Mitt i välfärden lever många gamla och sjuka människor med undernäring. De får för lite och/eller fel slags mat. Enligt experterna får över 71.500 äldre på vård- och omsorgsboende i sig alldeles för lite mat och näring.
Undernärda
Att många äldre är undernärda är väl känt men vad är lösningen om det inte finns tillräckligt med personal för att hjälpa dem med matintag? Eller om effektivitetskraven styr och kommunerna har ansträngd ekonomi. För att få äldre att äta mer och bättre, räcker det inte med att personal från hemtjänsten tittar in och räcker över en matlåda som den äldre sen får värma i micron.
Att många äldre är undernärda är väl känt men vad är lösningen om det inte finns tillräckligt med personal för att hjälpa dem med matintag? Eller om effektivitetskraven styr och kommunerna har ansträngd ekonomi. För att få äldre att äta mer och bättre, räcker det inte med att personal från hemtjänsten tittar in och räcker över en matlåda som den äldre sen får värma i micron.
För första gången har Livsmedelsverket tagit fram förslag till råd för mat inom äldreomsorgen. Syftet är att förebygga undernäring samt verka för positiva måltidsupplevelser och god aptit. Verket räknar med att cirka fem procent av de som bor hemma är undernärda, en rapport från socialstyrelsen räknar med att hälften av dessa är i riskzonen och ungefär hälften av de inom särskilt boende är undernärda. Bristen på tid och personalbrist uppger vara ett stort problem.
Sex måltider om dagen
Livsmedelsverket rekommenderar minst sex måltider om dagen, tre huvudmål och tre mellanmål, men ger inga råd om portionsstorlekar. En person med liten aptit behöver sprida ut måltiderna för att orka få i sig tillräckligt. Mellanmålen ger i många fall 30-40 procent av energin och näringen, enligt Livsmedelsverket.
Det är också viktigt att nattfasta (måltidsuppehållet under natten) inte blir för lång. Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Men många äldre tvingas ta sin medicin flera timmar innan de får mat på morgonen.
Livsmedelsverket rekommenderar minst sex måltider om dagen, tre huvudmål och tre mellanmål, men ger inga råd om portionsstorlekar. En person med liten aptit behöver sprida ut måltiderna för att orka få i sig tillräckligt. Mellanmålen ger i många fall 30-40 procent av energin och näringen, enligt Livsmedelsverket.
Det är också viktigt att nattfasta (måltidsuppehållet under natten) inte blir för lång. Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Men många äldre tvingas ta sin medicin flera timmar innan de får mat på morgonen.
Råd kan bli en pappersprodukt
För att kunna realisera målen om god kvalitet i mat och måltidsmiljö krävs adekvat biståndsbedömning, tillräcklig bemanning i hemtjänst och särskilda boenden, samt en god samordning mellan de kommunala nämnder som ansvarar för mat och måltider inom äldreomsorgen. Och/eller de nämnder som beslutar om resurser till äldreomsorgen, i de fall de inte är en och samma.
Det är också ett problem att det oftast inte sker nya biståndsbedömningar när den äldre får en plats på ett vård- och omsorgsboende. Med tilltagande omsorgsbehov och en ökad undernäring behövs ny biståndsbedömning för mat, måltidsmiljö och personal för att hinna hjälpa de äldre. Detta eftersom de äldre oftast då är i dåligt skick och hjälpbehoven är stora.
För att kunna realisera målen om god kvalitet i mat och måltidsmiljö krävs adekvat biståndsbedömning, tillräcklig bemanning i hemtjänst och särskilda boenden, samt en god samordning mellan de kommunala nämnder som ansvarar för mat och måltider inom äldreomsorgen. Och/eller de nämnder som beslutar om resurser till äldreomsorgen, i de fall de inte är en och samma.
Det är också ett problem att det oftast inte sker nya biståndsbedömningar när den äldre får en plats på ett vård- och omsorgsboende. Med tilltagande omsorgsbehov och en ökad undernäring behövs ny biståndsbedömning för mat, måltidsmiljö och personal för att hinna hjälpa de äldre. Detta eftersom de äldre oftast då är i dåligt skick och hjälpbehoven är stora.
Det krävs politiska beslut om vilken kvalitetsnivå man vill erbjuda inom äldreomsorgen. I biståndsbedömningen måste dessa krav kopplas samman med resursbehoven inom verksamheterna. Utan en koppling mellan kvalitetskrav och tillräckliga resurser i form av tid och bemanning finns en stor risk att Livsmedelsverkets goda råd blir en pappersprodukt utan verklighetsförankring. Och de äldre fortsatt förblir undernärda.
Resurser saknas
Och det står väl tämligen klart att den tiden, bemanningen och ekonomiska resurserna som skulle behövas finns inte idag. Många äldre får inte ens komma ut i friska luften. Inom demensvården saknas det idag minst fyra miljarder kronor för att kommunerna ska nå upp till minimibemanning inom demensvården. Friskförklarade sjuka hänvisas i många fall till kommunernas försörjningsstöd. Detta belastar kommunernas ekonomi när det gäller basåtagande som vård, skola och omsorg.
Plus minus noll
Samtidigt säger Göran Hägglund, socialminister, och Maria Larsson, barn- och äldreminister, att ”Vi satsar 3,7 miljarder kronor på de allra mest sjuka äldre” DN 12 Jan. 2011. Men det blir i stort sett plus minus noll eftersom behoven är större och effektivitetskraven styr. När media uppmärksammar brist på nattbemanning på vissa demensboenden kanske kommunen tillsätter bemanning men drar ner på andra områden. T ex andra äldres antal timmar från hemtjänsten. Om de undernärda ska få bättre mathållning kanske man drar ner på utevistelsen. O.s.v. Vem ser till helheten?
Kommunerna bestämmer
Kommunerna bestämmer
Det är kommunerna som bestämmer vilken mat och kvalitetsnivå som ska finnas inom äldreomsorgen. En nationell värdegrund inom äldreomsorgen har antagits och lokala värdighetsgarantier ska uppmuntras. Men vilka förutsättningar ger riksdagen kommunerna att klara sina ökade åtaganden?
På riksnivå måste politikerna följa upp i vilken mån Livsmedelsverkets förslag om råd för mat inom äldreomsorgen får något genomslag samt huruvida resurserna till kommunerna i övrigt är tillräckliga. T.ex: Hur implementeras värdegrund, kostråd, rätten till utevistelse, nattbemanning m.m? Allt detta måste också ses i förhållande till personaltätheten och kommunernas ekonomiska förutsättningar.
Politiker talar ofta om att förbättra äldreomsorgen men nya pengar tillförs sällan till kommunerna. Det krävs politiska beslut på riksdagsnivå om vilken kvalitetsnivå man vill erbjuda landets äldreomsorg.
Politiker talar ofta om att förbättra äldreomsorgen men nya pengar tillförs sällan till kommunerna. Det krävs politiska beslut på riksdagsnivå om vilken kvalitetsnivå man vill erbjuda landets äldreomsorg.
En granskningskommitté borde tillsättas som kontrollerar kvalitén inom äldreomsorgens alla olika delar: Vård- och omsorgsboende, inklusive korttidsvård, och av hemtjänsten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar