Jumboplats kan drabba svenska pensionärer

I 2010 års valrörelse försökte partierna överträffa varandra med skattelöften till de svenska pensionärerna. Pensionärerna utgjorde 24 procent av de röstberättigade och kunde avgjort valet. Men den återkommande budgivningen i valrörelsen gjorde att många pensionärer hade svårt att se någon tydlig skillnad mellan blocken när det gällde pensionerna. 

Undvek levnadsförhållanden

Partierna undvek i stor utsträckning de äldres levnadsförhållanden  i valrörelsen. Det  som verkligen berör de äldre. T.ex. servicehus som omvandlas till dyra trygghetsbostäder. Därtill mindre pension två  år i rad. Detta tillsammans med ökade levnadsomkostnader, även för pensionärer, är den verkliga akilleshälen. Detta  hade pensionärerna lyssnat till.  Men det tog partierna inte upp i valrörelsen. De talade också tyst om de 256 miljarder som i slutet på 1990-talet togs bort från pensionsfonderna.  

Pensionärerna kan få ”betala” av

Summan av alla löften, svikna eller  bara i någon mån uppfyllda, blev i varje fall en negativ  utveckling både 2010 och 2011 för pensionärerna. Inkomstklyftan mellan förvärvsarbetande och pensionärer ökade ytterligare. Fortfarande betalar pensionärer mer skatt än förvärvsarbetande vid samma inkomst. Den skillnaden kommer att öka till pensionärernas nackdel om alliansregeringen inför ytterligare jobbskatteavdrag.

     Det nya pensionssystemet, som S, M, KD, FP och C beslutade om 1994, är så underfinansierat att den så kallade bromsen för första gången slog till 2010 och då sänkte inkomstpensionen med 3 procent. 2011 sänktes inkomstpensionen ytterligare, nu med 4,3 procent.

   Teoretiskt kan Sverige få en situation under 2011 och 2012 som innebär att samtidigt som samhällsekonomin tar ny fart med stigande löner får pensionärerna fortsätta att ”betala av” på bromsen. Effekten av bromsen blir i alla händelser att det dröjer åtminstone fram till 2013 innan pensionerna återigen kan höjas, enligt beräkningar från Försäkringskassan. 

Faktiska utgifter
Pensionerna borde i högre grad anpassas efter pensionärernas faktiska utgifter i form av hyra, el, matkostnader,  läkarbesök, mediciner, tandläkarbesök,  hemtjänst och så vidare.  Läkar- och medicinkostnader är högre för äldre liksom tandläkarräkningar som inte innefattas av högkostnadsskyddet. Flertalet pensionärer får en lägre disponibel inkomst  2011. Till allt detta kommer lagen om marknadshyror som började gälla den 1 januari 2011 och som kommer att slå hårt i storstäderna och blir ett extra stort problem för pensionärer och andra med låga inkomster.

Segregerat boende
I Stockholms stad omvandlas nu servicehusen till trygghetsbostäder. Det viktiga boende som servicehusen har utgjort med dygnet runt-vård ersätts nu av nyrenoverade trygghetslägenheter med en hyreshöjning från 37 procent. För en tvårummare som innan renoveringen kostade 5.736 kr /månaden hamnar hyran efter renovering på 9.054 kr/månad. Utöver det betalar boende för bl.a. vård, larm  och fritidsaktivitet som tidigare  ingick i hyran.

    Yngve Gustavsson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, varnar nu för att reformen, omvandling  av servicehus, utestänger vissa grupper och därmed ökar segregationen.  Fattigpensionärerna, som framför allt är äldre kvinnor, har inte råd att bo där. Gustavsson  är också kritisk till att servicehusen successivt försvinner när de omvandlas till trygghetsboende. – Enligt mig är det helt vansinnigt eftersom vi ser att vårdbehoven ökar, sa Gustavsson.  Detta visar, förutom försämrade pensioner, hur politiken snabbt kan förändra/försämra de äldres levnadsvillkor.  

Prognos – näst sämst inom EU

Svenska pensioner kan hamna på jumboplats inom EU i framtiden. En rapport från EU-kommissionen visar att  de svenska pensionerna försämrats och nu ligger strax under genomsnittet i EU. År 2008 fick den som pensionerades efter 40 års yrkesliv i Sverige 65,0 procent av slutlönen i pension. Enligt EU  beräknas de svenska pensionerna 2048  bara vara  48,2 procent av slutlönen. Då kommer de svenska pensionerna att vara näst sämst i hela EU. Av alla EU-länder är det bara Estland som beräknas få lägre pensionsnivåer, enligt EU.

    Frågan kring pensionerna, nu och framöver,  bör lyftas upp men ur ett annat perspektiv än i valrörelsen 2010. För dagens såväl som framtida pensionärer.