Romerna – en utsatt minoritet

EU har satsat miljarder på att hjälpa Rumäniens fattiga. Men EU:s pengar kommer inte, som tänkt, fattiga och romer till del – annat än i begränsad utsträckning.  Rumänien inte är ett u-land vad gäller myndigheter och administration. Det finns en parlamentarisk demokrati, även om det finns mer att önska av den. Men den politiska viljan förefaller saknas.

Många romer saknar formell identitet. De är papperslösa i sitt eget land. Det hindrar många fattiga att t. ex. få vård. Kampen mot mutor och korruption måste också förstärkas. Är man politiker i Rumänien men hjälper romer riskerar man att inte bli återvald. Är det demokrati? Det enda sättet att bemöta detta är med kunskap och öppenhet. 

 
”Romerna i Europa – en förföljd minoritet”  var ämnet på en föreläsning i ABF-huset i Stockholm. Inledare var Thomas Hammarberg, tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter samt tidigare ordförande för både Amnesty och Rädda Barnen. Nu leder Hammarberg en kommission mot antiziganism. 

–Vi måste åtminstone försöka förstå dessa människors situation och inte bara avhumanisera dem med argument som att det är kriminellt, en sanitetsfråga, att det inte ser bra ut, sa Hammarberg

Rumänienkännaren Rickard Klerfors som talar rumänska och hjälpt romer på plats i Rumänien mot myndigheter under ca sju år, kom med intressant information. Klerfors berättade om förtryck och fattigdom i Rumänien. Om att romer varit slavar under mer än fyrahundra år i de tidigare furstendömen som idag utgör det moderna Rumänien. 

Klerfors anser att alla medborgare borde folkbokföras och få identitetshandlingar. Att vara statslös i sitt eget land och inte ens ha de enklaste ID-handlingar får stora konsekvenser.Romer som saknar identitet och officiell adress hamnar utanför bidragssystemen.

Många romer har inga lagliga dokument som bevisar att de äger jorden som deras hus byggts på. De kan vräkas när som helst. Jordlösa romer måste få möjlighet att arrendera, bruka jord och därmed få en inkomst, berättade Rickard Klerfors. Och gav ett bra exempel på lyckat resultat där en familj kunde starta grönsakshandel. Så långt Klerfors.

Det finns i övrigt mycket att säga om romernas situation som uppmärksammats allt mer den senaste tiden i media.  Där framkommer att många bor i ruckel utan vatten, avlopp eller elektricitet. Hälsostandarden är låg, barnadödligheten hög och medellivslängden kort. Funktionsnedsatta barn på institution har ansetts som icke rehabiliteringsbara.

Förutom problemområden som mutor, även inom sjukvården, brist på ID-handlingar, arbete och beboliga bostäder för romer utgör utbildningen och  skolan en viktig roll  som snabbt måste förbättras.

Barn och unga är alla länders framtid. Det bör även gälla Rumänien. En dellösning kan vara att införa skolpeng så att alla romska barn kan inhämta kunskap. Skolan är gratis men skolmaterial kostar och det har inte alla föräldrar råd med. Många barn lämnar skolan i förtid, inte sällan drabbade av mobbning. Även skolan är segregerad, utbildningen bristfällig och analfabetismen bland romer hög.

Det finns mycket som Sverige och övriga EU kan göra för att hjälpa romerna i deras eget land. Europa kan bidra till att minska tiggeriet. Att människor tigger på våra gator kan ses som ett symtom på att Rumänien inte tillvaratar romernas behov och intressen. EU måste sätta ner foten.
Eivor Karlsson

Infört i Miljömagasinet 25 april -14