Pensionssystemet behöver revideras!

Pensionssystemet är nu aktuellt för nödvändiga förändringar för att stärka systemet och förbättra pensionerna. Nu är det läge att sätta ljuset på systemets för- och nackdelar.V och MP motsatte sig pensionsuppgörelsen 1998. MP ingår idag i regering med S. SD har tillkommit i riksdagen sedan 1998. Hur kommer riksdagens partier att agera i pensionsfrågan?

Tre partier som då stod utanför pensionsuppgörelsen 1998 borde agera mot systemets negativa konsekvenser. Det var V och MP. Idag även SD. MP ingår idag i regeringen med S.

Tydligt är att det krävs en jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionen.Inte minst vad gäller bromsen. Den infördes i pensionssystemet 2001 som en försäkring mot att en vikande svensk ekonomi skulle hota systemets ekonomiska stabilitet. Då trodde man att bromsen inte skulle behöva användas. Idag vet vi hur bromsen påverkar vår framtid.

1998 beslöt riksdagen med röstsiffrorna 257 mot 17 att överge det gamla pensionssystemet med ATP och folkpension. Bakom beslutet stod en uppgörelse mellan Socialdemokraterna och nuvarande Alliansen. Som skäl för omläggningen uppgavs svåra påfrestningar på ATP-systemet. Det hade förutsatt en ständig tillväxt av samhällsekonomin, vilket inte alltid var fallet. Pensionsutbetalningarna befarades också bli större än förväntat på grund av ökat antal pensionärer.

Orättvisorna drabbar dagens och morgondagens pensionärer. 225. 000 svenska pensionärer lever redan idag under EU:s fattigdomsgräns, enligt Pensionsmyndigheten. Antalet fattiga pensionärer har nästan fördubblats sedan 2006. Att lyfta alla pensionärer över fattigdomsgränsen skulle kosta runt 4,5 miljarder kronor varje år. Det är alarmerande att så många, efter relativt många yrkesår, får så låg pension vid 65 års ålder att de får nöja sig med garantipension – det som tidigare kallades ”fattigpension”.

Det nuvarande pensionssystemet slår hårt bl.a. mot kvinnor med svag inkomstutveckling, deltidsarbetade och invandrare. Det drabbar också förtidspensionärer, långtidsarbetslösa, utförsäkrade eller anhöriga som går ner i arbetstid för att komplettera när hemtjänstens insatser inte räcker.

Det är bra om den som orkar och vill jobba längre kan ha kvar sin anställning framöver till 69 år. Men alla kan inte jobba till 69. Många är utslitna långt före dagens pensionsålder. Hur ska de orka jobba två år extra? 70 procent av dem som hamnar under EU:s fattigdomsgräns är kvinnor. Detta bör beaktas när man nu granskar hela pensionssystemet. Därför måste du jobba två år extra.

Pensionen är ibland på gränsen till ovärdig, vilket framgår av Kommunal:s och SKTF:s rapport ”Pensionen – en kvinnofälla”. Det krävs en ordentlig utvärdering av pensionssystemet i sin helhet. Ett ekonomiskt hållbart pensionssystem skall gynna dagens såväl som morgondagens pensionärer.

Är det svenska pensionssystemet så hållbart som man utgick ifrån då det konstruerades på 1990-talet? Ja, om man ser det ur ett systemperspektiv – det kan hantera demografiska och ekonomiska förändringar. Men för alla de pensionärer som i dag lever under fattigdomsgränsen och som drabbas av att pensionernas svängningar mellan åren är pensionssystemet inte hållbart – varken idag eller i framtiden. Pensionsomräkningen bör i högre grad följa löneutvecklingen.

Tvåsamhet är för många en förutsättning för att få det att gå ihop ekonomiskt. Men 60 procent av de kvinnliga pensionärerna är ensamstående. Och i åldersgruppen 85 år och äldre lever 80 procent i singelhushåll.

I januari skickades ett förslag ”En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna”, ut på remiss från regeringen och allianspartierna. En mer utjämnad broms innebär att en mjukare broms skulle sänka pensionerna mindre i dåliga tider men betalas med svagare höjningar i godare tider. Bromsen är alltför känslig för tillfälliga förändringar. Förslag till några nya pengar till själva pensionssystemet har dock inte framförts.

Nu har de fem rikstäckande pensionärsorganisationerna lämnat in ett gemensamt remissvar om bromsen till regeringen där de grundligt motiverar sitt ställningstagande. Grundkritiken går ut på att förslaget innebär ”ett försök att dölja bristerna i pensionssystemet i stället för att erkänna att dagens pensionsbroms inte fungerar”. ”Att smeta ut sänkt pension är ett dåligt förslag”.

De fem undertecknarna vill i sammanfattning följande: Premiepensionssystemet PPM bör tas bort. Avgiften på 2,5 procent bör tillföras inkomstpensionssystemet.Två andra åtgärder är att ekonomiskt förstärka pensionssystemet så att pensionsavgifterna höjs.Samt att de pensionsavgifter som överstiger det så kallade ”intjänandetaket” också går till pensionssystemet. Idag överförs de pengarna till staten som skatt.

Med tanke på hur resultatet av pensionsuppgörelsen 1998 blev bör varje parti tydligt redovisa hur de vill förändra pensionssystemet och bromsen. Ett bra förslag, som också gynnar de med svag inkomstutveckling, borde få majoritet i riksdagen.Ca 26 procent av de röstberättigade är 65 +.