Äldreboenden efter äldreboenden omvandlas till annan verksamhet. Antalet platser minskar trots att behoven ökar. Det subventionerade statliga stödet till äldreboenden kommer att bli otillräckligt. Det tar lång tid och det är dyrt att bygga nya äldreboenden liksom andra boendeformer.
I Stockholm kan tre servicehus komma att omvandlas till flyktingbostäder då boendena inte anses uppfylla Arbetsmiljöverkets krav som äldreboenden. Bland annat ”är arbetstekniken inte god vid förflyttningssituationer då det behöver finnas ett fritt arbetsutrymme om minst 0,8 meter vid toalettstolen”. Men för de allt sämre äldre som måste vårdas hemma och av hemtjänstpersonal gäller inte sådana mått. Där ställs inte de kraven.
I juli förra året, då Norrköpings kommun uppträdde som en mer eller mindre värstingkommun och där behoven fortfarande är stora, skickade jag ett brev till samtliga riksdagspolitiker. ”En skamlig äldreomsorg.”
Myndigheten IVO konstaterar nu att antalet icke genomförda beslut när det gäller äldres boende har ökat kraftigt. IVO misstänker att en del kommuner undviker att komma med i statistiken, t.ex. genom att övertala äldre att välja mer hemtjänst istället för äldreboende. Kommunen följer inte egna beslut om boende för äldre.
Vi måste också börja fråga oss vilken information vi får av våra politiker. Det får inte heller längre vara gångbart att tysta allmänhetens frågor med orden ”ställ inte grupp mot grupp.”
I augusti förra året beslutade socialnämnden i Ljungby att avveckla plan 4 på Ljungberga särskilda boende. Beslutet väckte stor debatt. 5.000 namnunderskrifter samlades in. Allmänheten anade redan då att det skulle bli flyktingboende. I september i fjol skrev jag en insändare till Smålänningen angående situationen. Ljungbyborna vill nog ha besked om äldreboenden.
Den 24 mars i år kom beskedet om platserna på plan 4 och dess framtid för Ljungberga i Ljungby. ”Nu har socialnämnden beslutat att öppna plan 4 för ensamkommande flyktingar. Anledningen ska vara att det behövs fler HVB-platser (hem för vård eller boende).” Bo Ederström (M), ordförande i socialnämnden talade åter om överkapacitet av äldreplatser. Sverigedemokraterna och Alternativet reserverade sig mot beslutet. Ljungberga öppnar för flyktingbarn.
Inspektionen för vård och omsorg, IVO, föreslog redan 2014 att den särskilda avgift som döms ut till kommuner som inte verkställer beslut om permanent boende borde höjas så högt att det får en avskräckande effekt på kommunerna. Men Äldreminister Åsa Regnér tvekar.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) säger nej till höjda avgifter. SKL känner till att avvecklingen av äldreboenden har varit kommunernas verkliga kassako. SKL vet också att kommunerna inte anser sig ha råd att bygga äldreboenden. Minister kräver fler äldreboenden.
I kommunernas tjänsteutlåtanden har det under lång tid stått att de äldre inte vill flytta till ett äldreboende. För Stockholms del till servicehus. Men de äldre har inte blivit tillfrågade. Så sa också de äldre och allmänheten vid politikermötet i Ljungby september 2015.
Nu framstår förhållandena mer tydliga. ”IVO misstänker att det finns kommuner som försöker undvika att hamna i statistiken genom att t ex. övertala äldre att ta emot mer hemtjänst, istället för att ansöka om plats på särskilt boende.” Trots trånga toalettutrymmen i hemmet.
Ett övergripande intryck när man läser om det som händer runtom i landet är att äldre mer och mer börjar ses som ett sparobjekt.
31 mars 2016
14 mars 2016
Bakslag för Merkel
Det blev svidande bakslag för Angela Merkels CDU i söndagens tre delstatsval. I flera opinionsundersökningar ansåg en stor del av de tillfrågade att Merkel hade misslyckats i flyktingpolitiken. Särskilt växte kritiken i Bayern.
Det här läget gynnade förstås det nationalkonservativa och euroskeptiska AfD, Alternative für Deutschland, som blev valets stora segrare. Men även De Gröna gick starkt framåt i valet.
Nya siffror som publicerades på söndagen visade att 61 % av väljarna i delstaten Baden-Würtenberg befarar hårdare konkurrens på bostadsmarknaden, 63 % räknar med mer kriminalitet och 52 % av de tillfrågade är rädda för att islams inflytande ska bli för starkt i Tyskland.
SvT hade i början av febr. ett inslag om Angela Merkel. Det var EU-reportern Rolf Fredriksson som intervjuade den tyske journalisten Stefan Kornelius, som skrivit en biografi om förbundskanslern: ”Angela Merkel” . Han var vid tillfället i Stockholm. Av SvT:s inslag framgick att missnöjet och kritiken mot Angela Merkel växte, inte minst i Bayern.
Kornelius sa att Merkel i början av hösten gjorde flera missbedömningar kring flyktingfrågans sprängkraft. Vilka felbedömningar, undrade Fredriksson. Jo, hon borde ha klargjort några veckor in i krisen, i september eller oktober, att Tyskland har gränser för mottagandet.
Fredriksson sa EU är viktigt för Merkel. Men har hon i tillräcklig grad förankrat den här ”välkomstkulturen” hos andra länder? Kornelius sa att det var det andra stora felet. Hon insåg inte att EU saknade vilja att hjälpa dessa människor. EU insåg inte heller självt hur mindre attraktivt det var.
Fredriksson tog också upp att Turkiet är en viktig aktör i flyktingfrågan för Merkel. Vilka är hennes prioriteringar när det gäller Turkiet? Kornelius menade att prioriteten är att minska antalet människor som kommer och att låta dem som kommer till Tyskland eller EU göra det mer kontrollerat. Fredriksson undrade då om det har att göra med att man kommit överens med Turkiet. Alltså att man betalar ut pengar till Turkiet och accepterar kampen mot kurderna.
Det finns ingen moraliskt oantastlig lösning, sa Kornelius. Om vi vill vara ett moralist föredöme så måste vi vara beredda att ta emot alla. Men våra egna samhällen klarar inte av det här. De är splittrade. Därför blir såna solkiga överenskommelser nödvändiga, ansåg Kornelius.
När Angela Merkel nu försvagas på hemmaplan påverkar det hela EU. Länder inom EU får nu större utrymme att agera när det gäller flyktingkvoter och stängda gränser. Och EU kan eventuellt stänga den s. k. Balkanrutten. Frågan efter söndagens val är hur EU nu kommer att ta sitt ansvar i flyktingfrågan.
Det här läget gynnade förstås det nationalkonservativa och euroskeptiska AfD, Alternative für Deutschland, som blev valets stora segrare. Men även De Gröna gick starkt framåt i valet.
Nya siffror som publicerades på söndagen visade att 61 % av väljarna i delstaten Baden-Würtenberg befarar hårdare konkurrens på bostadsmarknaden, 63 % räknar med mer kriminalitet och 52 % av de tillfrågade är rädda för att islams inflytande ska bli för starkt i Tyskland.
SvT hade i början av febr. ett inslag om Angela Merkel. Det var EU-reportern Rolf Fredriksson som intervjuade den tyske journalisten Stefan Kornelius, som skrivit en biografi om förbundskanslern: ”Angela Merkel” . Han var vid tillfället i Stockholm. Av SvT:s inslag framgick att missnöjet och kritiken mot Angela Merkel växte, inte minst i Bayern.
Kornelius sa att Merkel i början av hösten gjorde flera missbedömningar kring flyktingfrågans sprängkraft. Vilka felbedömningar, undrade Fredriksson. Jo, hon borde ha klargjort några veckor in i krisen, i september eller oktober, att Tyskland har gränser för mottagandet.
Fredriksson sa EU är viktigt för Merkel. Men har hon i tillräcklig grad förankrat den här ”välkomstkulturen” hos andra länder? Kornelius sa att det var det andra stora felet. Hon insåg inte att EU saknade vilja att hjälpa dessa människor. EU insåg inte heller självt hur mindre attraktivt det var.
Fredriksson tog också upp att Turkiet är en viktig aktör i flyktingfrågan för Merkel. Vilka är hennes prioriteringar när det gäller Turkiet? Kornelius menade att prioriteten är att minska antalet människor som kommer och att låta dem som kommer till Tyskland eller EU göra det mer kontrollerat. Fredriksson undrade då om det har att göra med att man kommit överens med Turkiet. Alltså att man betalar ut pengar till Turkiet och accepterar kampen mot kurderna.
Det finns ingen moraliskt oantastlig lösning, sa Kornelius. Om vi vill vara ett moralist föredöme så måste vi vara beredda att ta emot alla. Men våra egna samhällen klarar inte av det här. De är splittrade. Därför blir såna solkiga överenskommelser nödvändiga, ansåg Kornelius.
När Angela Merkel nu försvagas på hemmaplan påverkar det hela EU. Länder inom EU får nu större utrymme att agera när det gäller flyktingkvoter och stängda gränser. Och EU kan eventuellt stänga den s. k. Balkanrutten. Frågan efter söndagens val är hur EU nu kommer att ta sitt ansvar i flyktingfrågan.
10 februari 2016
Socialsekreterarna och rättsosäkerheten
Bristen på socialsekreterare har funnits länge. Idag är läget närmast akut. Inte minst på grund av flyktingströmmen. Redan förra året, och långt tidigare, var läget allvarligt. Sju av tio socialsekreterare i Dalarna övervägde i februari 2015, att söka arbete utanför socialtjänsten. Åtta av tio socialsekreterare i Göteborg övervägde, vid samma tid, att söka annat jobb. Akademikerförbundet SSR beskrev läget redan då som en djupgående kris inom socialtjänsten och krävde snabba åtgärder. Väst kris inom socialtjänsten.
Så var det alltså långt innan den stora flyktingströmmen kom. Sen dess har det kommit många nya, både barnfamiljer och ensamkommande. Ibland med svåra trauman.
Det var kris inom socialtjänsten i Stockholms stad redan 2011 såväl som i vissa andra kommuner i landet. Här en interpellation som visar läget mars 2011.Så långt jag vet ökade inte resurserna.Höga mål och minskade resurser inom socialtjänsten.
Det var och är framför allt svårt att rekrytera erfarna socialsekreterare. Det krävs erfarna för att kunna hjälpa de som är färska i yrket, så att de får en bra introduktion. Unga måste få en chans att vara nya i yrket. Den chansen finns knappast idag när erfarna socialsekreterare slutar.
Enligt svaret på interpellationen hade staden genomfört en omfattande medarbetarenkät NMI ( Nöjd Medarbetar Index) vilket visade nöjda medarbetare. Men så var, trots enkäten, inte fallet.Svar från ansvarigt borgarråd på interpellationen. .
Nu tvingas kommunerna att anlita stafettsocionomer som är dubbelt så dyra som anställda. Lagstiftarna, d.v.s. politikerna, måste fundera över om det är rimligt att vi ska använda våra skattemedel till dyra bemanningsföretag. Och det rör sig om stora summor.
En hyrsocionom kostar ca dubbelt som mycket som en fast anställd 90.000-100.000 kronor i månaden. Till detta kommer boende och resor. En fast anställd får 45.000-50.000 kronor i månaden. Många erfarna socialsekreterare blir stafettsocionomer. Därmed dräneras de kommunala verksamheterna ännu mer på erfarenhet.
Nio av tio kommuner har idag svårt att rekrytera socialsekreterare. Men det allvarligaste av allt är rättsosäkerheten, inte minst för barnen och deras föräldrar.
Nu har Stockholms stad tagit fram en handlingsplan för att försöka förbättra situationen. Men löneläget tas inte upp i handlingsplanen. Lönen, stress, brist på introduktion och brist på tid är de absolut viktigaste delarna för att kunna förändra situation.
Hur stor del andel av socialsekreterarna som är inhyrda vet inte de ansvariga borgarråden i Stockholms stad. Dyra hyrsocionomer blir socialsekreterare.
Men det kanske man inte vet på andra håll i landet heller.
– Vi måste så snabbt som möjligt få grepp om exakt hur socialsekreterarbristen hanteras runt om i landet, bland annat vad gäller inhyrningen, säger Caroline Olsson, sektionschef på SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik. DN 3/2 –16.
Nu är läget akut när det gäller samhällets sista skyddsnät. För vuxna, föräldrar och barn som behöver stöd.
Så var det alltså långt innan den stora flyktingströmmen kom. Sen dess har det kommit många nya, både barnfamiljer och ensamkommande. Ibland med svåra trauman.
Det var kris inom socialtjänsten i Stockholms stad redan 2011 såväl som i vissa andra kommuner i landet. Här en interpellation som visar läget mars 2011.Så långt jag vet ökade inte resurserna.Höga mål och minskade resurser inom socialtjänsten.
Det var och är framför allt svårt att rekrytera erfarna socialsekreterare. Det krävs erfarna för att kunna hjälpa de som är färska i yrket, så att de får en bra introduktion. Unga måste få en chans att vara nya i yrket. Den chansen finns knappast idag när erfarna socialsekreterare slutar.
Enligt svaret på interpellationen hade staden genomfört en omfattande medarbetarenkät NMI ( Nöjd Medarbetar Index) vilket visade nöjda medarbetare. Men så var, trots enkäten, inte fallet.Svar från ansvarigt borgarråd på interpellationen. .
Nu tvingas kommunerna att anlita stafettsocionomer som är dubbelt så dyra som anställda. Lagstiftarna, d.v.s. politikerna, måste fundera över om det är rimligt att vi ska använda våra skattemedel till dyra bemanningsföretag. Och det rör sig om stora summor.
En hyrsocionom kostar ca dubbelt som mycket som en fast anställd 90.000-100.000 kronor i månaden. Till detta kommer boende och resor. En fast anställd får 45.000-50.000 kronor i månaden. Många erfarna socialsekreterare blir stafettsocionomer. Därmed dräneras de kommunala verksamheterna ännu mer på erfarenhet.
Nio av tio kommuner har idag svårt att rekrytera socialsekreterare. Men det allvarligaste av allt är rättsosäkerheten, inte minst för barnen och deras föräldrar.
Nu har Stockholms stad tagit fram en handlingsplan för att försöka förbättra situationen. Men löneläget tas inte upp i handlingsplanen. Lönen, stress, brist på introduktion och brist på tid är de absolut viktigaste delarna för att kunna förändra situation.
Hur stor del andel av socialsekreterarna som är inhyrda vet inte de ansvariga borgarråden i Stockholms stad. Dyra hyrsocionomer blir socialsekreterare.
Men det kanske man inte vet på andra håll i landet heller.
– Vi måste så snabbt som möjligt få grepp om exakt hur socialsekreterarbristen hanteras runt om i landet, bland annat vad gäller inhyrningen, säger Caroline Olsson, sektionschef på SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik. DN 3/2 –16.
Nu är läget akut när det gäller samhällets sista skyddsnät. För vuxna, föräldrar och barn som behöver stöd.
03 januari 2016
Flyktingarna och den opålitlige Erdogan
Flyktingkrisen ställer viktiga frågor på sin spets. Hur klarar vi jobben, bostadsbristen, skolan, socialtjänsten, äldreomsorgen, handikapp och psykiatrin. Detta i ett samhälle där skolan och bostadsbristen räknas som två särskilt viktiga politikområden.
Regeringen har kommit fram till att vi måste begränsa eller dämpa flyktingmottagandet. För Sveriges del handlar det om hur många vi kan ta emot och ge ett värdigt mottagande. Allmänhetens oro kan avläsas i opinionsundersökningar. Nationalekonomer tolkar statistik olika, råkar i luven på varandra och försvårar för media och allmänhet att få inblick i hur det verkligen förhåller sig
Just den känsliga frågan om mottagandet av flyktingar – för många eller fler? – gör att olika grupper ofta angriper varandra. Ibland förekommer begrepp som ”rasist” eller de mer odefinierade orden ”Alla människors lika värde”. En nästan ouppnåelig benämning om vi tänker på det som händer i världen. Vi bör lyfta blicken utanför Sveriges gränser
Vad händer utanför Sverige?
Det handlar då bl.a. om Turkiets roll när EU har överlämnat ansvaret för flyktingar till ett land som idag knappast kan räknas som en fullvärdig demokrati. Men som trots det står på tröskeln till framtida EU-medlemskap. Det bör också handla om hur Turkiet behandlar flyktingar, judar och kurder. Samtidigt som president Recep Tayyip Erdogan får allt större makt.
För några månader sedan greps de turkiska journalisterna Cam Dündar och Erdem Gül, anklagade för spionage. Under hösten mördades den kurdiske människorättsaktivisten Tahir Elci i Diyarbakir. Det skedde i ett läge där EU gjorde sig redo för ett betydligt närmare samarbete med myndigheterna i Ankara. Där hade man då upphävt fredsprocessen med kurderna och förväntade sig att Nato och EU vände bort blicken.
Kurdernas kamp för sina rättigheter pågår ständigt. Ändå görs väldigt lite från världssamfundet i syfte att öka trycket på de länder de bor i. Sverige och EU kan göra mer för att uppmärksamma kurdernas situation. Det handlar om att se till att kurder garanteras grundläggande rättigheter i grundlagen. En fråga som är viktig när man nu diskuterar Turkiets konstitution.
Minoriteters rätt till stöd och skydd för att bevara och utveckla sin kultur och sitt språk är begränsade i Turkiet. Även FNs artikel 27 om medborgerliga och politiska rättigheter anger att etniska, språkliga eller religiösa minoriteter ska ha rätt att utveckla sin kultur
De gripna journalisterna Dündar och Gül har manat EU:s ledare att inte gå för långt i sin strävan att få bukt med flyktingkrisen. "Vi skulle vilja hoppas att er önskan att avsluta krisen inte står i vägen för er känslighet inför mänskliga rättigheter, press- och yttrandefrihet, " skrev duon i ett brev från Silviris-fängelset, citerat av Reuters.
En opålitlig aktör
"EU och Turkiet behöver varandra i en mycket, mycket bredare betydelse. Det är två aktörer som har haft mycket nära diskussioner om anslutning till exempel. Så det här är ju ett naturligt samarbete som vi vill utveckla.” Statsminister Stefan Löfven 29 nov. –15. Mer kan ni läsa här. EU vill att Turkiet minskar flyktingtrycket
Nu måste Sverige få EU att agera i syfte att förhindra en fortsatt eskalering av våldet. Turkiet är fortfarande ett kandidatland – det är dags att visa att vi ser vad som pågår i landet.Turkiet är ett muslimskt land med europeiska ambitioner. Drygt 94,0 procent av Turkiets befolkning är muslimer.
”Men det är viktigt att vara balanserad och inte erbjuda Turkiet alltför mycket. Att ta bort visumkraven för turkiska medborgare är en rimlig motprestation från EU:s sida. Det är mer tveksamt att återstarta medlemskapsförhandlingarna. Den legitimiteten bör EU inte ge Recep Tayyip Erdogan.” Tobias Wikström i DI. Men samarbetet fortgår. Nödvändigt ont att samarbeta med Turkiet.
När nu allt fler länder stänger sina gränser är det extra viktigt att följa vad som händer. Redan hårt drabbade människor pressas tillbaka. Inget land vill ha dem. Vad är då mantrat ”Alla människors lika värde” värt? – om vi inte förmår att också se utanför vårt lands gränser.
Hjälp i närområdet är ett sätt att lindra nöden. Det borde göras i större utsträckning. Men det ska vara läger som står under beskydd av UNHCR. Som många flyktingläger i Mellanöstern gör. Det bör även gälla flyktingar i Turkiet.
Turkiet har börjat öka bevakningen av sina kuster. Allt fler flyktingar blir kvar i Turkiet. Många flyktingar tvingas leva under mycket svåra förhållanden.
Det finns planer på ett jättestort läger.
Kriget i Syrien är inne på femte året. Miljoner människor, även i andra länder, är på flykt, hälften är barn. Det är världens största kris. Läget är akut och behoven enorma. De har lockats hit av smugglare och ryktet om Sverige som ett drömland.
EU och andra länder kunde satsat mer på de hjälporganisationer som finns i de krigshärjade ländernas närområde. Dessa organisationer har hjälpt många flyktingar både med det mest basala men också med skolgång. Men för det krävs bidrag från andra länder. Nu återstår att se hur Turkiet behandlar de flyktingar som EU gett dem ansvar – och miljarder till för att ta hand om.
Regeringen har kommit fram till att vi måste begränsa eller dämpa flyktingmottagandet. För Sveriges del handlar det om hur många vi kan ta emot och ge ett värdigt mottagande. Allmänhetens oro kan avläsas i opinionsundersökningar. Nationalekonomer tolkar statistik olika, råkar i luven på varandra och försvårar för media och allmänhet att få inblick i hur det verkligen förhåller sig
Just den känsliga frågan om mottagandet av flyktingar – för många eller fler? – gör att olika grupper ofta angriper varandra. Ibland förekommer begrepp som ”rasist” eller de mer odefinierade orden ”Alla människors lika värde”. En nästan ouppnåelig benämning om vi tänker på det som händer i världen. Vi bör lyfta blicken utanför Sveriges gränser
Vad händer utanför Sverige?
Det handlar då bl.a. om Turkiets roll när EU har överlämnat ansvaret för flyktingar till ett land som idag knappast kan räknas som en fullvärdig demokrati. Men som trots det står på tröskeln till framtida EU-medlemskap. Det bör också handla om hur Turkiet behandlar flyktingar, judar och kurder. Samtidigt som president Recep Tayyip Erdogan får allt större makt.
För några månader sedan greps de turkiska journalisterna Cam Dündar och Erdem Gül, anklagade för spionage. Under hösten mördades den kurdiske människorättsaktivisten Tahir Elci i Diyarbakir. Det skedde i ett läge där EU gjorde sig redo för ett betydligt närmare samarbete med myndigheterna i Ankara. Där hade man då upphävt fredsprocessen med kurderna och förväntade sig att Nato och EU vände bort blicken.
Kurdernas kamp för sina rättigheter pågår ständigt. Ändå görs väldigt lite från världssamfundet i syfte att öka trycket på de länder de bor i. Sverige och EU kan göra mer för att uppmärksamma kurdernas situation. Det handlar om att se till att kurder garanteras grundläggande rättigheter i grundlagen. En fråga som är viktig när man nu diskuterar Turkiets konstitution.
Minoriteters rätt till stöd och skydd för att bevara och utveckla sin kultur och sitt språk är begränsade i Turkiet. Även FNs artikel 27 om medborgerliga och politiska rättigheter anger att etniska, språkliga eller religiösa minoriteter ska ha rätt att utveckla sin kultur
De gripna journalisterna Dündar och Gül har manat EU:s ledare att inte gå för långt i sin strävan att få bukt med flyktingkrisen. "Vi skulle vilja hoppas att er önskan att avsluta krisen inte står i vägen för er känslighet inför mänskliga rättigheter, press- och yttrandefrihet, " skrev duon i ett brev från Silviris-fängelset, citerat av Reuters.
En opålitlig aktör
"EU och Turkiet behöver varandra i en mycket, mycket bredare betydelse. Det är två aktörer som har haft mycket nära diskussioner om anslutning till exempel. Så det här är ju ett naturligt samarbete som vi vill utveckla.” Statsminister Stefan Löfven 29 nov. –15. Mer kan ni läsa här. EU vill att Turkiet minskar flyktingtrycket
Nu måste Sverige få EU att agera i syfte att förhindra en fortsatt eskalering av våldet. Turkiet är fortfarande ett kandidatland – det är dags att visa att vi ser vad som pågår i landet.Turkiet är ett muslimskt land med europeiska ambitioner. Drygt 94,0 procent av Turkiets befolkning är muslimer.
”Men det är viktigt att vara balanserad och inte erbjuda Turkiet alltför mycket. Att ta bort visumkraven för turkiska medborgare är en rimlig motprestation från EU:s sida. Det är mer tveksamt att återstarta medlemskapsförhandlingarna. Den legitimiteten bör EU inte ge Recep Tayyip Erdogan.” Tobias Wikström i DI. Men samarbetet fortgår. Nödvändigt ont att samarbeta med Turkiet.
När nu allt fler länder stänger sina gränser är det extra viktigt att följa vad som händer. Redan hårt drabbade människor pressas tillbaka. Inget land vill ha dem. Vad är då mantrat ”Alla människors lika värde” värt? – om vi inte förmår att också se utanför vårt lands gränser.
Hjälp i närområdet är ett sätt att lindra nöden. Det borde göras i större utsträckning. Men det ska vara läger som står under beskydd av UNHCR. Som många flyktingläger i Mellanöstern gör. Det bör även gälla flyktingar i Turkiet.
Turkiet har börjat öka bevakningen av sina kuster. Allt fler flyktingar blir kvar i Turkiet. Många flyktingar tvingas leva under mycket svåra förhållanden.
Det finns planer på ett jättestort läger.
Kriget i Syrien är inne på femte året. Miljoner människor, även i andra länder, är på flykt, hälften är barn. Det är världens största kris. Läget är akut och behoven enorma. De har lockats hit av smugglare och ryktet om Sverige som ett drömland.
EU och andra länder kunde satsat mer på de hjälporganisationer som finns i de krigshärjade ländernas närområde. Dessa organisationer har hjälpt många flyktingar både med det mest basala men också med skolgång. Men för det krävs bidrag från andra länder. Nu återstår att se hur Turkiet behandlar de flyktingar som EU gett dem ansvar – och miljarder till för att ta hand om.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)