Pensionssystemet behöver revideras!

Pensionssystemet är nu aktuellt för nödvändiga förändringar för att stärka systemet och förbättra pensionerna. Nu är det läge att sätta ljuset på systemets för- och nackdelar.V och MP motsatte sig pensionsuppgörelsen 1998. MP ingår idag i regering med S. SD har tillkommit i riksdagen sedan 1998. Hur kommer riksdagens partier att agera i pensionsfrågan?

Tre partier som då stod utanför pensionsuppgörelsen 1998 borde agera mot systemets negativa konsekvenser. Det var V och MP. Idag även SD. MP ingår idag i regeringen med S.

Tydligt är att det krävs en jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionen.Inte minst vad gäller bromsen. Den infördes i pensionssystemet 2001 som en försäkring mot att en vikande svensk ekonomi skulle hota systemets ekonomiska stabilitet. Då trodde man att bromsen inte skulle behöva användas. Idag vet vi hur bromsen påverkar vår framtid.

1998 beslöt riksdagen med röstsiffrorna 257 mot 17 att överge det gamla pensionssystemet med ATP och folkpension. Bakom beslutet stod en uppgörelse mellan Socialdemokraterna och nuvarande Alliansen. Som skäl för omläggningen uppgavs svåra påfrestningar på ATP-systemet. Det hade förutsatt en ständig tillväxt av samhällsekonomin, vilket inte alltid var fallet. Pensionsutbetalningarna befarades också bli större än förväntat på grund av ökat antal pensionärer.

Orättvisorna drabbar dagens och morgondagens pensionärer. 225. 000 svenska pensionärer lever redan idag under EU:s fattigdomsgräns, enligt Pensionsmyndigheten. Antalet fattiga pensionärer har nästan fördubblats sedan 2006. Att lyfta alla pensionärer över fattigdomsgränsen skulle kosta runt 4,5 miljarder kronor varje år. Det är alarmerande att så många, efter relativt många yrkesår, får så låg pension vid 65 års ålder att de får nöja sig med garantipension – det som tidigare kallades ”fattigpension”.

Det nuvarande pensionssystemet slår hårt bl.a. mot kvinnor med svag inkomstutveckling, deltidsarbetade och invandrare. Det drabbar också förtidspensionärer, långtidsarbetslösa, utförsäkrade eller anhöriga som går ner i arbetstid för att komplettera när hemtjänstens insatser inte räcker.

Det är bra om den som orkar och vill jobba längre kan ha kvar sin anställning framöver till 69 år. Men alla kan inte jobba till 69. Många är utslitna långt före dagens pensionsålder. Hur ska de orka jobba två år extra? 70 procent av dem som hamnar under EU:s fattigdomsgräns är kvinnor. Detta bör beaktas när man nu granskar hela pensionssystemet. Därför måste du jobba två år extra.

Pensionen är ibland på gränsen till ovärdig, vilket framgår av Kommunal:s och SKTF:s rapport ”Pensionen – en kvinnofälla”. Det krävs en ordentlig utvärdering av pensionssystemet i sin helhet. Ett ekonomiskt hållbart pensionssystem skall gynna dagens såväl som morgondagens pensionärer.

Är det svenska pensionssystemet så hållbart som man utgick ifrån då det konstruerades på 1990-talet? Ja, om man ser det ur ett systemperspektiv – det kan hantera demografiska och ekonomiska förändringar. Men för alla de pensionärer som i dag lever under fattigdomsgränsen och som drabbas av att pensionernas svängningar mellan åren är pensionssystemet inte hållbart – varken idag eller i framtiden. Pensionsomräkningen bör i högre grad följa löneutvecklingen.

Tvåsamhet är för många en förutsättning för att få det att gå ihop ekonomiskt. Men 60 procent av de kvinnliga pensionärerna är ensamstående. Och i åldersgruppen 85 år och äldre lever 80 procent i singelhushåll.

I januari skickades ett förslag ”En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna”, ut på remiss från regeringen och allianspartierna. En mer utjämnad broms innebär att en mjukare broms skulle sänka pensionerna mindre i dåliga tider men betalas med svagare höjningar i godare tider. Bromsen är alltför känslig för tillfälliga förändringar. Förslag till några nya pengar till själva pensionssystemet har dock inte framförts.

Nu har de fem rikstäckande pensionärsorganisationerna lämnat in ett gemensamt remissvar om bromsen till regeringen där de grundligt motiverar sitt ställningstagande. Grundkritiken går ut på att förslaget innebär ”ett försök att dölja bristerna i pensionssystemet i stället för att erkänna att dagens pensionsbroms inte fungerar”. ”Att smeta ut sänkt pension är ett dåligt förslag”.

De fem undertecknarna vill i sammanfattning följande: Premiepensionssystemet PPM bör tas bort. Avgiften på 2,5 procent bör tillföras inkomstpensionssystemet.Två andra åtgärder är att ekonomiskt förstärka pensionssystemet så att pensionsavgifterna höjs.Samt att de pensionsavgifter som överstiger det så kallade ”intjänandetaket” också går till pensionssystemet. Idag överförs de pengarna till staten som skatt.

Med tanke på hur resultatet av pensionsuppgörelsen 1998 blev bör varje parti tydligt redovisa hur de vill förändra pensionssystemet och bromsen. Ett bra förslag, som också gynnar de med svag inkomstutveckling, borde få majoritet i riksdagen.Ca 26 procent av de röstberättigade är 65 +.

En skam för skolor!

Barn och elever med NPF,  neuropsykiatriska diagnoser, är en av flera gruppen som är missgynnade i politiken.  Ska resultaten i skolan bli bättre måste fler barn må bättre, enligt Bris.

Man kan fortsatta att dänga Pisa-rapporten i huvudet på varandra men så länge politikerna inte förstår att lärande kräver en lugn och inbjudande miljö blir det inte bättre. Vissa elever behöver en mer lämplig lärmiljö än andra.

Det handlar bl.a om fallet Elinor. Konsekvenserna av att hon inte fick gå kvar på sin resursskola slutade med att hon blev inlåst på ett HBV-hem på obestämd tid. Jag har skrivit flera interpellationer om dessa elever för att uppmärksamma deras situation.  Men med klent resultat.

   

2012 skrev två  MP-politiker en bra och tydlig riksdagsmotion om resursskolor. Men sen hände inget mer. Fram till 2013. Ändrade  MP då sin politik och synen på resursskolorna? 2013 var dessa skolor inte längre så viktiga. Oppositionen S, V och MP ställde sig bakom Alliansens neddragningar av tilläggsbeloppen för resursskolorna.

Här riksdagsmotionen. Läs.  ”Särskilt stöd och tilläggsbelopp, dvs. skolpeng för elever i behov av särskilt stöd i fristående förskolor och skolor”.

 

Historien om Elinor börjande hösten 2011 när hon flyttades från en resursskola till en vanlig skola. Elinor hade svårt att hänga med på lektionerna och under en konflikt blev hon arg och vred om armen på en lärare. Hon stängdes av och en polisanmälan upprättades.

 Hon har genomgått en utredning där mycket tyder på att hon har ADHD och ett konstaterat trotssyndrom. Av dessa diagnoser kan man dra slutsatsen att Elinor hade svårt med det sociala samspelet, bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, låg uthållighet. och försämrad impulskontroll. Då klarar man inte alltid av en vanlig skola.

 Det var ordföranden i socialnämnden som bestämde att Elinor skulle placeras på ett HBV-hem. När reportern konfronterade honom stängde han dörren. Han var inte längre ordförande och ansåg sig inte behöva svara på frågor. Han var fri – men Elinor låstes in.Elinors historia     

Vid en resursskola får eleverna hjälp med att förbättra inlärningsprocessen, att stärka koncentrationsförmågan och att öva social kompetens i liten grupp. Interpellation 2007. ”Om  elevernas och resursskolornas problem.” . 

Programmet Kaliber tog 2012  upp bl.a. elever med  NPF  som t.ex. ADHD. Ett exempel var då 12-årige Kevin. Hans problem ökade när hans lilla skola slogs ihop med flera andra mindre enheter. Han hamnade lätt i konflikter. Han hade blåmärken, blödde en gång från huvudet när han kom hem från skolan. En annan gång blev han stampad på i gympan då han redan låg ner. Interpellation 2012  ”om skolans brist på stöd till elever”.

Får en socialnämnd behandla elever som t.ex.Elinor utan att ställas till svars? Frågan kommer inte att besvaras. Politikerna duckar för elever med ADHD eller liknande diagnoser och deras behov. Varför fråntogs Elinor sin plats på resursskolan som hon så väl behövde?     

Sommaren 2013 blev resursskolornas situation högaktuell i Stockholms stad. Plötsligt skulle tilläggsbeloppen dras in eller minskas kraftigt. Under flera månader fick resursskolorna stor uppmärksamhet i media. Alla turer var inte snyggt skötta från högre ort. 

Jag skrev då en MP-interpellation för att lyfta fram problematiken och turerna kring detta.   ”Om elevernas och resursskolornas problem”   

 Får en socialnämnd behandla elever som t.ex.Elinor utan att ställas till svars? Frågan kommer inte att besvaras. Politikerna duckar för elever med ADHD eller liknande diagnoser och deras behov. Varför fråntogs Elinor sin plats på resursskolan som hon så väl behövde?       

17-åriga Elinor har varit tvångsomhändertagen och inlåst på statliga institutionshem på obestämd tid. Hur kan detta få hända i Sverige? Det hela började när Elinor inte fick gå kvar på sin resursskola. Hon placerades på ett HBV-hem. Där blir lätt konflikter. Man är väldigt fokuserad på regler, strukturer och ramar. För Elinor som i sin grundproblematik har inslag av  brister i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter och försämrad impulskontroll förvärrades situationen.
 
Elinor uppvisade, som många andra med samma problematik – två sidor. När hon var ute i frihet som t.ex.när hon gick på varuhus, fikade med vårdarna etc. – och inte pressades in i svåra situationer – var hon som vilken tonåring som helst. När hon tvingades in i en skolmiljö som inte passade henne eller när hon låstes in på HBV-hem uppvisade hon en helt annan sida. Hanteringen av Elinor är en skam för socialtjänsten och skolan.

Aktion mot farlig tung lastbilstrafik

Vägtransportbranschen är idag problemtyngd. Att få ordning på den illegala cabotagetrafiken är viktigt. Cabotagetrafik betyder "tillfällig inrikestrafik". Det är när ett utländskt företag kör i ett land, men lyder under hemlandets regler. Det handlar om såväl chaufförers som många åkeriägares situation.

Extremt tung trafik ställer särskilda krav på föraren, bland annat utbildning. Ingen trafikant vill möta en 40-60-tonslastbil som dundrar fram i hög fart med en förare utan riktigt körkort. Såväl bromssträckor som omkörningssträckor är längre. Om lasten är dåligt surrad kan lasten börja röra sig och lastbilen  kränga. 400 lastbilar kör stadigt illegalt i Sverige.

Det handlar inte om nationalitet eller hudfärg, säger chaufförerna. Det handlar om rättvisa villkor, rimliga kostnader, ersättningar, sociala avgifter, skatter, försäkringar och att förnya sin förarkompetens vart femte år. Det är enormt stora löneskillnader inom olika EU-länder.

Missbruket av cabotagetrafiken sker i skydd av EU:s förordning och därför måste det på EU-nivå drivas fram en förändring, det säger en EU-parlamentariker. Han har talat med Transportkommissionens ordförande Violeta Bulc om detta och hon, och många med henne, hänvisar till att problemet måste lösas på nationell nivå.

– Men då uppstår ett moment 22 eftersom det på nationell nivå krävs att EU-förordningen fungerar, säger EU-parlamentarikern vars viktigaste hjärtefråga i EU är just transporterna. Han  tillägger att de flesta i EU inte kan ta till sig hur missbruket går till.

En makedonisk förare som ansågs sakna giltiga handlingar lyfte, indirekt, svenska åkerinäringen och chaufförernas problem. Efter den friande domen i Sundsvalls tingsrätt den 19 november genomförde många chaufförer spontana aktioner som lyfte upp problemen. 

Chaufförerna hade tröttnat på lönedumpning, olagliga fordon, köpta körkort och förarkort samt, enligt uppgift, andra falska handlingar. För att uppmärksamma detta startade de manifestationer under parollen ”Här stannar Sverige”.  Chaufförerna stannade sina fordon – på ett säkert sätt – två gånger per dygn, en kvart i taget, för att protestera.

Nu  har det kommit nya regler i form av höga avgifter för olagliga transporter. När en transport utför tre körningar i ett annat EU-land inom en vecka blir det sanktionsavgift. Tidigare gällde böter. Sanktionsavgifterna, 40 000 kr, ska betalas omgående på plats. Betalas inte sanktionsavgifterna kan fordonets hjul klampas (låsas) på plats för förhindra fortsatt färd. Men betydligt mer återstår att göra för transportbranschen.

Den 21 januari i år omkom en lastbilschaufför och fyra personer skadades i samband med en masskrock i höjd med Mogetorp på riksväg 50 norr om Örebro. Lastbilsföraren som misstänktes ha orsakat dödsolyckan åtalades för vållande till annans död, grov vårdslöshet i trafiken och vållande till kroppsskada.

– Straffvärdet för ett sådant här brott är sex månader men med tanke på omständigheterna i det här fallet yrkade jag på villkorlig dom med höga dagsböter, sa åklagaren Åsa Hiding till SvT Regionalt. – Omständigheterna gäller hur länge han suttit häktad och att han inte begått brottet med uppsåt. Dom meddelas den 6 mars. Men  åklagaren har under förhandlingarna yrkat på villkorlig dom.

 "Här stannar Sverige"-gruppen anser att straffet inte står i proportion till trafikbrottet. De reagerar mot att straffen för begångna trafikbrott är så låga. Nu uppmanas samtliga kollegor att på nytt stanna sina fordon varje dag, under femton minuter, klockan 12 och 24 fram till påsk. Under parollen: ”Här stannar Sverige”.

Men aktionen handlar inte bara om, som chaufförerna anser, lindriga straff efter dessa två tingsrättsdomar. Det handlar också om att Transportstyrelsen inte förefaller ta undersökningsplikten i beställaransvaret på fullt ansvar. Chaufförerna menar att ett tydligare och hårdare beställaransvar är en viktig pusselbit för att vi ska få en sundare och mer rättvis konkurrens i branschen.

Våra politiker måste förstå att vi menar allvar, säger en av initiativtagarna till uppropet  "Här stannar Sverige". – Regeringen måste se till att lagarna för lastbilschaufförerna blir bättre. Och rättsväsendet måste börja döma adekvat och ge rimliga, kännbara straff.  Det skulle leda till att vi fick mer rättvis konkurrens i branschen.  Dessutom mindre med oseriösa åkerier på våra vägar.

Mirum Galleria lyfte inte Hageby

Vad betyder en ny galleria för områden med hög arbetslöshet, många invandrare och hög social ohälsa? Inte mycket. När man byggde Mirum Galleria (f d Hageby Centrum, strax söder om centrum i Norrköping) trodde man att det skulle lyfta hela området.

Men man lyfter inte utsatta områden, 47 procent födda i Sverige, med att putsa på fasaden. För att för ändra området i Hageby, såväl som liknande områden i landet behövs sysselsättning, integration och satsningar på att motverka den sociala ohälsan. Ett uttryck som prästen i Norra Hageby så riktigt har uttryckt det.

Köpcentret hamnade tidigt i blåsväder på grund av att man slog ut befintliga butiker. Många mindre butiker fick läggas ner till följd av en otillräcklig omsättning efter ombyggnaden av Mirum. Men lönsamheten blev dålig även i nya Gallerian. Nu lämnar flera butikskedjor Mirum.

– Det finns en negativ attityd bland de som inte bor i Hageby, och den vill vi ändra, sa kommunalrådet Eva Andersson (S) i maj –14 till NT.se. Hageby är en socialt utsatt stadsdel, med högre arbetslöshet än andra bostadsområden. Vid årsskiftet hade Hageby närmare 8 800 invånare, varav nära 1100 i åldrarna 18-24 år. Den 31 mars i år var arbetslösheten i Hageby 26 procent i åldrarna 18-64 år och 22,5 procent i åldrarna 18-24 år, räknat i andel av befolkningen, enligt kommunens statistik.

För åldersgruppen 16-64 år var arbetslösheten i hela kommunen 12,8 procent (andel av arbetskraften) den 31 mars.” Av artikeln framgick att nu skulle det skapas jobb för Hagebyborna. Frågan blev aktuell, närmast akut, efter det stod klart för kommunen i mars –14 att det fanns problem som ”legat och pyrt”.

I artikeln längst ner ”Hageby – lågt valdeltagande och segregation” fungerar inte länken ”Rent helvete” från NT och Lokala Nyheter 14-03-21 längre. Men i korthet stod det ungefär följande i den artikeln:

Läget i och omkring Mirums Galleria beskrevs i NT som ett "rent helvete", enligt polisen. Bl.a. problem med ungdomsgäng. Från Norrköpingspolisens ungdomssektion beskrevs situationen med att man visste att det legat och pyrt i området under en tid, men att det skulle bli så här, det hade man ingen aning om.

Mirums Galleria beskrevs som att ha blivit ett stort uppehållsrum med en katt-och-råtta-lek mellan ungdomarna och väktarna. De väktare vi pratat med upplevde det som “ett rent helvete”. Situationen blev så akut att kommunpolitiker tillsammans med representanter för polisen, socialförvaltningen, skolan och den lokala fritidsgården samlades för ett extrainsatt möte våren 2014.

Viktigt att politiker och andra aktörer tar tag i problemen. Därför lanserade kommunpolitikerna olika förslag till att få unga i sysselsättning. Bl.a. följande:

– Vi kan agera för att få fler människor i jobb genom att måla plank och renovera, sa Tomas Lindquist hos kommunala bolaget Hyresbostäder, maj –14 till NT.se. och tillade: Vi kan ställa krav på att våra entreprenörer måste ha minst fem anställda som kommer från området.

En annan åtgärd som togs fram var att starta vårdcentraler i utsatta områden som Hageby i Norrköping och Skäggetorp i Linköping till hälsocentraler, med starkt fokus på hälsa.

Det är lättare att få grepp om, och beskriva, en enskild stadsdel som Hageby i Norrköping eller Skäggetorp i Linköping eftersom lokala medier ofta lyfter upp problemen. Dessutom utgör dessa stadsdelar mindre enheter än t.ex. Rosengård i Malmö, stadsdelar i Göteborg eller förorter i Stockholms stad där problemen kan vara mer omfattande. Förmodligen är Hageby inte mer oroligt än andra områden där kanske drygt 50 procent är utrikes födda och arbetslösheten är hög.

Det var ett helt riktigt agerande från ansvarigt håll i Norrköping. När en situation når sin kulmen – och helst innan dess – måste ansvariga ingripa. Det borde fler stadsdelar med liknande problem göra för att nå en lösning.

Men Mirums Galleria blev inte det lyft man hade hoppats på och dessutom dålig lönsamhet för de affärer som nu lämnar området. Här en artikel efter höstens val. Statistiken gäller området Norra Hageby. ”Hageby – lågt valdeltagande och segregation”

Nu återstår att se och följa vad som händer med Hageby. En stadsdel bland många andra i landet som behöver minskad arbetslöshet och en bättre integration.