11 juli 2010

Underskott, nollresultat och stress

Hur stora besparingar går att göra utan att äventyra patientsäkerheten och personalens hälsa? På ett år har Örnsköldsviks sjukhus vänt ett underskott på 105 miljoner kronor till nollresultat.

Stress och högt tempo
Var tredje anställd har sagt upp och stressen ökar bland de anställda. Går det att klara vården med 30 procent färre anställda? Flera stora rationaliseringar har gjorts. Ändrade arbetstider, neddragning av vårdplatser, nya rutiner och arbetssätt. Sjuksköterskorna får kortare dagar och därmed fler arbetspass per månad. Vilan blir kortare. Överlämningtiden mellan skiften minskas. Tempot är högt.
   Även på avdelningarna ses rutinerna över. Behöver man ta tempen på alla patienter varje dag? Patienter behöver vändas för att inte få liggsår. Toalettbesök utan alltför lång väntan. Sjuka cancerpatienter behöver extra tillsyn.
   Undersköterskorna, USK, bland Kommunals medlemmar har drabbats hårt. Sex av tio har försvunnit. Ett 30-tal kommer in och vikarierar i sommar.

Kortare stubin – ansträngd arbetsmiljö
Vårdförbundet säger att farhågorna har besannats. Bemanningen är för tajt. Man kan inte ta raster. Det är stressigt, man kanske snäser åt varandra, har kortare stubin. Alltså psyko-socialt försämrad arbetsmiljö. Risk för förlorad kompetens. ”Erfaren personal plockas bort, men ändå ska saker gå lika fort”. Eva Bylund, sjusköterska, i Dagens Samhälle, DS nr 20/2010.
    Bland sjuksköterskorna finns det en känsla att de inte kan garantera patientsäkerheten när avdelningarna är fullbelagda. Dessutom gör stressen att man inte är säker på om man gjort allt man skulle göra. Efter en riskanalys återbesattes sammanlagt 14 tjänster.

Begränsad arbetskapacitet
En varningsklocka, kommenterar SKTF:s ordförande Eva Nordmark. Slimmade organisationer medger inte plats för dem som har begränsad arbetskapacitet. Och det är här vi står idag. För att minska underskotten så görs personaluppsägningar eftersom personalkostnaderna är den största utgiftsposten.

Kännbart för allmänheten
Vad betyder då dessa neddragningar för patienterna? Det framkommer efter hand då allmänheten söker vård .T. ex skulle 20 tjänster bort inom Barn- Ungdom och Psykiatri i Ö-vik. ”Effektivisera vid barn och ungdomskliniken”, stod det i  Landstingets Nyhetsbladet. 20 tjänster inom psykiatrin i ett landsting  är mycket. Detta inom en verksamhet där det i hela landet är svårt att få komma till inom rimlig tid.
    Föräldrar kan inte få det stöd de är i behov av för sitt barn med exempelvis talsvårigheter och specialpedagoger i skolan. Bara två av fem logopeder skulle vara kvar.

Ö-vik står nu som modell
DS skrev, nr 20/2010, om ”Tajtare scheman när en tredjedel sägs upp. På ett år har Örnsköldsviks sjukhus vänt ett underskott på 105 miljoner kronor till nollresultat. Ö-viks sjukhus står nu som modell för nedskärningarna på länssjukhusen Sundsvall-Härnösand. "
    Vad konsekvenserna på sikt blir återstår att se. Men det finns en uppenbar risk för såväl sämre vård som att bantad organisation gör personalen sjuk.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar