Fallet Julia och hennes partners embryo har gett upphov till
debatt. För drygt fem år sedan lämnade idag 46-åriga Julia och hennes partner
ett ägg med spermier på IVF-kliniken i Falun. Embryot blev lyckat, det frystes
ner och sparades till senare. Men när de i höstas ville använda det för att
skaffa barn blev det nej från Socialstyrelsen. Julia var för gammal.
Julia och hennes
partner har överklagat beslutet till Högsta
förvaltningsdomstolen. De anser nämligen att de har blivit diskriminerade.
Läkaren på IVF-kliniken i Falun håller
med om att det finns en åldersdiskriminering i det här men anser samtidigt att
det finns ganska generösa regler.
På P4 Dalanytt fanns en artikel om Julia och möjlighet att skriva kommentarer. Där skrev Julia bl.a: ”Jag och min man har betalt drygt 450 000 kr i kampen för att få barn Vi är ofrivilligt och oförklarligt barnlösa sedan många år. Enligt lag är det en sjukdom, men gäller ändå inte p.g. a. 37 års gränsen i de flesta landsting.”
På P4 Dalanytt fanns en artikel om Julia och möjlighet att skriva kommentarer. Där skrev Julia bl.a: ”Jag och min man har betalt drygt 450 000 kr i kampen för att få barn Vi är ofrivilligt och oförklarligt barnlösa sedan många år. Enligt lag är det en sjukdom, men gäller ändå inte p.g. a. 37 års gränsen i de flesta landsting.”
Men Julia gjorde ett misstag. Hon räknade fel på tiden.
Två månader efter sin 46-årsdag ringde Julia kliniken och fick veta att
frystiden skulle gå ut om några veckor.
Inte som hon trodde om ett år. De kontaktade Socialstyrelsen och fick först
lugnande besked. Frystiden brukar förlängas. Men sen kom nästa chock. Juli var,
vid 46 års ålder, för gammal
Enligt Julia fanns det i Aftonbladet en artikel där läsekretsen kunde rösta. Det visade att 73 % röstade mot att myndigheten skall få bestämma när man ska få barn. Det var 26 % som ansåg att myndigheten skall få göra det.
Assisterad befruktning är ett laddat ämne när det kommer upp till diskussion. Många kan föra en saklig debatt. Men andra är aggressiva i sin framtoning. Någon använde i Ring P1 begreppet ”Biologisk arrogans” när det gäller att vilja få barn. Det är ett starkt uttryck i en fråga som berör många.
Sjukvårdskostnaden för assisterad befruktning kommer
ofta i fokus. Varför ska vi betala för
konstgjord befruktning? kan det då heta. Men det är inte som vilken
sjukvårdskostnad som helst. Ett nyfött barn beräknas bidra med ca 16,2
miljoner kronor till Sveriges BNP under sin levnad. Detta enligt
Vetandets värld för några år sedan.
Riskerna vid graviditet vid högre ålder, liksom möjligheten att följa barnet under uppväxtåren har också diskuterats. Men vi blir samtidigt allt friskare allt högre upp i åren. Vilket bl.a. förslaget till höjd pensionsålder utgår ifrån. Här är vi inte konsekventa. Inte heller när det gäller högsta tillåtna ålder för kvinnan vid respektive landsting. Varför olika åldersgränser?
Julia hänvisade i kommertarsfältet till statistik från SCB över barnafödandet i olika åldrar. Statistiken visade att det var nästan tio gånger vanligare att 40-44-åriga kvinnor fick barn i början på 1870-talet än idag. Och bland 1800-talets 45-49-åriga kvinnor var det 20 gånger vanligare. Det skedde då på naturlig väg.
En annan fråga: Idag tillkommer många barn utomlands vad
gäller ägg- och spermadonation. Dessa barn, kan inte statistiskt följas upp
på samma sätt som de barn som befruktats vid en svensk klinik.
På en klinik i Falun ligger ett perfekt embryo. Men paret förbjuds att sätta in det i Julias livmoder. Två centrala frågor:
ETT: Vem har förfoganderätten över Julia och hennes partners nedfrysta embryo?
TVÅ: Får frysta embryon, biologiskt material, skickas utomlands för att Julia där ska kunna befruktas?
På en klinik i Falun ligger ett perfekt embryo. Men paret förbjuds att sätta in det i Julias livmoder. Två centrala frågor:
ETT: Vem har förfoganderätten över Julia och hennes partners nedfrysta embryo?
TVÅ: Får frysta embryon, biologiskt material, skickas utomlands för att Julia där ska kunna befruktas?