Behövs ett fungerande pensionärsparti i Sveriges riksdag? Vem/vilka driver de frågor som är viktiga för pensionärerna? Det är frågor som ofta kommer upp då många pensionärer anser att de utgör en bortglömd grupp i samhället. Trots att andelen pensionärer utgör 25 % av väljarkåren. Eller var fjärde röst. Men i de politiska församlingarna är alltför få representerade.
”De etablerade partierna lovar oss äldre inför valet guld och gröna skogar, bara vi röstar på dom. Glöm ditt gamla parti, ditt gamla parti har för länge sedan glömt dig. Vårt parti heter SPI (Sveriges Pensionärers Intresseparti). Det skrev Backa Nils Eriksson i Länstidningen Östersund sept. 2010. Men SPI gjorde ett katastrofval över hela landet
De pigga pensionärerna vill ha sänkt skatt och höjd pension, i stället för tvärt om. För de som inte kan föra sin egen talan råder hårda villkor. Äldre som inte förmår föra sin egen talan behöver god omsorg som utgår från deras behov. Det finns många åldringar som har problem med toalettassistans. Många kan tvingas lägga sig vid Bolibompa.
Hemtjänstens personal, kanske de enda som många ensamma äldre träffar, får endast tid för de mest basala behoven. Ingen tid att sitta ner och prata med den äldre.Var fanns den frågan i valrörelsen. Eftersom utgifterna för personalen utgör cirka 80 procent av kostnaden för ett normalt äldreboende är det i stort sett bara personalstyrkan som det går att skära ner på. Vissa äldreboenden är sedan tidigare klart underbemannade. Eller dementa som låses in för natten. Dock inte specifikt för just Piteå.
I valrörelsens sista halvår kom skattesänkning för pensionärer i fokus. En överbudspolitik från både regeringen och oppositionen. Övrig äldrevård kom i skymundan. Som t. ex. behovet fler vård- och omsorgsboende inkl. korttidsplatser. Frågan om personaltätheten, alltså i praktiken de ekonomiska resurserna, likaså.
I DN:s Valfläskkollen togs frågan om miljonären är en pensionär upp? Majoriteten av alla miljonärer är pensionärer, hävdade Fredrik Reinfeldt (M) och pikade Mona Sahlin (S) för att hon vill sänka skatten för de rikaste. En retorik över huvudet på flertalet pensionärer. På olika sätt fördes fattiga pensionärer och sjuka vårdtagares behov åt sidan.
”Pensionärerna behöver ett eget riksdagsparti”, stod det i DN den 21 aug. Ett ämne som ofta dyker upp. Insändarskribenten Magnusson skrev att andelen pensionärer utgör 25 % av väljarkåren. Utlovade skattesänkningar för pensionärer ansåg Magnusson som löften till inget förpliktigande eftersom det alltid finns ett ”men” efter löftena.
Det bör dock påpekas att det är svårt starta ett parti enbart i äldrefrågor. Det bör, i så fall, breddas till att omfatta skola, vård och omsorg. Det behövs också ett bra partiprogram, engagerade personer och en driftig ledare.
– I tre och ett halvt år är det tyst, men ett halvår innan valet är vi väldigt populära, sa pensionären Larsson medlem i PRO Sunnemo. Det är kanske där debatten och analysen om äldrefrågorna bör starta. I tystnaden som följer vad gäller de äldres behov, efter ett val. Den tystnaden får inte fortsätta till 2014.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar