Ett av januaripartiernas mål var att hålla V och SD ute. Men för att bromsa en arbetsförmedling i sönderfall och ge blödande kommuner och regioner ökade anslag började det omaka paret Sjöstedt och Åkesson stödja varandra.
Regeringen med samarbetspartierna C och L borde satsat extra på kommunerna redan i den lagda budgeten. Nu skymtar ett extraval vid horisonten och januaripartierna bör skynda sig att försöka ta in V i den egna stugvärmen. Annars kan det bli en högerregering som styr Sverige redan i år.
Löntagarna är inte imponerade av januariavtalet. Inför LO:s kongress i juni mobiliserar nu en rad förbund mot en av jökens mest laddade frågor – den utlovade reformeringen av arbetsrätten. Till detta kommer de aviserade marknadshyrorna.
Arbetsförmedlingen är ett annat exempel. Snabba beslut, utan relevant beslutsunderlag och utan ändamålsenliga alternativa lösningar, löser man inte AF:s problem. Att privata aktörer skulle ta hand om hela matchningen av arbetssökande har inte heller stöd av forskare.
Var fjärde svensk kommun gick med underskott 2018 enligt siffror från Sveriges kommuner och regioner. SKR:s ekonomer ser att i stort sett alla regioner och kommuner jobbar med besparingar och effektiviseringar – som är lika med neddragningar. Det drabbar skolan, äldreomsorgen, sjukvården med flera verksamheter. Dessutom ökat antalet sjukskrivningar.
Grånade 40-talister, som en gång gick i bräschen för bättre levnadsförhållanden, borde plocka fram sina plakat och fråga sig hur välfärden och skattepengarna ska fördelas. De kan, om de orkar, inleda sin sista stora strid med ”Ropen skallar, en anständig äldrevård åt alla!”.
Så framtiden för kommuner och regioner ser inte ljus ut. De känner sig övergivna av regering och riksdag som gett dem nya uppdrag utan att skicka tillräckligt med pengar. Väckarklockan borde ha ringt länge på Helgeandsholmen.
Det är inte bara de löpande kostnaderna som är problemet runtom i landet. Kommunerna och regionerna har stora investeringsbehov i och med ett snabbt ökande antal barn, unga och äldre. Mindre kommuner drabbas hårdast. Lånekostnaderna kommer att öka mer och mer.
Det verkar inte finnas några politiker som vågar genomföra de skattehöjningar som skulle krävas för en ekonomi i balans. Snart kan vi få höra frågan: ”Hur och när går vi i konkurs?” Det håller inte i längden att som Lilla Edet låna till driften. Nu väntar där ett stort sparbeting.
Tankesmedjan Intelligence Watch föreslår att små kommuner som hänger ihop geografiskt ska slås samman för att minska administrationskostnaderna och underlätta kompetensförsörjningen. De vill att totalt 77 kommuner i södra Sverige ska bli 44. Kommuner som vill gå ihop ska få statligt stöd. Det är inte nya tankar. Men det är ingen enkel process och medborgarna måste vara med på tåget. Kommunala folkomröstningar kan bli aktuella.
Men det är inte bara kommunernas dåliga ekonomi och ständiga besparingar som står i fokus. Mycket viktiga frågor är också det ökande antalet sprängningar, narkotikaligornas skjutningar, ungdomsrånen, migrations- och integrationspolitiken.
Också bristen på lärare, sjuksköterskor och poliser hör till den akuta problembilden. För alla partier gäller att de har missat att satsa tillräckligt på utbildningen i bland annat dessa branscher.
Partierna bör ta väljarnas oro på allvar och ta del av den forskning som finns inom olika välfärdsområden. Inte bara lyfta fram dåligt underbyggda slutsatser för att försöka höja opinionssiffrorna.
Det gäller också att komma ihåg att sjukvården är väljarnas viktigaste fråga.
Även i övrig vård och omsorg är det kris på grund av brist på pengar och personal.
De partier som inte driver de frågorna med kraft kan vänta sig ett dåligt valresultat. Det är speciellt viktigt för MP och L som i mätningar ligger på eller ibland under 4-procentspärren.
Infört i Miljömagasinet
21 februari 2020
Eivor Karlsson
Så framtiden för kommuner och regioner ser inte ljus ut. De känner sig övergivna av regering och riksdag som gett dem nya uppdrag utan att skicka tillräckligt med pengar. Väckarklockan borde ha ringt länge på Helgeandsholmen.
Det är inte bara de löpande kostnaderna som är problemet runtom i landet. Kommunerna och regionerna har stora investeringsbehov i och med ett snabbt ökande antal barn, unga och äldre. Mindre kommuner drabbas hårdast. Lånekostnaderna kommer att öka mer och mer.
Det verkar inte finnas några politiker som vågar genomföra de skattehöjningar som skulle krävas för en ekonomi i balans. Snart kan vi få höra frågan: ”Hur och när går vi i konkurs?” Det håller inte i längden att som Lilla Edet låna till driften. Nu väntar där ett stort sparbeting.
Tankesmedjan Intelligence Watch föreslår att små kommuner som hänger ihop geografiskt ska slås samman för att minska administrationskostnaderna och underlätta kompetensförsörjningen. De vill att totalt 77 kommuner i södra Sverige ska bli 44. Kommuner som vill gå ihop ska få statligt stöd. Det är inte nya tankar. Men det är ingen enkel process och medborgarna måste vara med på tåget. Kommunala folkomröstningar kan bli aktuella.
Men det är inte bara kommunernas dåliga ekonomi och ständiga besparingar som står i fokus. Mycket viktiga frågor är också det ökande antalet sprängningar, narkotikaligornas skjutningar, ungdomsrånen, migrations- och integrationspolitiken.
Också bristen på lärare, sjuksköterskor och poliser hör till den akuta problembilden. För alla partier gäller att de har missat att satsa tillräckligt på utbildningen i bland annat dessa branscher.
Partierna bör ta väljarnas oro på allvar och ta del av den forskning som finns inom olika välfärdsområden. Inte bara lyfta fram dåligt underbyggda slutsatser för att försöka höja opinionssiffrorna.
Det gäller också att komma ihåg att sjukvården är väljarnas viktigaste fråga.
Även i övrig vård och omsorg är det kris på grund av brist på pengar och personal.
De partier som inte driver de frågorna med kraft kan vänta sig ett dåligt valresultat. Det är speciellt viktigt för MP och L som i mätningar ligger på eller ibland under 4-procentspärren.
Infört i Miljömagasinet
21 februari 2020
Eivor Karlsson
