Skolan en valfråga!

Skolan är ständigt ifrågasatt. Och ska så vara tills den fungerar bra. Nu senast PISA-rapporten och elevernas kunskapsras. En bra skola utgår ifrån elevernas skolmiljö, hälsa och förutsättningar för inlärning. Detta oavsett hur många spaltmetrar som än skrivs om skolan. Hur mår och upplever eleverna sin vardag?

De diskussioner som nu pågår, där flera partier säger sig vara ”skolparti,” gör det rörligt för allmänheten, inte minst för föräldrarna. De partier som har skolan som sin valfråga bör lyfta upp vissa grundläggande frågor, tydligt och enkelt. Det handlar om vad som är förutsättningen för ett bra studieresultat.

Minst fyra kriterier inom skolan bör därför diskuteras innan man går in på kunskapsras ock skolans framtid. Man behöver inte samla experter omkring sig för att förstå att grundläggande behov och förutsättningar först måste uppfyllas.

Viktiga, men förbisedda frågor:

1. Barn med särskilda behov. Dessa elever, som inte har diagnoser men som av andra skäl har svårt att hänga med i undervisningen, har laglig rätt till stöd. Men får det inte.
2. Skolhälsovården. Här saknas viktig profession som kuratorer, skolsköterskor, psykologer m. fl. Många elever mår dåligt av skilda skäl, enligt undersökning.
3. Elever i behov av resursskola. Dessa elever, oftast med diagnoser, behöver en särskilt lugn lärmiljö. En skolmiljö som dagens skola inte kan ge .
4. Lärarnas behov och arbetsmiljö. Lärarna bör själva få beskriva sina hinder och förutsättningar. Inte politikerna.

Utvecklingen i skolan går att vända om elevernas grundläggande behov först åtgärdas. Ovanstående elever får ta på sig för stort eget ansvar i skolan när det gäller inlärning. Ett ansvar som de inte alltid klarar av. Då blir det kunskapsras.

Skolans huvudmannaskap. Syftet med kommunaliseringen var att föra offentlig verksamhet närmare medborgarna. Det demokratiska inflytandet över skolan skulle öka. Frågan är då: Blev resultatet som tänkt? Hur blir det med det lokala inflytandet om staten tar över?