29 december 2018

2018 – året då varningsklockorna ringde

Med några korta återblickar över viktiga händelser vill jag summera något av året som varit. När vi ser tillbaka kan vi konstatera att det har varit mycket som hänt, både utrikes och hemmavid. Ett år som sänder varningssignaler in i 2019.

Internationellt. Natiolismen förefaller breda ut sig. I Italien bildade främlingsfientliga högerpartiet Lega och populistiska Femstjärnerörelsen koalitionsregering. Neoliberale nationalisten Jair Bolsonaro, som inte verkar sätta demokratin i främsta rummet, vann presidentvalet i Brasilien. De som tjänar pengar på att skövla Amazonas ser nya möjligheter. Därmed hotas hela världens klimat.
      Vladimir Putin valdes till en ny presidentperiod i Ryssland. I Tyskland fick Angela Merkels kristdemokrater i flera delstatsval uppleva att delar av valmanskåren föredrog ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland eller De Gröna. I USA förlorade Donald Trumps republikaner sin majoritet i representanthuset i mellanvalsåret. Demokraterna tar nu, i majoritet, plats i kongressens andra kammare efter nyår.

Gängkriminalitet och mordet på Gica. Den ökande grova brottsligheten ställer till med enormt stora problem i Sverige. Platsbrist råder på landets fängelser. Det behövs mer resurser över hela linjen för att samhället ska klara av att lösa de problem som den ökande brottsligheten för med sig. Bara lite mer än en fjärdedel av de gängrelaterade morden klaras upp, medan uppklarningsprocenten är närmare 90 procent för övriga mord
     Den 8 augusti hittar polisen en livlös kropp i Smedbyparken i Huskvarna. Det är den hemlöse rumänen Gheorghe Hortolomei-Lupu. Mera känd som Gica. Ungdomar hade en längre tid trakasserat honom. Vilket vuxna runt omkring känt till. Två unga åtalades för mordet men friades. Åtalet räckte inte för bevis.

Farliga rekordväder. Vädret 2018 har varierat över landet. Året inleddes med ett djupt utbrett snötäcke över stora delar av landet med ett genomsnittligt snötäcke på 46 centimeter. Mest snö rapporterades från norra delen av landet. Från Skuleskogens nationalpark rapporterades 2 meter och från Gåltjärn, båda i Ångermanland 175, cm den 2 februari, enligt SMHI.
      Maj månad var vädermässigt ovanligt. Den 29 maj var det så varmt att en skola, Västra Hamnens skola i Malmö, tvingades stänga efter lunch när inomhustemperaturen närmade sig 30 grader. Efter den extraordinära värmen i maj följde en junimånad med mer typiskt och varierat svenskt sommarväder, framför allt i mitten av månaden. Längst i söder var det sommarvärmen som dominerade och där blev juni 2018 en av de allra varmaste på 100 år. Men också på många övriga håll i landet blev juli en av de varmaste sommarmånaderna som hittills registrerats. En farlig hetta.

Exceptionellt varmt. Sommarens värmeböljor och bränder blev exceptionella. I juli härjade minst ett 50-tal häftiga skogsbränder. Brandmän, övrig personal och volontärer gjorde heroiska insatser. För att få slut på de många bränderna fick räddningstjänsterna förstärkning av brandstyrkor och frivilliga från andra EU-länder. Sommaren 2018 kan ses som ett varningens år när det gäller klimatfrågan. Inför 2019 måste beredskapen höjas.

Inrikespolitik. – Nu är det julafton året runt för statsvetare! Så inledde Jenny Madestam, fil dr i statsvetenskap, sin beskrivning av det unika läge som uppstått i svensk politik efter valet. Men hur hamnade egentligen Sverige i detta svårlösta dilemma?
     Det handlar om att skapa en bild av Sverige idag och i framtiden som människor känner igen sig i, enligt Madestam. Ja, det handlar exempelvis om hur politiken tar tag i samhällsproblemen. Det lyckades inte partierna med utan missnöjet växte – vilket bidrog till valresultatet.
     Sakfrågorna var viktiga och i Göteborg fick uppstickaren Demokraterna nära 17 procent av rösterna i kommunvalet på grund av motståndet mot Västlänken. Samtidigt växte sig sjukvårdspartier starka i landstingsvalen, främst i Norrland.
     I Sverige var valdeltagandet på 87 procent den 9 september, det högsta sedan 1985. Bottennoteringen hittills var 2002, då deltagandet var 80 procent.

Se ändå framåt med tillförsikt.
Vi har mycket att lära av 2018. Men hur mycket har potentater som USA:sTrump, Rysslands Putin och Kinas Xi Jinping lärt sig? Risken är att deras maktbehov och hänsynslöshet inte kommer att avta. 2019 kommer världen med stor sannolikhet att präglas mer av egoism och ondska än av samförstånd och god vilja. Klimatfrågorna verkar inte stå högt på agendan vare sig hos världens politiker och medborgare.
     Men vi måste ändå försöka se med viss tillförsikt på 2019 och göra vad vi kan för att driva på i rätt riktning. För utan framtidstro klarar vi oss inte.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar