21 september 2018

Hur många valvinnare kan det finnas?

Valet blev just den rysare vi var inställda på. Och det är inte över än. De flesta partier utropade sig som vinnare men några måste förlora. Nu diskuteras vilka partikombinationer som har majoritet i den nya riksdagen – och vilka regeringar som kan släppas fram. Det kan bli en blocköverskridande regering, en Alliansregering eller en minoritetsregering. Men samtidigt röstade Annie Lööf för lagen om de ensamkommande. Där instämmer inte M. Och varken Lööf eller Jan Björklund vill släppa in Jimmie Åkesson i en regering.

Stefan Löven talade på valnatten om ”Blockpolitikens död”. Men en sammanhållen allians har varit de borgerligas första preferens och främsta maktbas. Hur det blir återstår att se. Eventuellt utmynnar det så småningom i ett extraval. I övrigt blev det ”streckdramatik” för de mindre partierna nära 4 procentspärren. En annan osäkerhetsfaktor var om M eller SD skulle bli näst största parti.

Bostadsfrågan var frånvarande i valrörelsen. Men nu efter valet bör en rad åtgärder genomföras. Både för att öka byggtakten och för att befintliga bostäder ska användas bättre. Klimatfrågan fick inte heller det lyft den hade förtjänat.
     LSS-frågan, som regeringen glömt och gömt, kom till sist i fokus då frågan om andning är ett grundläggande behov kom upp. Oppositionen lovade i debatter att lagen ska ses över. Regeringen instämde då.

Något förvånande var att Jan Björklund, L, valde att göra EU till en huvudfråga i valet eftersom få tycker det är en viktig fråga just nu. Och då EU dessutom brottas med stora problem. Men L behövde en konfliktyta gentemot SD – och en egen fråga.”Att gå ur EU är det enskilt farligaste förslaget”, sa Björklund.
      SD, som vill folkomrösta om EU, är emot en överstatlig union. Men Sverige kan, enligt SD, ingå i EU:s inre marknad. Den 26 maj 2019 är det EU-val och väljarna får säga sitt.
     I övrigt blev det inte några kända angrepp från vare sig trollfabriker eller enskilda troll. Men efter den allra sista partiledarutfrågningen hände något ovanligt. SVT:s ansvariga utgivare för partiledardebatten, Eva Landahl, beslutade om att kanalen skulle ta avstånd från Jimmie Åkessons uttalande om jobb och invandrare. SvT ansåg det var ”grovt generaliserande” Men Landahl använde ett citat som togs ur sitt sammanhang.

Härdsmälta” är väl det ord som kommer närmast att beskriva detta, sa Carl Bildt om SVT-kaoset. Ärendet har anmälts till Granskningsnämnden.
     Under statsministerduellen tidigare i SVT ifrågasattes ansvarig utgivare Landahl av M. Det visade sig i efterhand att en sjuksköterska som ställt en fråga var fackligt engagerad i Vårdförbundet och hade twittrat nedsättande om ”högern”. Landahl har bett M om ursäkt.
     Vid genomgång av Landahls Twitterkonto visade det sig att hon gjort gilla-markeringar på tweet som var SD-kritiska. Det strider mot SVT:s policy. Landahl byttes ut som ansvarig utgivare för söndagens valvaka.
      SVT:s agerande väcker frågan om vilken tilltro vi kan ha till Public service som opartisk förmedlare av korrekt information.
      Alla partiledare kommer att behöva ta ställning till vilka löften de har råd att svika och vilka de behöver hålla fast vid för att inte förlora väljarnas förtroende.
     De flesta partier utropade sig under valkvällen som vinnare. Men med så många vinnare måste det ju rimligen också finnas några förlorare. Eller? Det känns fel att säga att väljarna är förlorare – vi har ju precis sagt vårt i ett demokratiskt val.

Eivor Karlsson

En variant av artikeln, främst när det gäller den del som berör SVT, var införd i Miljömagasinet nr 37, 14 september 2018. Rubriken var densamma.

Bifogar här en länk: SVT:s valchef gillade kritisk tweet om SD

04 september 2018

Fel signaler om redan utsatta

Till Anna Dahlberg, ledarskribent, Expressen.

Upprörande och allvarligt, Anna Dahlberg. Du far i Expressen 1 september med villfarelser och sätter utsatta grupper mot varandra. Assistansen är den nya migrationsfrågan i debatten

Vad har du för faktaunderlag till det du skriver? Till din hjälp tar du bl.a. regeringens tidigare utredare Stig Svensson när det gäller ökade kostnader. Varför tillfrågade du inte också Bengt Westerberg, sakkunnig på området. Eller Bengt Eliasson, L, talesperson i funktionshinderpolitiska frågor.

Regeringens utredare, Stig Svensson var inte saklig, i varje fall starkt vilseledande, när han skrev i DN 7 februari. Utredaren Svensson verkade t.o.m. ha överträffat såväl uppdragsgivaren, regeringens, förväntningar om argument för begränsningar av LSS – som följdes av regeringens regleringsbrev till FK.

I sociala medier och bloggar har det varit upprörda invändningar som handlat om Svenssons beskrivning av LSS. Bland annat om en LSS-användare som ”lyxlirare” med eget hus i Portugal och en stab runt omkring sig.

Du skriver: ”Allt färre äldre får hjälp av äldreomsorgen; chansen att få en plats på ett äldreboende har halverats på 15 år. Ett skäl till att äldreomsorgen har fått stå tillbaka är att LSS måste prioriteras ute i kommunerna.”

Det stämmer inte. Varken äldreomsorgen eller LSS prioriteras. Att äldreboendena har minskat beror på en medveten politisk strategi – över blockgränserna. När äldreboenden nu – fortlöpande – omvandlas eller läggs ner är det en vinst för kommunerna. Utökad hemtjänst är mindre kostsamt än en plats på äldreboenden.

Du radar upp en rad problem med LSS. Du förefaller inte se något positivt med att vi har en rättighetslag för de allra mest behövande. Om de närstående får assistanshjälp kan de arbeta och därmed upprätthålla arbetslinjen och betala skatt. Detsamma gäller assistansutförarna. I en samhällsekonomisk analys måste ändå både plus och minuskonton beaktas – om vi vill leva ett bra liv tillsammans.

1 600 personer har förlorat sin statliga assistansersättning sedan regeringen tillträdde, enligt RBU (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar). Vad kommer att hända med alla dessa LSS-användare? Det berör du inte i artikeln.

I artikeln här finns en länk ”LSS-utredning med oklara motiv”, från februari 2018. I den artikeln ligger en länk till ”Partiledare och ledamöter i Socialutskottet” Läs!

Med vänlig hälsning
Eivor Karlsson

2018-09-04