Det är inte den enskilda soc. sekr. som är problemet vid omhändertagande. Det är den föråldrade miljö och kultur som finns på vissa socialförvaltningar. Rättning i ledet för alla. Ytterst ett politiskt ansvar. Soc. sekr är idag stressade och underbemannade. H-t 2009 sökte 8.208 socionom-utb. H-t 2010 sökte 6.680. Minskning med 19 %. Därtill kommer stora pensionsavgångar. I ”Markfallet” handlar det om politik.
Det handlar om barnen ”Fanny” och ”Rasmus” som togs ifrån sin fosterfamilj där de bott i nästan hela sitt liv. Tanken var att de skulle återförenas med den biologiska mamman som hade ytterligare tre barn omhändertagna. Ytterst ansvariga politiker var två socialdemokrater. Hur har detta ärende hanterats?
Den 26 oktober 2010 valdes Anita Lomander, S, till ordförande i socialnämnden efter Owe Eglinger som avgått. Radio Sjuhärad kunde avslöja att Lomander redan under våren hade vägrat att granska fallet med de uppmärksammade fosterbarnen. Men i protokollet stod det senare att uppdraget var fullgjort. Lomander hade dessutom mycket hårt kritiserat de nämndledamöter som ifrågasatt ärendet, enligt samma källa.
Den 17 mars 2011 beslutade socialnämnden om kompletterande utredningar eftersom de två ”superutredare” som kommunen anlitat inte hade klarat sitt uppdrag. Barnens vilja hade inte redovisats. Kritiken blev hård och Uppdrag Granskning, UG, kunde avslöja att informationen om detta redan fanns – dold. Expertutredarna hade undanhållit barnens röster och uppgifter om att barnen ville hem.
–Det var fel att flytta barnen hösten 2009 och det har fattats flera olika felaktiga beslut kring barnen, sa Per Olof Hermansson, KD, socialnämndens nye ordförande vid presskonferensen den 17 mars i år. Samma bedömning gjorde Socialstyrelsen. Janne Josefsson, UG, konfronterade socialchef Magnus Andersson med det brev som denne skrivit till fosterhemmet. Socialchefen mumlade och försökte skylla på sin myndighetsroll. Han sa också att det funnits oerhört starka krafter som försvarat eller fördömt beslutet. Vad var det för starka krafter? Handlade det inte om barnens bästa?
Den 17 maj tog en oenig socialnämnd (de rödgröna var emot) beslut om att barnen skulle få komma hem till sina fosterföräldrar. Den biologiska mamman överklagade till Förvaltningsrätten.
Den 16 juni beslutade utskottet i socialnämnden att barnen skulle få träffa fosterföräldrarna oavsett utgången i Förvaltningsrätten. Socialchef Andersson var ytterst ansvarig för att se till att beslutet i utskottet verkställdes. Men umgänget verkställdes aldrig.
Den 28 juni blev det känt att vice ordförande i socialnämnden, Lomander, var medlem i en Facebook-grupp som förespråkade att barnen inte skulle få återvända till sitt första fosterhem. Hur opartisk är man om man, som Lomander, samtidigt sitter i en nämnd och är myndighetsutövare?
När det genom utredningar framkommit att fosterhemmet både var kärleksfullt och lämpligt samt att det var fel att omhänderta barnen – vad fanns det då för ytterligare kort att spela ut?
Svar: Två kort. För det första: Lång tid har förflutit – därför bör barnen stanna där de är. (Lomanders medvetna, förhalande linje). För det andra: Begreppet ”samarbetssvårigheter”. Detta diffusa påstående är svårt, nästan omöjligt, att motbevisa. Det var främst förvaltningen, Lomander men även den biologiska mamman som använde begreppet. Varför? Om mamman älskar sina barn och vill deras bästa, men inte själv kunde ta hand om dem, varför skulle hon då förvägra dem att komma till det hem de upplevde som sitt?
Den 22 juni tog Förvaltningsrätten i Jönköping beslut om att barnen skulle stanna i det senaste fosterhemmet. Den biologiska mamman hade kallat fyra vittnen. Från Marks kommun kallades ingen.
Gryning Vård AB, anlitad av Marks socialtjänst, förefaller ha intagit en aktiv roll under Förvaltningsrättens förhandlingar. Chefen för Gryning Vård AB:s skyddsavdelning var med och planerade och genomförde omplaceringen. Det är också genom Gryning Vård AB:s skyddsavdelning som barnen är placerade i sitt nuvarande familjehem. Har Gryning Vård AB andra intressen än barnens? Värt att fundera på.
Detta, förmodligen ett av de senaste årtiondenas mest suspekta omhändertagande, bör bli föremål för ytterligare granskning. Därför bör de olika turerna ända sen 2009, förhalningen av hemtagningen av barnen till fosterhemmet, de olika rapporterna, Gryning Vårds roll och domen i Förvaltningsrätten granskas. Ett rättssamhälle bör innefatta såväl omhändertagna barn som de som vårdar dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar