Utspelen avlöser varandra gällande hur Sverige bör agera när det gäller svenska IS-anhängare. En viktig fråga är hur det politiska systemet har hanterat frågan – bakom kulisserna. Vad kan vi vänta oss av fortsättningen?
Varje land måste ta sitt ansvar, det sa Nasrin Abdullah, befälhavare för YPJ, den kvinnliga delen av YPG, till TT under ett besök i Stockholm redan i februari för ett år sedan. Sverige uppmanades hämta gripna is-svenskar Vad har hänt sedan dess?
Kurderna slog då fast att deras styrkor betraktade fångarna som terrorister, inte krigsfångar. ”Med krigsfångar är tanken att när stridigheterna är slut så släpps man utan att straffas för att man deltagit i striderna. Om man inte har krigsfångestatus är tanken att man kan straffas för att ha deltagit i striderna. Det är förmodligen därför de gör den här distinktionen.” Det sa Mark Klamberg, docent i folkrätt, Stockholms universitet. Aftonbladet 8 februari 2018 – för ett år sedan.
"Sverige uppmanas hämta hem gripna is-svenskar".
Statsministern sa nyligen att Sverige och utrikesdepartementet har avrått sedan 2011 att resa till regionen och de som ändå gör det ska inte räkna med någon konsulär hjälp från Sverige. Men avrådan räckte inte.
Moderaterna har gjort utspel om att har man dubbelt medborgarskap bör man kunna bli av med sitt svenska pass.Men då måste grundlagen ändras och det kan ta fyra år.
Justitieminister Morgan Johansson sa i SvT, 25/2,
"IS-återvändare borde dömas av en specialdomstol, en internationell tribunal".
Men Ove Bring, professor i nationell rätt, delade inte den åsikten, SvT 26/2. – Det finns ju redan internationellt ett system för den här typen av brott, den internationella brottsdomstolen i Haag. Man har ju mandat där att ta hand om krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten. Även om man först bör försöka uttömma möjligheterna i nationella domstolar.
I Studio Ett, 25 februari, fanns ett inslag ”Internationella tribunaler löser inte politikernas huvudvärk”.I studion debatt mellan Andreas Carlson (KD) och Fredrik Lundh Sammeli (S).. Mot slutet av inslaget deltog Mark Klamberg, docent i folkrätt, som klargjorde några punkter i en debatt där det annars inte framkom något konkret nytt.
Men vad har regeringen och oppositionen hittills gjort i IS-frågan? Har Sverige varit senfärdigt? Den frågan borde belysas.
”Problemet med Sveriges svaga lagstiftning är att förstärkningarna nu kommer för sent och straffskalorna fortfarande är låga. Det är inte heller Sverige som är motor i processen.” Det skriver Ledarsidorna se, som här tar upp frågan under rubriken:
"Därför har Sverige Europas lägsta ambition att lagföra IS-terrorister".
Vad händer med barnen?
Mitt i detta fruktansvärda dödande, utfört av IS-terrorister, finns barnen. De är oskyldiga till sina föräldrars brott. Vad tänker Sverige göra med barnen? Hur långt sträcker sig FN:s Barnkonvention? Är det inte rimligt att ta hem barnen tillsammans med sina mödrar? Om dessa mödrar har begått brott ska de straffas. Om inte – måste de återanpassas till vårt samhälle tillsammans med sina barn. .
När man hör politiker aningslöst säga, om de nu aktuella IS-barnen, att det får socialtjänsten ta hand om – ger det rysningar. Hur kan socialtjänsten lyckas med det samhället hittills misslyckats med? Dessa barn kan behöva stora insatser.
SVT visade 2016 en dokumentär inifrån IS: ”Ensamma mot IS” Där skildrades två föräldrars desperata kamp för att få hem sin dotter. Marilyn, 15, som rymde från Sverige för att ansluta sig till IS med sin pojkvän. Hon blev gravid. Han dödades senare. Tre fritagningsförsök krävdes innan föräldrarna fick hem sin dotter. Ett livsfarligt uppdrag i ett IS-kontrollerat område.
I dokumentären framkom också att insatsen från socialtjänsten vid hemkomsten var marginell för både Marilyn och hennes barn. I en efterföljande analys av programmet framkom en del av vikt. Det behövs psykologisk experthjälp och upplagt program för att kunna bearbeta sådana trauman. Det måste till ett förberett mottagande.
– Det saknas kunskaper och erfarenheter att ta emot återvändande IS-medlemmar i svenska komuner, särskilt de som kommer med barn. De har varit med om saker som inget barn ska behöva uppleva. Det säger Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism. DN 27/2.
Så frågan är om Sverige klarar av den situation som samhället delvis självt försatt sig i.Nu handlar det om att lagfara IS-terrorister och även ta ansvar för barnens anpassning in i det svenska samhället. Nu måste politikerna tala klarspråk och sluta trassla in sig i olika tolkningar av lagar som ännu inte finns eller som av andra orsaker inte kan eller bör tillämpas.
15 januari 2019
Överenskommelsen: Sänkta skatter, otrygg arbetsmarknad och höjda hyror.
Om den mycket omfattande överenskommelsen i sin nuvarande form genomförs står vi inför ett nytt politiskt landskap kanske under flera mandatperioder. Det finns ingen stark politisk opposition till vänster.
Socialdemokraterna kan inte längre opponera sig mot den högerpolitik de själva bidragit till. Och Centerpartiet, den störste vinnaren, har lovat att vara en nagel i ögat på regeringen så att överenskomna reformer genomförs. Även Liberalerna har får igenom paradfrågor.
Även Miljöpartiet är till viss del vinnare. De miljö- och klimatsatsningar samt miljöskatter som partiet gjort blir kvar. Dessutom en grön skatteväxling på 15 miljarder, d.v.s. ytterligare höjda skatter på miljö- och klimatskadliga verksamheter.
V:s inflytande däremot – begränsas – jämfört med förra mandatperioden.
Socialdemokraterna är den stora maktpolitiska vinnaren eftersom man har avvärjt ett stort hot mot sitt eget maktinnehav. I och med överenskommelsen har man också undanröjt M och KD:s möjligheter att med stöd av SD ta makten. Men priset är högt.
S gick till val genom att stenhårt kritisera Alliansens förslag till skattesänkningar. Reformutrymmet anges nu till 4,5 miljarder. Med tanke på 30 miljarder i sänkta skatter för jobb och företag, slopad värnskatt på högre inkomster och färre som betalar statlig skatt är utrymmet ytterst begränsat.
Centern har fått igenom långtgående förändringar i uppluckrad arbetsrätt och marknadshyror genom fri hyressättning i nybyggnation, samt en översyn av hur lägenheters kvalitet och läge ska avspeglas mer i hyresnivån. Vidare konkurrensutsättning av arbetsförmedlingen som ska genomföras liksom tredubblat rut-avdrag och vinster i välfärden.Surt för Löfven att administrera allt detta.
Nu ska Socialdemokraterna (med LO:s godkännande) genomföra en lång rad politiska beslut som S tog hård strid mot i hela valrörelsen. Det handlar om kärnfrågor i partiets politik. Det handlar också inte minst om fördelningspolitik.
Frågan är om detta är rätt väg för S och en redan försvagad arbetarrörelse att gå. Vi ser hur högerkrafter tar över alltmer i Europa medan socialdemokratiska partier krymper eller närmast faller ihop. När samhällen sviker så står högerkrafterna beredda. Missnöjet gror och det blir oroligt i samhället.
Låt oss hoppas att det blir en seriös regering och att det inte finns grogrund för samma folkliga vrede här som i Frankrike där gula västarna blev högerliberale Macrons främsta motståndare.
Det har försatt Macron i sin hittills djupaste kris som president. I det läget väljer han att skriva ett långt brev till folket med 32 frågor. En stor nationell konsultation av folket kan man säga.
”Vilka skattesänkningar ska prioriteras? Är det för mycket administration? Hur kan folk ges större möjlighet att höras i styret av det här landet?”
På onsdag kan vi ha en ny regering. Nu krävs besinning på alla plan för att klara av konsekvenserna av denna politiska överenskommelse.
Socialdemokraterna kan inte längre opponera sig mot den högerpolitik de själva bidragit till. Och Centerpartiet, den störste vinnaren, har lovat att vara en nagel i ögat på regeringen så att överenskomna reformer genomförs. Även Liberalerna har får igenom paradfrågor.
Även Miljöpartiet är till viss del vinnare. De miljö- och klimatsatsningar samt miljöskatter som partiet gjort blir kvar. Dessutom en grön skatteväxling på 15 miljarder, d.v.s. ytterligare höjda skatter på miljö- och klimatskadliga verksamheter.
V:s inflytande däremot – begränsas – jämfört med förra mandatperioden.
Socialdemokraterna är den stora maktpolitiska vinnaren eftersom man har avvärjt ett stort hot mot sitt eget maktinnehav. I och med överenskommelsen har man också undanröjt M och KD:s möjligheter att med stöd av SD ta makten. Men priset är högt.
S gick till val genom att stenhårt kritisera Alliansens förslag till skattesänkningar. Reformutrymmet anges nu till 4,5 miljarder. Med tanke på 30 miljarder i sänkta skatter för jobb och företag, slopad värnskatt på högre inkomster och färre som betalar statlig skatt är utrymmet ytterst begränsat.
Centern har fått igenom långtgående förändringar i uppluckrad arbetsrätt och marknadshyror genom fri hyressättning i nybyggnation, samt en översyn av hur lägenheters kvalitet och läge ska avspeglas mer i hyresnivån. Vidare konkurrensutsättning av arbetsförmedlingen som ska genomföras liksom tredubblat rut-avdrag och vinster i välfärden.Surt för Löfven att administrera allt detta.
Nu ska Socialdemokraterna (med LO:s godkännande) genomföra en lång rad politiska beslut som S tog hård strid mot i hela valrörelsen. Det handlar om kärnfrågor i partiets politik. Det handlar också inte minst om fördelningspolitik.
Frågan är om detta är rätt väg för S och en redan försvagad arbetarrörelse att gå. Vi ser hur högerkrafter tar över alltmer i Europa medan socialdemokratiska partier krymper eller närmast faller ihop. När samhällen sviker så står högerkrafterna beredda. Missnöjet gror och det blir oroligt i samhället.
Låt oss hoppas att det blir en seriös regering och att det inte finns grogrund för samma folkliga vrede här som i Frankrike där gula västarna blev högerliberale Macrons främsta motståndare.
Det har försatt Macron i sin hittills djupaste kris som president. I det läget väljer han att skriva ett långt brev till folket med 32 frågor. En stor nationell konsultation av folket kan man säga.
”Vilka skattesänkningar ska prioriteras? Är det för mycket administration? Hur kan folk ges större möjlighet att höras i styret av det här landet?”
På onsdag kan vi ha en ny regering. Nu krävs besinning på alla plan för att klara av konsekvenserna av denna politiska överenskommelse.
12 januari 2019
En osund politik drabbar utsatta.
Kan vi lita på våra politiker och på media? Frågan är inte ny men har alltmer aktualiserats inom olika samhällsområden. Turerna kring LSS är bara ett exempel på hur en del politiker hanterar sanningen. Allas lika värde är ett svagt begrepp och kan manipuleras.
Må vara hur som helst i det här fallet, frågan är större än så. Vad händer om allmänhetens förtroende sjunker och övriga krafter tar över? Urvattnad politik och övergiven ideologi banar väg för missnöje som i sin tur banar väg för mer extrem politik. Under helt demokratiska val. Det är bakgrunden till den här artikeln om LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
I Ekot den 22 oktober 2015 sa finansminister Magdalena Andersson att assistansersättning och sjukskrivningar är områden där det blir aktuellt att spara pengar för att klara ökade kostnader för flyktingmottagandet. När flera stora medier uppmärksammade frågan gjorde Andersson en mindre pudel – men frågan har fortsatt att skava.
Efter att ha följt frågan om LSS sedan hösten 2015 skrev jag
till partiledare och ledamöterna i Socialförsäkringsutskottet.
2016 kom regeringens regleringsbrev om att Kassan ska ”bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar”. 2017 och 2018 fick vi, via media, ta del av alltmer absurda konsekvenser för barn och vuxna som nekades assistans. Enligt RBU (Rörelsehindrade barn och ungdomar), har 1 600 färre personer statlig assistansersättning i dag jämfört med när regeringen tillträdde. Kommer dessa personer att retroaktivt få en justering eller ett nytt omtag?
Regeringens tidigare utredare, Stig Svensson, har gjort en översyn av kostnaderna inom LSS. Han skrev på DN Debatt (7/2) att utgifterna för LSS på sikt riskerar att fördubblas. Det verkade som ren skrämselpropaganda. För att riktigt, som utredare, försöka påverka allmänhet och media tog Svensson till storsläggan.Han torde ha överträffat regeringens förväntningar på en följsam utredare.
Förutom skrämselpropaganda om dagen och framtidens kostnader för LSS beskrev Svensson en LSS-användare som ”lyx-lirare” med eget hus i Portugal och en stab runt omkring sig”. Svensson fick kraftigt mothugg från bl.a. professionen.
I april 2017 framkom att svårt sjuka barn tvingas bo långa tider på sjukhus istället för hemma med sin familj. Detta som ett direkt resultat av Försäkringskassans snävare bedömning av vem som har rätt till personlig assistans.
Funktionshindrade barn får inte assistans – kvar på sjukhus i månader.
Efter mycket kritik tog regeringen i april 2018 bort vissa sparkrav inom LSS. –Det är fullständigt självklart att andning också ska vara ett grundläggande behov och att man ska få assistans för andningshjälp, sa Maria Persdotter, RBU. Regeringen tar bort sparkrav på personlig assistans.
När allt fler inhumana fall, nådde oss via media, vaknade inte bara allmänhetens utan också politikernas intresse för LSS under valrörelsen. Plötsligt flammade det till – häftigt – men kort. Frågan handlade om barnboende i Sverige. En form av institutionsboende. Annie Lööv (C) tog upp frågan vid partiledardebatten den 28 augusti 2018.
Stefan Löfven svarade med att öppna upp för ett samarbete och en ”bred överenskommelse om ett starkt LSS”. – Det här är inte ett värdigt Sverige om inte barn får de rättigheter de ska ha, sa Löfven. Man tar sig för pannan. Det är ju S som drivit frågan om besparingar inom LSS.
I Sverige får barnen återigen åka in på institutioner.
Efter SVT:s avslöjande blev det aktiviteter i landets kommuner – det var nära valdagen. Tjänstemän och kommunala politiker förbryllades. Och fel uppstod. De till och från förnekade barnboenden. Efter SVT:s rapportering har flera kommuner ändrat sig och vill ta tillbaka sina svar i SVT:s enkät. Kommuner tar tillbaka uppgifter om barnboenden
Barnboende blev en stor valfråga. Men den 30 aug. alldeles innan valet, bekräftades det slutligen att inga barnboenden byggs.
Det här var några nedslag i det stora flödet med inslag sedan Ekot den 22 oktober 2015 och finansminister Magdalena Anderssons uttalanden om besparingskraven. Den 10 jan. kom presentationen av LSS-utredningen. Den kan läsas på samtliga medier. Men vad framgår egentligen där? Hur ska utredningen tolkas? Nu ska den ut på remiss. Eller till papperskorgen.
Lydia Wålsten, vik.ledarskribent i SvD skrev (11/1). Rubrik:”Förr eller senare måste LSS-kostnaderna hanteras.” Wålsten skrev: ”Eftersom debatten om assistansstöd rör upp känslor finns det få uppsidor med jobbet som utredare. Det insåg riksdagsledamoten Désirée Pethrus (KD) drygt ett år efter att ansvarig minister Åsa Regnér (S) gett henne jobbet 2016.”
Wålsten fortsatte: ”Pethrus menade att hon hoppade av för att uppdraget var för brett. Men på Facebook skrev hon att "debatten i samhället har den senaste tiden ökat [...] särskilt i fråga om personlig assistans. ”Man anade att insikten slagit henne. Frågan är ett sänke, framför allt för en kristdemokrat,” skrev Wålsten.
Men i Dagens Samhälle nr 28/17 var Pethrus tydligare om sitt avhopp. Finns i min skrivelse ovan. Där står bl.a: ”Det saknades kompetens, ekonomiska beräkningar och fler resurser till utredningen efterlyses.”
Lydia Wålsten tog också upp det som nyss skrivits om Stig Svensson, regeringens lojale utredare. Wålsten skrev: ”Ett viktigare skäl till kostnadsökningen är hur lagstiftningen är skriven. Den är otydlig och allt mer generösa tolkningar görs menade Stig Svensson, som varnade för utvecklingen ”DN Debatt (6/2). Det var just Svensson som talade om ”lyx-lirare” med eget hus i Portugal och en stab runt omkring sig”.Det kände kanske inte Wålsten till.
Visst är LSS en dyr reform. Därför är det viktigt att beräkningarna görs på ett seriöst sätt. Allt är inte kostnader. Det är svårt att uppskatta plus och minuskonto men i en samhällsekonomisk analys måste det ändå beaktas. Synpunkter på detta finns i min skrivelse.
Olika åsikter och riktningar krockar med varandra. Många händelser försvinner i ett medialt flöde. Politiker undanhåller eller vinklar ibland information. Media är inte alltid så insatt eller sätter på sig egna politiska glasögon. När allmänheten inte anser sig ha några företrädare, i sin viktiga vardag, varken politiker eller media – gror missnöjet.
Må vara hur som helst i det här fallet, frågan är större än så. Vad händer om allmänhetens förtroende sjunker och övriga krafter tar över? Urvattnad politik och övergiven ideologi banar väg för missnöje som i sin tur banar väg för mer extrem politik. Under helt demokratiska val. Det är bakgrunden till den här artikeln om LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
I Ekot den 22 oktober 2015 sa finansminister Magdalena Andersson att assistansersättning och sjukskrivningar är områden där det blir aktuellt att spara pengar för att klara ökade kostnader för flyktingmottagandet. När flera stora medier uppmärksammade frågan gjorde Andersson en mindre pudel – men frågan har fortsatt att skava.
Efter att ha följt frågan om LSS sedan hösten 2015 skrev jag
till partiledare och ledamöterna i Socialförsäkringsutskottet.
2016 kom regeringens regleringsbrev om att Kassan ska ”bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar”. 2017 och 2018 fick vi, via media, ta del av alltmer absurda konsekvenser för barn och vuxna som nekades assistans. Enligt RBU (Rörelsehindrade barn och ungdomar), har 1 600 färre personer statlig assistansersättning i dag jämfört med när regeringen tillträdde. Kommer dessa personer att retroaktivt få en justering eller ett nytt omtag?
Regeringens tidigare utredare, Stig Svensson, har gjort en översyn av kostnaderna inom LSS. Han skrev på DN Debatt (7/2) att utgifterna för LSS på sikt riskerar att fördubblas. Det verkade som ren skrämselpropaganda. För att riktigt, som utredare, försöka påverka allmänhet och media tog Svensson till storsläggan.Han torde ha överträffat regeringens förväntningar på en följsam utredare.
Förutom skrämselpropaganda om dagen och framtidens kostnader för LSS beskrev Svensson en LSS-användare som ”lyx-lirare” med eget hus i Portugal och en stab runt omkring sig”. Svensson fick kraftigt mothugg från bl.a. professionen.
I april 2017 framkom att svårt sjuka barn tvingas bo långa tider på sjukhus istället för hemma med sin familj. Detta som ett direkt resultat av Försäkringskassans snävare bedömning av vem som har rätt till personlig assistans.
Funktionshindrade barn får inte assistans – kvar på sjukhus i månader.
Efter mycket kritik tog regeringen i april 2018 bort vissa sparkrav inom LSS. –Det är fullständigt självklart att andning också ska vara ett grundläggande behov och att man ska få assistans för andningshjälp, sa Maria Persdotter, RBU. Regeringen tar bort sparkrav på personlig assistans.
När allt fler inhumana fall, nådde oss via media, vaknade inte bara allmänhetens utan också politikernas intresse för LSS under valrörelsen. Plötsligt flammade det till – häftigt – men kort. Frågan handlade om barnboende i Sverige. En form av institutionsboende. Annie Lööv (C) tog upp frågan vid partiledardebatten den 28 augusti 2018.
Stefan Löfven svarade med att öppna upp för ett samarbete och en ”bred överenskommelse om ett starkt LSS”. – Det här är inte ett värdigt Sverige om inte barn får de rättigheter de ska ha, sa Löfven. Man tar sig för pannan. Det är ju S som drivit frågan om besparingar inom LSS.
I Sverige får barnen återigen åka in på institutioner.
Efter SVT:s avslöjande blev det aktiviteter i landets kommuner – det var nära valdagen. Tjänstemän och kommunala politiker förbryllades. Och fel uppstod. De till och från förnekade barnboenden. Efter SVT:s rapportering har flera kommuner ändrat sig och vill ta tillbaka sina svar i SVT:s enkät. Kommuner tar tillbaka uppgifter om barnboenden
Barnboende blev en stor valfråga. Men den 30 aug. alldeles innan valet, bekräftades det slutligen att inga barnboenden byggs.
Det här var några nedslag i det stora flödet med inslag sedan Ekot den 22 oktober 2015 och finansminister Magdalena Anderssons uttalanden om besparingskraven. Den 10 jan. kom presentationen av LSS-utredningen. Den kan läsas på samtliga medier. Men vad framgår egentligen där? Hur ska utredningen tolkas? Nu ska den ut på remiss. Eller till papperskorgen.
Lydia Wålsten, vik.ledarskribent i SvD skrev (11/1). Rubrik:”Förr eller senare måste LSS-kostnaderna hanteras.” Wålsten skrev: ”Eftersom debatten om assistansstöd rör upp känslor finns det få uppsidor med jobbet som utredare. Det insåg riksdagsledamoten Désirée Pethrus (KD) drygt ett år efter att ansvarig minister Åsa Regnér (S) gett henne jobbet 2016.”
Wålsten fortsatte: ”Pethrus menade att hon hoppade av för att uppdraget var för brett. Men på Facebook skrev hon att "debatten i samhället har den senaste tiden ökat [...] särskilt i fråga om personlig assistans. ”Man anade att insikten slagit henne. Frågan är ett sänke, framför allt för en kristdemokrat,” skrev Wålsten.
Men i Dagens Samhälle nr 28/17 var Pethrus tydligare om sitt avhopp. Finns i min skrivelse ovan. Där står bl.a: ”Det saknades kompetens, ekonomiska beräkningar och fler resurser till utredningen efterlyses.”
Lydia Wålsten tog också upp det som nyss skrivits om Stig Svensson, regeringens lojale utredare. Wålsten skrev: ”Ett viktigare skäl till kostnadsökningen är hur lagstiftningen är skriven. Den är otydlig och allt mer generösa tolkningar görs menade Stig Svensson, som varnade för utvecklingen ”DN Debatt (6/2). Det var just Svensson som talade om ”lyx-lirare” med eget hus i Portugal och en stab runt omkring sig”.Det kände kanske inte Wålsten till.
Visst är LSS en dyr reform. Därför är det viktigt att beräkningarna görs på ett seriöst sätt. Allt är inte kostnader. Det är svårt att uppskatta plus och minuskonto men i en samhällsekonomisk analys måste det ändå beaktas. Synpunkter på detta finns i min skrivelse.
Olika åsikter och riktningar krockar med varandra. Många händelser försvinner i ett medialt flöde. Politiker undanhåller eller vinklar ibland information. Media är inte alltid så insatt eller sätter på sig egna politiska glasögon. När allmänheten inte anser sig ha några företrädare, i sin viktiga vardag, varken politiker eller media – gror missnöjet.
29 december 2018
2018 – året då varningsklockorna ringde
Med några korta återblickar över viktiga händelser vill jag summera något av året som varit. När vi ser tillbaka kan vi konstatera att det har varit mycket som hänt, både utrikes och hemmavid. Ett år som sänder varningssignaler in i 2019.
Internationellt. Natiolismen förefaller breda ut sig. I Italien bildade främlingsfientliga högerpartiet Lega och populistiska Femstjärnerörelsen koalitionsregering. Neoliberale nationalisten Jair Bolsonaro, som inte verkar sätta demokratin i främsta rummet, vann presidentvalet i Brasilien. De som tjänar pengar på att skövla Amazonas ser nya möjligheter. Därmed hotas hela världens klimat.
Vladimir Putin valdes till en ny presidentperiod i Ryssland. I Tyskland fick Angela Merkels kristdemokrater i flera delstatsval uppleva att delar av valmanskåren föredrog ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland eller De Gröna. I USA förlorade Donald Trumps republikaner sin majoritet i representanthuset i mellanvalsåret. Demokraterna tar nu, i majoritet, plats i kongressens andra kammare efter nyår.
Gängkriminalitet och mordet på Gica. Den ökande grova brottsligheten ställer till med enormt stora problem i Sverige. Platsbrist råder på landets fängelser. Det behövs mer resurser över hela linjen för att samhället ska klara av att lösa de problem som den ökande brottsligheten för med sig. Bara lite mer än en fjärdedel av de gängrelaterade morden klaras upp, medan uppklarningsprocenten är närmare 90 procent för övriga mord
Den 8 augusti hittar polisen en livlös kropp i Smedbyparken i Huskvarna. Det är den hemlöse rumänen Gheorghe Hortolomei-Lupu. Mera känd som Gica. Ungdomar hade en längre tid trakasserat honom. Vilket vuxna runt omkring känt till. Två unga åtalades för mordet men friades. Åtalet räckte inte för bevis.
Farliga rekordväder. Vädret 2018 har varierat över landet. Året inleddes med ett djupt utbrett snötäcke över stora delar av landet med ett genomsnittligt snötäcke på 46 centimeter. Mest snö rapporterades från norra delen av landet. Från Skuleskogens nationalpark rapporterades 2 meter och från Gåltjärn, båda i Ångermanland 175, cm den 2 februari, enligt SMHI.
Maj månad var vädermässigt ovanligt. Den 29 maj var det så varmt att en skola, Västra Hamnens skola i Malmö, tvingades stänga efter lunch när inomhustemperaturen närmade sig 30 grader. Efter den extraordinära värmen i maj följde en junimånad med mer typiskt och varierat svenskt sommarväder, framför allt i mitten av månaden. Längst i söder var det sommarvärmen som dominerade och där blev juni 2018 en av de allra varmaste på 100 år. Men också på många övriga håll i landet blev juli en av de varmaste sommarmånaderna som hittills registrerats. En farlig hetta.
Exceptionellt varmt. Sommarens värmeböljor och bränder blev exceptionella. I juli härjade minst ett 50-tal häftiga skogsbränder. Brandmän, övrig personal och volontärer gjorde heroiska insatser. För att få slut på de många bränderna fick räddningstjänsterna förstärkning av brandstyrkor och frivilliga från andra EU-länder. Sommaren 2018 kan ses som ett varningens år när det gäller klimatfrågan. Inför 2019 måste beredskapen höjas.
Inrikespolitik. – Nu är det julafton året runt för statsvetare! Så inledde Jenny Madestam, fil dr i statsvetenskap, sin beskrivning av det unika läge som uppstått i svensk politik efter valet. Men hur hamnade egentligen Sverige i detta svårlösta dilemma?
Det handlar om att skapa en bild av Sverige idag och i framtiden som människor känner igen sig i, enligt Madestam. Ja, det handlar exempelvis om hur politiken tar tag i samhällsproblemen. Det lyckades inte partierna med utan missnöjet växte – vilket bidrog till valresultatet.
Sakfrågorna var viktiga och i Göteborg fick uppstickaren Demokraterna nära 17 procent av rösterna i kommunvalet på grund av motståndet mot Västlänken. Samtidigt växte sig sjukvårdspartier starka i landstingsvalen, främst i Norrland.
I Sverige var valdeltagandet på 87 procent den 9 september, det högsta sedan 1985. Bottennoteringen hittills var 2002, då deltagandet var 80 procent.
Se ändå framåt med tillförsikt.
Vi har mycket att lära av 2018. Men hur mycket har potentater som USA:sTrump, Rysslands Putin och Kinas Xi Jinping lärt sig? Risken är att deras maktbehov och hänsynslöshet inte kommer att avta. 2019 kommer världen med stor sannolikhet att präglas mer av egoism och ondska än av samförstånd och god vilja. Klimatfrågorna verkar inte stå högt på agendan vare sig hos världens politiker och medborgare.
Men vi måste ändå försöka se med viss tillförsikt på 2019 och göra vad vi kan för att driva på i rätt riktning. För utan framtidstro klarar vi oss inte.
Internationellt. Natiolismen förefaller breda ut sig. I Italien bildade främlingsfientliga högerpartiet Lega och populistiska Femstjärnerörelsen koalitionsregering. Neoliberale nationalisten Jair Bolsonaro, som inte verkar sätta demokratin i främsta rummet, vann presidentvalet i Brasilien. De som tjänar pengar på att skövla Amazonas ser nya möjligheter. Därmed hotas hela världens klimat.
Vladimir Putin valdes till en ny presidentperiod i Ryssland. I Tyskland fick Angela Merkels kristdemokrater i flera delstatsval uppleva att delar av valmanskåren föredrog ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland eller De Gröna. I USA förlorade Donald Trumps republikaner sin majoritet i representanthuset i mellanvalsåret. Demokraterna tar nu, i majoritet, plats i kongressens andra kammare efter nyår.
Gängkriminalitet och mordet på Gica. Den ökande grova brottsligheten ställer till med enormt stora problem i Sverige. Platsbrist råder på landets fängelser. Det behövs mer resurser över hela linjen för att samhället ska klara av att lösa de problem som den ökande brottsligheten för med sig. Bara lite mer än en fjärdedel av de gängrelaterade morden klaras upp, medan uppklarningsprocenten är närmare 90 procent för övriga mord
Den 8 augusti hittar polisen en livlös kropp i Smedbyparken i Huskvarna. Det är den hemlöse rumänen Gheorghe Hortolomei-Lupu. Mera känd som Gica. Ungdomar hade en längre tid trakasserat honom. Vilket vuxna runt omkring känt till. Två unga åtalades för mordet men friades. Åtalet räckte inte för bevis.
Farliga rekordväder. Vädret 2018 har varierat över landet. Året inleddes med ett djupt utbrett snötäcke över stora delar av landet med ett genomsnittligt snötäcke på 46 centimeter. Mest snö rapporterades från norra delen av landet. Från Skuleskogens nationalpark rapporterades 2 meter och från Gåltjärn, båda i Ångermanland 175, cm den 2 februari, enligt SMHI.
Maj månad var vädermässigt ovanligt. Den 29 maj var det så varmt att en skola, Västra Hamnens skola i Malmö, tvingades stänga efter lunch när inomhustemperaturen närmade sig 30 grader. Efter den extraordinära värmen i maj följde en junimånad med mer typiskt och varierat svenskt sommarväder, framför allt i mitten av månaden. Längst i söder var det sommarvärmen som dominerade och där blev juni 2018 en av de allra varmaste på 100 år. Men också på många övriga håll i landet blev juli en av de varmaste sommarmånaderna som hittills registrerats. En farlig hetta.
Exceptionellt varmt. Sommarens värmeböljor och bränder blev exceptionella. I juli härjade minst ett 50-tal häftiga skogsbränder. Brandmän, övrig personal och volontärer gjorde heroiska insatser. För att få slut på de många bränderna fick räddningstjänsterna förstärkning av brandstyrkor och frivilliga från andra EU-länder. Sommaren 2018 kan ses som ett varningens år när det gäller klimatfrågan. Inför 2019 måste beredskapen höjas.
Inrikespolitik. – Nu är det julafton året runt för statsvetare! Så inledde Jenny Madestam, fil dr i statsvetenskap, sin beskrivning av det unika läge som uppstått i svensk politik efter valet. Men hur hamnade egentligen Sverige i detta svårlösta dilemma?
Det handlar om att skapa en bild av Sverige idag och i framtiden som människor känner igen sig i, enligt Madestam. Ja, det handlar exempelvis om hur politiken tar tag i samhällsproblemen. Det lyckades inte partierna med utan missnöjet växte – vilket bidrog till valresultatet.
Sakfrågorna var viktiga och i Göteborg fick uppstickaren Demokraterna nära 17 procent av rösterna i kommunvalet på grund av motståndet mot Västlänken. Samtidigt växte sig sjukvårdspartier starka i landstingsvalen, främst i Norrland.
I Sverige var valdeltagandet på 87 procent den 9 september, det högsta sedan 1985. Bottennoteringen hittills var 2002, då deltagandet var 80 procent.
Se ändå framåt med tillförsikt.
Vi har mycket att lära av 2018. Men hur mycket har potentater som USA:sTrump, Rysslands Putin och Kinas Xi Jinping lärt sig? Risken är att deras maktbehov och hänsynslöshet inte kommer att avta. 2019 kommer världen med stor sannolikhet att präglas mer av egoism och ondska än av samförstånd och god vilja. Klimatfrågorna verkar inte stå högt på agendan vare sig hos världens politiker och medborgare.
Men vi måste ändå försöka se med viss tillförsikt på 2019 och göra vad vi kan för att driva på i rätt riktning. För utan framtidstro klarar vi oss inte.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)