Tjugo miljarder går upp i rök varje år. Medier och även ledarsidorna var inte sena att basunera ut resultatet av rapporten, som egentligen består av antaganden. Det handlar om Delegationen mot felaktiga utbetalningar, FUT, vars rapport blev klar den 9 nov. 2007.
Mörkertal
Frilansjournalisten Petter Larsson har i Aftonbladet 19 nov. 2007 granskat rapporten. Han menar att den som läste noggrannare fick veta att siffrorna i själva verket är osäkra, det handlade mest om bedömningar.
Men vem minns det om några veckor? Fuskmiljarderna kommer att leva sitt eget liv. Larsson tror att de kan komma att användas för att driva fram hårdare kontroll.
Vid presentationen av FUT-rapporten framkom det att mörkertalet kan vara stort. Det blir nästan omöjligt att säga emot den typen av bedömningar, det ligger i mörkertalets natur. Ingen vet hur stora felbedömningar och mörkertal är.
Petter Larsson skriver att allt man kan göra är att gissa. Det är precis vad FUT-delegationen har gjort i sin rapport. Metoden kallas elicitation.
Försvinner dubbelt – utan fusk
I sitt arbete med 16 försäkrings- eller bidragssystem som specialstuderats har FUT samlat en handfull personer som antas kunna något om systemet. De fick först gissa omfattningen av svinnet, var och en för sig. Sen träffades de och pratade en dag och sen fick de gissa igen. Medelvärdet av den andra gissningen används sedan som den sannolika siffran, skriver Larsson.
Ytterligare 30 system har inte specialstuderats. Där har FUT bara gjort intervjuer med experter. ´
Ett annat problem som Larsson nämner är felaktiga utbetalningar. Ett exempel är bostadsbidragen. Där ska man uppge framtida inkomst. Om inkomsten blir större än beräknat och man betalar tillbaka bostadsbidraget, blir det en felaktig utbetalning i rapporten.
Omvänt – om myndigheten betalat ut för lite vid ett tillfällen men kompenserar detta nästa gång så att det blir rätt i slutändan, räknas detta som två felaktiga utbetalningstillfälle men kompenserar detta vid nästa tillfälle så att det blir rätt i slutändan, ”räknas detta som två felaktiga utbetalningar om felet kompenseras oavsiktligt men som en felaktig utbetalning om korrigeringen är avsiktlig”. Fusk med statistik eller vad? Hur som helst ger det en osann bild.
Fuskare fälls i domstol
Lasson menar att det blir ännu knepigare med kategorin "avsiktliga fel' som är den omskrivning man använder för ordet fusk. Det enda fusk som kan bekräftas med hygglig säkerhet är när fuskare döms i domstol. Den som blivit polisanmäld är ingen fuskare förrän han fällts av domstol. Många polisanmälningar leder inte till åtal.
Reportern Börge Nilsson tar i senaste numret (nov. -07) av Pockettidningen R upp försäkringskassans utredningar.
Det strider mot svensk rättstradition att utgå från att den som är polisanmäld också har felat. Om Försäkringskassan sätter igång och börjar anmäla av bara tusan, vilket den delvis har gjort de senaste åren, då skulle resultatet bli att fusket såg ut att öka utan att någon förändring i själva verket ägt rum, menar Nilsson.
Men Försäkringskassans direktör Stig Orustfjord håller inte med om synen på misstänkta brott, fusk, som inte fällts i domstol. –Vi ser det som begångna brott som inte har kunnat dömas och fällas, säger han i Pockettidningen R, nov. 07.
– Denna rapport måste granskas under lupp ordentligt. Är det en ny gissningslek, ett nytt orättfärdigt sätt att skuldbelägga landets bidragstagare? Undrar Kurt Nurmi i samma nummer av pockettidningen R.
November 2007
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar