hårdare tag, intolerans och migration. I bakgrunden finns en ständig rädsla för Sverigedemokraterna och deras position som vågmästare. Men undfallenhet och rädsla ger inte svar på de svåra frågorna.
Flertalet väljare prioriterar välfärdsfrågorna vård, skola och omsorg. Så har det varit också i tidigare valrörelser. Men debatten i årets valrörelse handlar inte mycket om det som är medborgarnas vardag.
Klimatet och miljön är grundläggande för vår och planetens överlevnad. Men vi får inte glömma bort att det också finns människor som måste få en dräglig tillvaro i nuet.
Studier visar att barns hälsa påverkas av föräldrarnas socioekonomiska status. Det gör även miljön. Men våra fattiga kan inte handla tillräckligt klimatsmart – pengarna räcker inte. De måste söka efter de röda prislapparna som inte alltid innebär klimatsmarta inköp. Den låga lönen eller socialbidraget räcker inte till mer.
Samtidigt kommer rapporter om våld, inklusive dödsskjutningar. För en del partier verkar botemedlet mer vara hårdare straff än tidigt stöd för de unga som riskerar att dras in kriminalitet.
Om vi ska få ett bra liv i vårt samhälle måste vi inse att det gäller att vårda både den yttre och inre miljön. Gör vi inte det går vi och våra efterkommande en dyster framtid till mötes. Det måste vi undvika och för det krävs handlingskraft – och samförstånd. Därför är valet extra viktigt.
Eivor Karlsson
Publicerat i Miljömagasinet nr 32, 10 augusti 2018
En annan osäkerhet är vad resten av valrörelsen kommer att handla om. Före torkan och bränderna hade inte klimat- och miljöfrågorna kommit högt upp på dagordningen. Men nu är det annorlunda och det spekuleras i om bränderna kan vara det som håller Miljöpartiet kvar i riksdagen.
Det görs jämförelser med ”sälvalet” 1988 då döda sälar ansågs ha gjort att Miljöpartiet åter kom in i riksdagen. MP hade dock högre opinionssiffror innan säldöden slog till. Säldöden visade sig senare vara en virussjukdom. Att MP klarade riksdagsspärren berodde mest på att miljöfrågorna kom upp på dagordningen.
Nu är det annat än sälar som gett rubriker. Skyfall i Japan, stormar i Indien och torka i Sverige och extrema temperaturer i Spanien och Portugal. Nästan hela världen har drabbats av skadliga väderfenomen.
Enligt Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, så kan man än så länge inte säga om just de senaste månadernas väderfenomen beror på klimatförändringar. Men forskarna tvekar inte om att de långsiktiga temperaturförändringarna är tydliga.
Vi kan räkna med fler extrema väderhändelser runt om i världen. Antalet naturkatastrofer har femdubblats sedan 1970-talet – det visade en rapport i fjol från Meteorologiska världsorganisationen (WMO). Konsekvenserna är allvarliga i de drabbade länderna, inte minst för jordbruket.
I Almedalen var det inte många förutom MP och miljöorganisationerna som tog upp klimatfrågan. Professorn och klimatdebattören Staffan Laestadius skrev på SvD Debatt 12 juli så här under rubriken Partiledarnas tal röjer förnekelse:”Klimatförändringarna negligeras av partiledarna trots att vi sedan flera decennier vet vad som händer med klimatet. Detta blev extra tydligt under veckan i Almedalen då varje parti hade möjligheten att visa upp sin politik och sitt fokus.” Men nu har det blivit andra tongångar och alla partiledare måste kunna hantera miljö- och klimatfrågorna i valspurten.
Samtidigt verkar det som att flera partierna negligerar andra viktiga samhällsfrågor, t.ex. medborgarnas sociala miljö. Många har det tufft i samhället. Skillnaderna mellan blocken är inte så stora i dessa frågor. Politiker och väljare verkar gå i otakt. Istället för att lyfta upp välfärdsfrågorna har partierna startat en kapplöpning om hårdare tag, intolerans och migration. I bakgrunden finns en ständig rädsla för Sverigedemokraterna och deras position som vågmästare. Men undfallenhet och rädsla ger inte svar på de svåra frågorna.
Flertalet väljare prioriterar välfärdsfrågorna vård, skola och omsorg. Så har det varit också i tidigare valrörelser. Men debatten i årets valrörelse handlar inte mycket om det som är medborgarnas vardag.
Klimatet och miljön är grundläggande för vår och planetens överlevnad. Men vi får inte glömma bort att det också finns människor som måste få en dräglig tillvaro i nuet.
Studier visar att barns hälsa påverkas av föräldrarnas socioekonomiska status. Det gör även miljön. Men våra fattiga kan inte handla tillräckligt klimatsmart – pengarna räcker inte. De måste söka efter de röda prislapparna som inte alltid innebär klimatsmarta inköp. Den låga lönen eller socialbidraget räcker inte till mer.
Samtidigt kommer rapporter om våld, inklusive dödsskjutningar. För en del partier verkar botemedlet mer vara hårdare straff än tidigt stöd för de unga som riskerar att dras in kriminalitet.
Om vi ska få ett bra liv i vårt samhälle måste vi inse att det gäller att vårda både den yttre och inre miljön. Gör vi inte det går vi och våra efterkommande en dyster framtid till mötes. Det måste vi undvika och för det krävs handlingskraft – och samförstånd. Därför är valet extra viktigt.
Eivor Karlsson
Publicerat i Miljömagasinet nr 32, 10 augusti 2018
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)