Ann-Katrin Nnamaka, Uppsala, skrev i AB 8 juli om bostadspolitiken. Bland annat om förbundsordföranden i Hyresgästföreningen Barbro Engman och Jan Jonssons löner på 105.000 kr per månad. De har dessutom fallskärmsavtal som gör det möjligt att erhålla miljonbelopp om de tvingas sluta. Nnamaka anser att deras löner borde ligga i nivå med riksdagspolitikernas, d.v.s. betydligt lägre. Dessutom låter föreningen villaägare sitta på poster i förbunds- och regionstyrelser.
När det gäller rimlig lön svarar Engman att det är ju inte jag som bestämmer utan för vår del är det förbundsstyrelsen som bestämmer lönen. Visst. Men de som sitter i förbundsstyrelsen är ju inte precis representanter för den vanlige hyresgästen med rädsla för nya hyreshöjningar
Värre än lönerna är att hyresgästföreningen lierat sig med fastighetsägarna om införandet av marknadsanpassade hyror. Det står i direkt strid mot hyresgästernas intressen eftersom det innebär kraftigt höjda hyror framför allt där det är bostadsbrist. Framför allt där kommer fastighetsägarna att göra de stora klippen.
En sådan utveckling kan resultera i än mer segregerade städer där de med pengar kan bosätta sig i centrum medan de som har det sämre ställt tvingas ut i förorterna om de alls har råd att hyra. Hyresgästföreningen borde arbeta för en bostadspolitik som skyddar hyresgästerna.
Ursprunget till detta är en felaktig regeringstolkning av en EU-text. Regeringen skrev sedan en proposition som riksdagen har antagit. Oppositionspartierna kände sig extra maktlösa eftersom parterna på fastighetsmarknaden stod bakom det hela. Varför gjorde Hyresgästföreningen hyresgästerna denna otjänst?
Länkar:Hyresgästernas boendetrygghet Hyresgästföreningen kritiseras Jag ger upp – lämnar Hyresgästföreningen .
09 juli 2010
08 juli 2010
RTP drabbas hårt.
Farhågorna har besannats om sjukförsäkringsreglerna. Det skrev Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade, RTP, i Borås Tidning 2009-06-09. RTP efterlyste därför en ny syn på rehabilitering.
Livsinriktad rehabilitering
Vi lanserar begreppet livsinriktad rehabilitering, för både liv och arbete. Att enbart fokusera på den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är för våra medlemmar att börja i fel ände. Arbetet är trots allt bara en del av livet, och efter en skada kan man behöva klara av vardagen först, få bygga upp sitt självförtroende och känna att man har något att erbjuda innan man har kraft att komma ut på arbetsmarknaden igen. Farhågorna har besannats om sjukförsäkringsreglerna
Ny rapport
En ny rapport om hur sjukförsäkringsregler drabbar trafikskadade finns. Stor ekonomisk oro inför framtiden, lågt förtroende för Försäkringskassan, och få erbjudanden om nya medicinska rehabiliteringsinsatser för att kunna återgå i arbete. Detta är resultatet av Personskadeförbundet RTPs enkätundersökning om hur deras medlemmar upplever de förändrade sjukförsäkringsreglerna.
Frukostseminarium
I Almedalen den 5 juli anordnade RTP ett frukostseminarium "Stolpe ut från rehabiliteringskedjan" om att Sverige behöver en ny rehab- och omställningspakt. Förbundet har reagerat mot att man så ensidigt pratar om arbetslivsinriktad rehabilitering eftersom det inte fungerar på människor som varit sjuka och skadade länge. De behöver medicinsk rehabilitering först.
Här kan ni se filmen "Stolpe ut från rehabiliteringskedjan". Samt blogg av Pelle Kölhed ordförande i Personskadeförbundet RTP. "Vårt seminarium gav öppningar,"
Livsinriktad rehabilitering
Vi lanserar begreppet livsinriktad rehabilitering, för både liv och arbete. Att enbart fokusera på den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är för våra medlemmar att börja i fel ände. Arbetet är trots allt bara en del av livet, och efter en skada kan man behöva klara av vardagen först, få bygga upp sitt självförtroende och känna att man har något att erbjuda innan man har kraft att komma ut på arbetsmarknaden igen. Farhågorna har besannats om sjukförsäkringsreglerna
Ny rapport
En ny rapport om hur sjukförsäkringsregler drabbar trafikskadade finns. Stor ekonomisk oro inför framtiden, lågt förtroende för Försäkringskassan, och få erbjudanden om nya medicinska rehabiliteringsinsatser för att kunna återgå i arbete. Detta är resultatet av Personskadeförbundet RTPs enkätundersökning om hur deras medlemmar upplever de förändrade sjukförsäkringsreglerna.
Frukostseminarium
I Almedalen den 5 juli anordnade RTP ett frukostseminarium "Stolpe ut från rehabiliteringskedjan" om att Sverige behöver en ny rehab- och omställningspakt. Förbundet har reagerat mot att man så ensidigt pratar om arbetslivsinriktad rehabilitering eftersom det inte fungerar på människor som varit sjuka och skadade länge. De behöver medicinsk rehabilitering först.
Här kan ni se filmen "Stolpe ut från rehabiliteringskedjan". Samt blogg av Pelle Kölhed ordförande i Personskadeförbundet RTP. "Vårt seminarium gav öppningar,"
30 juni 2010
Allmänhetens förtroende för FK är lågt
Förtroendet för Försäkringskassan, FK, är rekordlågt visar en ny studie från Göteborgs Universitet. Det finns skäl för det sviktande förtroendet för FK. Allmänheten berörs när många försäkrade drabbas på olika sätt. Eller nekas sjukpenning vid nära anhörigs död. Men det handlar också om att FK inte är tillräckligt transparant med sin statistik. En myndighet måste lämna korrekt statistik.
När det gäller sjukförsäkringsreglerna är det regeringens riktlinjer – eller socialpolitik – som gäller, t.ex vid den massutförsäkring som nu ägt rum. När det gäller överklaganden som FK gör av beslut t.e.x. till kammarrätten är det lagstiftarna som bestämt vad som ska gälla. Det har inte saknats synpunkter från forskare men regeringen har duckat när det gäller att gå in i debatt.
Björn Johnson forskare vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning vid Malmö högskola har skrivit boken ”Kampen om sjukfrånvaron”. I DN jan. 2010 skrev Johnson om ”missvisande mediebilder om den höga sjukfrånvaron”.I Sydsvenskan febr. 2010 skrev Johnson om ”Hög svensk sjukfrånvaro en myt" Det är viktigt att statistik och sjukfrånvaro diskuteras men från regeringens sida har det varit ganska tyst när det gäller adekvat debatt.
Gunnar Axén, M, ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, skriver visserligen en hel del på sin blogg. Han har en något glättad syn på utförsäkrades möjlighet att arbeta, oavsett hälsotillstånd. Axén har också skrivit att var femte med sjukersättning fuskade. Det ifrågasatte fackförbundet Ledarna under rubriken. Felaktiga uppgifter om fusk och felaktiga utbetalningar. Ledarna har också skrivit om en rapport från Försäkringskassan som bör ifrågasättas och granskas. Kan man inte lita på en myndighet som FK så är det allvarligt. Men den kritiken har varken någon från regeringen eller Axén bemött.
De hårda kraven från FK har också lett till ett omfattande merarbete för landets läkare. Ett intyg kan ta 30 minuter utöver undersökningen. Det är också en fråga som bör lyftas upp. Det drabbar landstingen och sjukvården. F-kassans hårdare krav på underlag får kritik 40% av befolkningen anser att reglerna är för stränga. Men inom politiken har inte frågan lyckats lyfta tillräckligt.
Här två fall ur FK:s handläggning – som berör allmänheten och visar på FK:s komplexa problem.
Sara Sundin från Hallstavik var den som drabbades allra hårdast av svininfluensa. Hon låg nedsövd i två månader, kopplad till en konstgjord lunga. Det barn hon bar i sin mage dog.Hon har fortfarande allvarliga sviter efter sin sjukdom. Hon har rullator och rullstol, hon behöver fortfarande hjälp med andningen. Sara klarar inte de enklaste hushållssysslor.
FK har redan skickat ut ett första besked till Sara att hon inte skulle få någon sjukpenning.Reportern frågade i TV4-inslaget: Är det här en rimlig tolkning av reglerna? – Det är ingen tolkning, det är fakta, sa Maj-Lis Bjurström, tf enhetschef Försäkringskassan Norrtälje. Saras fall fick stor uppmärksamhet. Då ändrade sig en handläggare på FK och sa att det där beskedet bara är en test. Sara kan protestera. Sic! En test! Det var en godtycklig bedömning. Hade inte Sara fått uppmärksamhet i media hade hon fått kämpa med FK. Tf enhetschef på FK var också tydlig och tuff i TV4. Vad händer med alla de andra tusentals som inte får medial uppmärksamhet?
Det andra fallet handlar om Sofie Karlsson som förlorade sin son i cancer. Dagen då sonen dog avbröts mammaledigheten och sjukersättningen. Sofie var då enligt lag arbetssökande och skulle ha skrivit in sig på Arbetsförmedlingen, ansåg FK. Sofie beviljades inte sjukpenning för de första två veckorna efter sonens död. Bristen på empati förefaller påtaglig men det är lagen som gäller. Sofie överklagade och Länsrätten rev upp FK:s beslut. Men FK valde att driva ärendet vidare till Kammarrätten. Regler är regler, hette det där. Sonens död var inte tillräckligt skäl för kammarrätten att ge henne sjukersättning. Samt "Det har inte heller varit lagstiftarens intentioner att medge ett sådant undantag."
Det är några av de slutsatser som går att dra av allmänhetens bristande förtroende för FK är kassans brist på empati och oklar statistik, bl.a när det gäller de utförsäkrade.
Tre forskare har analyserat SOM-undersökningen. De menar att medborgarnas förtroende för Försäkringskassan är grundläggande för en fungerande demokrati. Artikelförfattarna skriver att förtroendesvackan speglar ett missnöje med de förändrade reglerna hos Försäkringskassan, regler som 40% av befolkningen anser är för stränga. De skriver också:"En fråga som lämnas öppen i studien är ifall det är hur kassans personal fungerar i kontakten med medborgarna eller politikernas beslut som orsakat svackan."
När det gäller sjukförsäkringsreglerna är det regeringens riktlinjer – eller socialpolitik – som gäller, t.ex vid den massutförsäkring som nu ägt rum. När det gäller överklaganden som FK gör av beslut t.e.x. till kammarrätten är det lagstiftarna som bestämt vad som ska gälla. Det har inte saknats synpunkter från forskare men regeringen har duckat när det gäller att gå in i debatt.
Björn Johnson forskare vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning vid Malmö högskola har skrivit boken ”Kampen om sjukfrånvaron”. I DN jan. 2010 skrev Johnson om ”missvisande mediebilder om den höga sjukfrånvaron”.I Sydsvenskan febr. 2010 skrev Johnson om ”Hög svensk sjukfrånvaro en myt" Det är viktigt att statistik och sjukfrånvaro diskuteras men från regeringens sida har det varit ganska tyst när det gäller adekvat debatt.
Gunnar Axén, M, ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, skriver visserligen en hel del på sin blogg. Han har en något glättad syn på utförsäkrades möjlighet att arbeta, oavsett hälsotillstånd. Axén har också skrivit att var femte med sjukersättning fuskade. Det ifrågasatte fackförbundet Ledarna under rubriken. Felaktiga uppgifter om fusk och felaktiga utbetalningar. Ledarna har också skrivit om en rapport från Försäkringskassan som bör ifrågasättas och granskas. Kan man inte lita på en myndighet som FK så är det allvarligt. Men den kritiken har varken någon från regeringen eller Axén bemött.
De hårda kraven från FK har också lett till ett omfattande merarbete för landets läkare. Ett intyg kan ta 30 minuter utöver undersökningen. Det är också en fråga som bör lyftas upp. Det drabbar landstingen och sjukvården. F-kassans hårdare krav på underlag får kritik 40% av befolkningen anser att reglerna är för stränga. Men inom politiken har inte frågan lyckats lyfta tillräckligt.
Här två fall ur FK:s handläggning – som berör allmänheten och visar på FK:s komplexa problem.
Sara Sundin från Hallstavik var den som drabbades allra hårdast av svininfluensa. Hon låg nedsövd i två månader, kopplad till en konstgjord lunga. Det barn hon bar i sin mage dog.Hon har fortfarande allvarliga sviter efter sin sjukdom. Hon har rullator och rullstol, hon behöver fortfarande hjälp med andningen. Sara klarar inte de enklaste hushållssysslor.
FK har redan skickat ut ett första besked till Sara att hon inte skulle få någon sjukpenning.Reportern frågade i TV4-inslaget: Är det här en rimlig tolkning av reglerna? – Det är ingen tolkning, det är fakta, sa Maj-Lis Bjurström, tf enhetschef Försäkringskassan Norrtälje. Saras fall fick stor uppmärksamhet. Då ändrade sig en handläggare på FK och sa att det där beskedet bara är en test. Sara kan protestera. Sic! En test! Det var en godtycklig bedömning. Hade inte Sara fått uppmärksamhet i media hade hon fått kämpa med FK. Tf enhetschef på FK var också tydlig och tuff i TV4. Vad händer med alla de andra tusentals som inte får medial uppmärksamhet?
Det andra fallet handlar om Sofie Karlsson som förlorade sin son i cancer. Dagen då sonen dog avbröts mammaledigheten och sjukersättningen. Sofie var då enligt lag arbetssökande och skulle ha skrivit in sig på Arbetsförmedlingen, ansåg FK. Sofie beviljades inte sjukpenning för de första två veckorna efter sonens död. Bristen på empati förefaller påtaglig men det är lagen som gäller. Sofie överklagade och Länsrätten rev upp FK:s beslut. Men FK valde att driva ärendet vidare till Kammarrätten. Regler är regler, hette det där. Sonens död var inte tillräckligt skäl för kammarrätten att ge henne sjukersättning. Samt "Det har inte heller varit lagstiftarens intentioner att medge ett sådant undantag."
Det är några av de slutsatser som går att dra av allmänhetens bristande förtroende för FK är kassans brist på empati och oklar statistik, bl.a när det gäller de utförsäkrade.
Tre forskare har analyserat SOM-undersökningen. De menar att medborgarnas förtroende för Försäkringskassan är grundläggande för en fungerande demokrati. Artikelförfattarna skriver att förtroendesvackan speglar ett missnöje med de förändrade reglerna hos Försäkringskassan, regler som 40% av befolkningen anser är för stränga. De skriver också:"En fråga som lämnas öppen i studien är ifall det är hur kassans personal fungerar i kontakten med medborgarna eller politikernas beslut som orsakat svackan."
27 juni 2010
LAS – inga skäl till förändring
Det finns inte en majoritet i riksdagen för att förändra lagen om anställningsskydd, LAS. Dagens LAS innebär att om företaget har högst tio anställda har arbetsgivaren rätt att innan turordningslistan för uppsägning fastställs undanta två personer som är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten.
Men Maud Olofsson (C) vill göra LAS till en valfråga. I valstrategin skriver C: Med Centerpartiet i Alliansen kommer tydliga steg att tas för att skapa ytterligare flexibilitet och öppenhet på arbetsmarknaden. Olofsson får medhåll av FP och KD men inte av M. Oppositionen (S, V och MP) vill inte göra några förändringar av LAS. I detta instämmer alltså M något förvånande.
M ser inga sakliga skäl för förändringar. – Människor vill ha trygghet, vi vill ha sysselsättning. Det är en betydande ökning av otryggheten om man gör grundläggande förändringar av anställningsskydd och turordningsregler, sade Anders Borg. Som mest skulle det ge ett par tusen jobb, enligt Borg. De övriga allianspartierna, Svenskt Näringsliv och organisationen Företagarna delar inte M:s åsikter. LAS omfattar alla anställda på arbetsmarknaden.
Moderaterna får däremot godkänt av allianskamraterna när det gäller förslaget om att förlänga tiden för provanställningar från sex till tolv månader och att införa lärlingskontrakt för gymnasieelever. Men Socialdemokraterna är kritiska på den punkten.
En flexiblare arbetsmarknad talar bl.a. Maud Olofsson ofta om. Innebär det då att när ett företag sparkar ut en anställd p.g.a. arbetsbrist Arbetsförmedlingen då kan hänvisa en tillfällig praktikant till jobbet? Som gör samma jobb som den tidigare anställde. Facket kan ingenting göra. Den tidigare anställde tvingas då acceptera ett jobb med 3.0000 kr mindre i lön per månad. Är det detta Olofssons flexibilitet går ut på?
Det skiljer sig också mellan dansk och svensk arbetsmarknadspolitik. I Danmark har man flexicurity som är en tredelad modell med aktiv arbetsmarknadspolitik, generösa ekonomiska stöd vid arbetslöshet och flexibel arbetsrätt. Starka kollektivavtal och trepartsöverenskommelser är avgörande förutsättningar för en väl fungerande dansk modell med rörlig arbetskraft, liksom utbildning i olika former för arbetskraften.
Ungdomsarbetslösheten är oroande hög i Sverige. Men förändringar av LAS skulle knappast lösa det problemet. Det behövs arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att komma till rätta med de ungas arbetslöshet. Den delen har alliansregeringen inte skött på ett tillfredsställande sätt. Alliansen talar om arbetslinjen. Men alla friskförklarade sjuka orkar inte arbeta. Det gör däremot unga arbetslösa. Men de får inte chansen. I Aktuellt den 10 juni skilde sig siffrorna om ungdomsarbetslösheten mot tidigare.
Vore det inte bättre att de unga fick chansen att komma ut mot samhälle och arbetsliv. T.ex. till en början få gå Arbetsförmedlingens introduktionsprogram under 3 månader som nu många sjuka tvingas delta i. Under 3 månader kunde en del av de unga få stöd och matchning. Varje ung som kommer in i arbetslivet är en samhällsvinst.
En del unga har varken fullständiga grundskole- eller gymnasiebetyg. Varför inte hjälpa dem att läsa upp sina betyg under sin arbetslöshetsperiod? Andra kanske kunde få praktikplatser eller lärlingsjobb. Rätt satsning på arbetslösa unga skulle vara något mycket positivt.
Men Maud Olofsson (C) vill göra LAS till en valfråga. I valstrategin skriver C: Med Centerpartiet i Alliansen kommer tydliga steg att tas för att skapa ytterligare flexibilitet och öppenhet på arbetsmarknaden. Olofsson får medhåll av FP och KD men inte av M. Oppositionen (S, V och MP) vill inte göra några förändringar av LAS. I detta instämmer alltså M något förvånande.
M ser inga sakliga skäl för förändringar. – Människor vill ha trygghet, vi vill ha sysselsättning. Det är en betydande ökning av otryggheten om man gör grundläggande förändringar av anställningsskydd och turordningsregler, sade Anders Borg. Som mest skulle det ge ett par tusen jobb, enligt Borg. De övriga allianspartierna, Svenskt Näringsliv och organisationen Företagarna delar inte M:s åsikter. LAS omfattar alla anställda på arbetsmarknaden.
Moderaterna får däremot godkänt av allianskamraterna när det gäller förslaget om att förlänga tiden för provanställningar från sex till tolv månader och att införa lärlingskontrakt för gymnasieelever. Men Socialdemokraterna är kritiska på den punkten.
En flexiblare arbetsmarknad talar bl.a. Maud Olofsson ofta om. Innebär det då att när ett företag sparkar ut en anställd p.g.a. arbetsbrist Arbetsförmedlingen då kan hänvisa en tillfällig praktikant till jobbet? Som gör samma jobb som den tidigare anställde. Facket kan ingenting göra. Den tidigare anställde tvingas då acceptera ett jobb med 3.0000 kr mindre i lön per månad. Är det detta Olofssons flexibilitet går ut på?
Det skiljer sig också mellan dansk och svensk arbetsmarknadspolitik. I Danmark har man flexicurity som är en tredelad modell med aktiv arbetsmarknadspolitik, generösa ekonomiska stöd vid arbetslöshet och flexibel arbetsrätt. Starka kollektivavtal och trepartsöverenskommelser är avgörande förutsättningar för en väl fungerande dansk modell med rörlig arbetskraft, liksom utbildning i olika former för arbetskraften.
Ungdomsarbetslösheten är oroande hög i Sverige. Men förändringar av LAS skulle knappast lösa det problemet. Det behövs arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att komma till rätta med de ungas arbetslöshet. Den delen har alliansregeringen inte skött på ett tillfredsställande sätt. Alliansen talar om arbetslinjen. Men alla friskförklarade sjuka orkar inte arbeta. Det gör däremot unga arbetslösa. Men de får inte chansen. I Aktuellt den 10 juni skilde sig siffrorna om ungdomsarbetslösheten mot tidigare.
Vore det inte bättre att de unga fick chansen att komma ut mot samhälle och arbetsliv. T.ex. till en början få gå Arbetsförmedlingens introduktionsprogram under 3 månader som nu många sjuka tvingas delta i. Under 3 månader kunde en del av de unga få stöd och matchning. Varje ung som kommer in i arbetslivet är en samhällsvinst.
En del unga har varken fullständiga grundskole- eller gymnasiebetyg. Varför inte hjälpa dem att läsa upp sina betyg under sin arbetslöshetsperiod? Andra kanske kunde få praktikplatser eller lärlingsjobb. Rätt satsning på arbetslösa unga skulle vara något mycket positivt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)