Nationell strategi för romernas skolgång

Av alla minoritetsgrupper är romerna förmodligen ett av de mest utsatta. Och har så varit under lång tid. Bara var tionde rom i Malmö har arbete. Ett skäl till det kan vara dålig utbildning i kombination med fördomar. Mellan trehundra och femhundra barn är sällan eller aldrig i skolan, sa Britta Ström vid integrationsavdelningen Malmö stad till SVT:s Agenda okt. 2008. De uppgifterna har dock inte kunnat bekräftas i den nya underlagsrapporten.

Förebilder behövs
Kompetens och inte etnisk bakgrund bör avgöra tillsättande av tjänster. Men man kan göra kunskaper i det romerska språket meriterat och på så sätt stödja elever med romersk bakgrund. Det behövs goda förebilder med romersk bakgrund.
   I en motion ”Förbättring av romers situation” från MP Stockholms stad 2007 framgick att frånvaron på högstadieskolorna var hela 40 procent. På mellanstadiet 27 procent. I motionen, Dnr 333-124/2007, föreslogs flera olika insatser för att förbättra romernas situation.

Brobryggare
Agenda tog den 26 okt. 2008 upp romernas situation i Malmö. Av de 7.000 romer som bodde i Malmö saknade 90 procent jobb och vartannat barn gick inte i skolan, enligt rapporten. – Mellan trehundra och femhundra barn är sällan eller aldrig i skolan, sa Britta Ström vid integrationsavdelningen Malmö stad till SVT:s Agenda.
    I varje fall under en tid hade Malmö stad en brobyggare anställd. En person med romersk bakgrund som de unga kunde identifiera sig med. Som också var en länk mellan hemmet och skolan.
    Genom att anställa honom ökade närvaron markant. Men speciella satsningar för romerska barn är ett undantag och brobyggaren i Rosengårdsskolan togs bort av ekonomiska skäl.
    Romerska elever känner sig utanför. Det står inget i läromedlen om vad romer är som folkgrupp. Och få känner till deras språk. Modersmålslärare och handledning i romani chip, romernas minoritetsspråk, finns inte.

Romer får sällan en chans
Just utbildning anses vara ett av skälen till att så få vuxna i arbetsför ålder hade arbete. Och utbildning är viktigt. Men inte ens utbildning hjälper alltid. Vi måste bekämpa fördomar.
    Vid ett besök som Agenda gjorde på den romerska vuxenskolan Iris ville delar av klassen inte bli filmande. De ville inte avslöja sin identitet, att de var romer. Därför att de ansåg att arbetsgivarna sällan ger romer en chans till arbete.
    Skolverket trodde inte då, 2008, att läget var lika illa i hela landet. Romersk skolpersonal är nyckeln, enligt Skolverket. Viktigast på lång sikt är att få in behörig romersk personal i skolan. Romerska lärare som är tillsvidareanställda och inte bara projektanställda, sa ett undervisningsråd på Skolverkat.

Långsiktiga insatser behövs
Svenska FN-förbundet krävde också för något år sedan fler romerska lärare i skolan. Det skulle vara en av många insatser för att säkra romerska barns möjlighet och rätt till utbildning, skrev förbundets ordförande i en debattartikel i Uppsala Nya tidning.
   Vad Sverige såväl som övriga Europa behöver göra är att sätta in långsiktiga insatser inom såväl utbildningsområdet som arbetsmarknaden. Och se till att romerska elever känner sig trygga och välkomna i skolan.
    Skolgång, utbildning, arbete, boende och bekämpande av fördomar ingår i det som kallas integration.
Romerska barn går miste om skolgången. "Situationen är skrämmande."