02 april 2010

JO – allmänhetens förlängda arm?

Vad händer efter att en JO-anmälan har gjorts? Ibland granskar inte JO utan skickar vidare till annan myndighet som samtidigt utreder. Varje år görs ungefär 5.000 anmälningar till JO, varav omkring 60 procent tas upp till utredning.

Justitieombudsmännen (JO) – eller Riksdagens ombudsmän som de officiellt kallas – väljs av riksdagen för att kontrollera att myndigheter och deras tjänstemän följer gällande lagar och andra författningar i sin verksamhet. Ombudsmännen kontrollerar detta genom att pröva och utreda klagomål från allmänheten och genom att göra inspektioner hos myndigheter och genomföra andra undersökningar på eget initiativ.

När P3 Nyheter i april 2009 avslöjade att Pirate Bay-målets domare Tomas Norström eventuellt kunde anses jävig strömmade 45 anmälningar in till JO. Minst 45 ville att rättegången underkändes på grund av jäv. Trots den stora mängden anmälningar beslöt JO att inte granska tingsrätten för jäv i Pirate Bay-målet. Orsaken var att hovrätten skulle pröva domen. JO:s granskning är inte till för att ersätta en prövning i ordinarie ordning, sa Malou Lindblom, byråchef vid Justitieombudsmannen.

I Kalmar har en mediastuderande JO-anmält skolans rektor. Studenten skriver att han finner det angeläget att JO utreder rektors hantering av allmänna och offentliga handlingar.

I Bjärsta-fallet anmäldes rektorn och en lärare av en privatperson efter TV-programmet om våldtäkten och dess efterspel. Anmälaren ansåg att skolans hantering av ärendet stred mot skollagen. Men JO utreder inte händelsen eftersom flera andra redan granskar händelsen. Även diskrimineringsombudsmannen (DO) utreder om skolan ska tvingas betala skadestånd till flickan. Och Skolinspektionen tidigarelägger en granskning.

I fallet med den två små barnen i Luleå som blev föräldralösa kom det in åtta JO-anmälningar. Vilket är mycket för denna typ av ärenden. Jag stod för en av dem. Dessutom inkom det drygt 4.500 underskrifter via Facebook. Men JO tog inte upp ärendet i Luleå. Orsaken var att JO vet att placeringen även granskas av Socialstyrelsen just nu, i två separata tillsynsärenden.

Nu återstår att se vad respektive myndighet kommer fram till i de här målen.JO:s uppgift är att säkra att lagarna tillämpas lika för alla medborgare och att rättssäkerheten värnas. Det är genom JO-anmälningar eller där ärendet går vidare till nästa instans som allmänheten kan avläsa hur dess förlängda arm fungerar.

Förtroendet för JO och andra ombudsmän

27 mars 2010

Brist på nyhetsbevakning och politiskt ansvar

Bredvid denna artikel ligger också en artikel, ”Fuskrapporten under lupp” från 2007. Den är av många skäl aktuell även idag. När bedöms man t. ex. som fuskare? Efter en polisanmälan eller när man blivit dömd i domstol? Felaktiga utbetalningar kan också uppstå i transfereringssystemet t. ex. när det gäller bostadsbidrag, Utan att någon fuskat. Men fuskmiljarderna lever sitt eget liv.

”Säregna bidragsfuskare”
Efter att FUT-rapporten, delegationen mot felaktiga utbetalningar, kom nov. 2007 gick fuskdebatten på högvarv. Småbarnsföräldrar, sjukskrivna och arbetslösa var då främst i skottgluggen. Argument om svenskar som säregna bidragsfuskare har använts flitigt i debatten om sjukfrånvaron.
    Men siffrorna från FUT-rapporten var osäkra. Det handlade mest om bedömningar. Nu har även myndigheten Försäkringskassan fått uppmärksamhet i media. Man mixtrar och krånglar och förefaller inbjuda till felaktiga utbetalningar.

”De bluffar om fusk”
FK:s egen hemsida bidrar till miljardsvinnet och gör det möjligt att få ut för mycket pengar helt utan avsikt, skrev Hallandsposten den 26 mars 2010. Norrbotten-Kuriren skrev också den 26 om Anita. En jurist på FK misstänks medvetet ha lämnat in ett felaktigt läkarintyg. Mixtrat med Anitas läkarintyg. AB skrev, 22 mars, om Martin som fått en räkning från FK på 200.000 kr. Enligt juristerna hade Martin gjort allt rätt. Men anklagas ändå för fusk.
     Hur svårt det kan vara att bedöma kategorin "avsiktliga fel' som är den omskrivning man använder för ordet fusk framgår av Petter Larssons artikel ”De bluffar om fusk”.

Fuskare i privat regi
Men de verkligt stora misstänkta fuskarna, riskkapitalbolagen, tror man kan undanhålla 46 miljarder per år i skatteparadisen. Samtidigt drabbas många utsatta grupper, arbetslösa, ungdomar, utförsäkrade sjukskrivna – inte sällan med små barn – av myndigheters maktutövning.
    Mycket av den sjukvård som är skattefinansierad men drivs i privat regi ägs i flera fall av riskkapitalister med säte i skatteparadis. Attendo Care, ett av landets ledande vårdföretag inom äldreomsorg, har en omsättning på 4,3 miljarder kronor per år, Även vårdbolag som Carema och Capio har ägare i skatteparadis.

”Sälj hela skiten”
Kent Werne, journalist och författare till boken "Sälj hela skiten!", pekar på att insynen i de företag som ska skapa välfärden i Sverige minskar, att det blir svårt att se var vinsten går och vem som egentligen har makten.
   – Det minsta vi kan kräva av politikerna är att de bolag som driver offentligt finansierad verksamhet är skattetransparenta, och att man har tillgång till ägarstrukturer, säger Werne. – Varken politiker eller medborgare i gemen verkar vara medvetna om att det på ett så flagrant sätt pågår skatteflykt i den här sektorn.” Expressen 22 mars 2010.

”Forskning visar att föreställningarna om överutnyttjande började på de borgerliga ledarsidorna men att de sedan snabbt gick över i den allmänna nyhetsbevakningen.”Björn Johnson, forskare vid Malmö Högskolas Centrum för tillämpad arbetslivsforskning..

Gemensamma tillgångar
Ställ denna skatteflykt mot de som nu utförsäkras och tvingas söka socialbidrag. Där många utförsäkras till ett utanförskap. Det handlar om våra gemensamma resurser. Gemensamma tillgångar som borde gått till de stora behoven som finns inom den sociala sektorn.
    Till detta kommer så myndigheten, Försäkringskassan, som in absurdum förefaller skicka räkningar, eller som det påstås, t.o.m. förfalskar sjukintyg. Var finns politikerna? Moralen? Ansvaret om medborgarna?

Kritisk granskning saknas
Björn Johnson, statsvetare och forskare, är bekymrad över att medierna inte gör mer kritisk granskning av material som presenteras. Men tycker också att hans egen yrkesgrupp, forskarna, sviker. Johnson anser också att ”Politiker vinner på bilden av bidragsfuskare”.
    Läs nedanstående artiklar, främst ”De bluffar om fusket” och ”Politiker vinner på bilden av bidragsfuskare”.

 Försäkringskassan skickade räkning på 200 000          Försäkringskassan hemsida kan leda till svinn

”Politiker vinner på bilden av bidragsfuskare”                          Jurist på F-kassan förfalskade sjukintyg

Välfärdens vinster går till skatteparadis - som hårdgranskas              De bluffar om fusket

Fuskrapporten under lupp!

Tjugo miljarder går upp i rök varje år. Medier och även ledarsidorna var inte sena att basunera ut resultatet av rapporten, som egentligen består av antaganden. Det handlar om Delegationen mot felaktiga utbetalningar, FUT, vars rapport blev klar den 9 nov. 2007.

Mörkertal
Frilansjournalisten Petter Larsson har i Aftonbladet 19 nov. 2007 granskat rapporten. Han menar att den som läste noggrannare fick veta att siffrorna i själva verket är osäkra, det handlade mest om bedömningar.
     Men vem minns det om några veckor? Fuskmiljarderna kommer att leva sitt eget liv. Larsson tror att de kan komma att användas för att driva fram hårdare kontroll.
     Vid presentationen av FUT-rapporten framkom det att mörkertalet kan vara stort. Det blir nästan omöjligt att säga emot den typen av bedömningar, det ligger i mörkertalets natur. Ingen vet hur stora felbedömningar och mörkertal är.
    Petter Larsson skriver att allt man kan göra är att gissa. Det är precis vad FUT-delegationen har gjort i sin rapport. Metoden kallas elicitation.

Försvinner dubbelt – utan fusk
I sitt arbete med 16 försäkrings- eller bidragssystem som specialstuderats har FUT samlat en handfull personer som antas kunna något om systemet. De fick först gissa omfattningen av svinnet, var och en för sig. Sen träffades de och pratade en dag och sen fick de gissa igen. Medelvärdet av den andra gissningen används sedan som den sannolika siffran, skriver Larsson.
     Ytterligare 30 system har inte specialstuderats. Där har FUT bara gjort intervjuer med experter. ´
     Ett annat problem som Larsson nämner är felaktiga utbetalningar. Ett exempel är bostadsbidragen. Där ska man uppge framtida inkomst. Om inkomsten blir större än beräknat och man betalar tillbaka bostadsbidraget, blir det en felaktig utbetalning i rapporten.
     Omvänt – om myndigheten betalat ut för lite vid ett tillfällen men kompenserar detta nästa gång så att det blir rätt i slutändan, räknas detta som två felaktiga utbetalningstillfälle men kompenserar detta vid nästa tillfälle så att det blir rätt i slutändan, ”räknas detta som två felaktiga utbetalningar om felet kompenseras oavsiktligt men som en felaktig utbetalning om korrigeringen är avsiktlig”. Fusk med statistik eller vad? Hur som helst ger det en osann bild.

Fuskare fälls i domstol
Lasson menar att det blir ännu knepigare med kategorin "avsiktliga fel' som är den omskrivning man använder för ordet fusk. Det enda fusk som kan bekräftas med hygglig säkerhet är när fuskare döms i domstol. Den som blivit polisanmäld är ingen fuskare förrän han fällts av domstol. Många polisanmälningar leder inte till åtal.
    Reportern Börge Nilsson tar i senaste numret (nov. -07) av Pockettidningen R upp försäkringskassans utredningar.
    Det strider mot svensk rättstradition att utgå från att den som är polisanmäld också har felat. Om Försäkringskassan sätter igång och börjar anmäla av bara tusan, vilket den delvis har gjort de senaste åren, då skulle resultatet bli att fusket såg ut att öka utan att någon förändring i själva verket ägt rum, menar Nilsson.
    Men Försäkringskassans direktör Stig Orustfjord håller inte med om synen på misstänkta brott, fusk, som inte fällts i domstol. –Vi ser det som begångna brott som inte har kunnat dömas och fällas, säger han i Pockettidningen R, nov. 07.
    – Denna rapport måste granskas under lupp ordentligt. Är det en ny gissningslek, ett nytt orättfärdigt sätt att skuldbelägga landets bidragstagare? Undrar Kurt Nurmi i samma nummer av pockettidningen R.

November 2007

09 mars 2010

”Ni har byggt sjuka system”

Det var rubriken på min debattartikel i Aftonbladet den 12 sept. 2006. Sedan dessa har situationen för sjuka och arbetslösa försämrats ännu mer.  Kvinnor är sjukare än män och kommunanställda kvinnor är sjukare än privatanställda. Det gör, enligt Kommunalarbetaren, sjukförsäkringen till en av kommunalarnas hetaste valfråga. Kommunalarbetarens ledare, nr 2/10, ”att en så stor andel av de sjuka är kvinnor är ett stort jämställdhetsproblem. Ledaren presenterar hur S, V och MP kommit ut med sitt förslag till hur sjukreglerna ska se ut om de får makten:

* De vill avskaffa den s.k. stupstocken som kastar ut människor ur sjukförsäkringen efter 550 dagar. Sjukförsäkrade ska kunna återförsäkras.
* Reglerna för att bedöma arbetsförmågan ska ändras och anpassas till den sjukes möjligheter.

Enligt ledaren vill de tre partierna ”med hjälp av en gemensam ingång till Försäkringskassan, FK, och Arbetsförmedlingen, AF, och delar av kommunernas socialtjänst vill de rödgröna skapa ett system MOA ( människor och arbete) där varje individ får hjälp att snarast komma in i arbetslivet igen”.

Frågan är om människor därmed fortsatt ska slussas ut i kommunernas försörjningstöd. Förutom att det belastar kommunernas ekonomi så kommer många aldrig att orka eller klara av komma ut i arbetslivet igen. För dem är förtidspension bättre. För dem som till viss del är arbetsföra är lönebidrag en tänkbar form. Allt är bättre än socialbidrag. Detta försörjningsstöd, vårt yttersta skyddsnät, är inte tänkt att finansiera brister i arbetsmarknadspolitiken.

Närmare två miljarder kronor betalades ut i ekonomiskt bistånd av Stockholms läns kommuner under förra året. Det är en ökning på 13 procent jämfört med 2008. Det visar en färsk undersökning från Socialstyrelsen. Under 2010, då många sjukskrivna och förtidspensionerade har eller kommer att utförsäkrats, kommer denna siffra att kraftigt stiga.

Ett samarbete mellan FK och AF vore bättre. Vad har dessa utsatta utförsäkrade eller arbetslösa hos ”Socialen”, och därmed försörjningsstödet att göra? Antingen är de sjuka helt, eller bör, till den procentdel de förmår, ”stå till arbetsmarknadens förfogande”, t. ex. 25, 50 , 75, 100. Resterande tid sjukskrivas. Varför fortsätta att blanda in kommunernas försörjningstöd?

Oppositionens förslag om att samla svåra frågor i en bred, blocköverskridande utredning för att skapa långsiktigt stabila regler i sjukförsäkringen, som ledaren skrev, är bra.

Kommunalarbetarens ledare tyckte att försäkringens roll i ett könsperspektiv borde vara en viktig del, liksom ersättningar och regler för förtidspension. Det är förståeligt. En anständig fråga eftersom kommunals medlemmar, främst kvinnor, blir utslitna före den egentliga pensionsåldern.

Jan Rydh, S-regeringens förre sjukförsäkringsutredare, sa vid ett seminarium i Västerås 2006, länk nedan, att han ibland får frågan om han tycker att kommunerna är dåliga arbetsgivare. Inte helt och fullt. Det gäller bara kvinnorna. Kommunerna är bra för chefer och högre tjänstemän. Deras sjukfrånvaro har inte ökat.

Statstjänstemannaförbundet, ST, skrev den 3 mars på DN Opinion under rubriken: ”Regeringen har felbedömt de utförsäkrades vårdbehov” En fråga som också borde ställas är varför fackförbundet Kommunal visar så lite intresse för dem som under hösten och fram över år 2010 blir utförsäkrade. Många hamnar hos Kronofogden. Många är ensamstående med barn. Många har varit eller är medlemmar i fackförbundet Kommunal.Ett fackförbund som har inflytande på dagordningen har därmed också möjlighet att skriva på exempelvis DN:s debattsida

Hur såg samhället på utslitna och sjuka människor åren 2004- 2006? Bifogar tre länkar, varav två artiklar från min tidigare hemsida, som jag skrivit.

Läkare reagerar – politiker förefaller tiga. 2004.            Bristande rehabilitering en ättestupa 2006

                                                           Ni har byggt sjuka system