Appråpå fall i Luleå och Marks kommun finns det anledning att fundera över socialtjänstens maktställning. Vem granskar socialtjänsten innan avgörande beslut fattas?
Till Socialstyrelsen inkommer ibland klagomål mot myndighet eller tjänsteman som anmälaren anser agerat fel. Men granskningen, när det t.ex. gäller omhändertagande av barn kommer för sent eller i fel ordning.
Socialstyrelsen kan inte ändra på de beslut som redan har tagits. Även om de skulle rikta kritik. Därför är det viktigt att omhändertagna barn får ett juridiskt ombud. Två kommuner utmärker sig just nu när det gäller barnavårdsärenden. Det är Marks kommun i Västergötland och Luleå kommun.
Marks kommun
Två små syskon kom som mycket små år 2005 till ett fosterhem i Marks kommun. Deras bilogiska mamma, som hade fler omhändertagna barn, bedömdes ha brister i sin föräldraförmåga. När hon flyttade till Marks kommun ville hon ha tillbaka barnen. Fosterföräldrarna blev oroliga för barnens framtid och protesterade hos socialtjänsten. Därmed ansågs de ha samarbetssvårigheter.
När barnen lämnades för några timmars umgänge, oktober 2009, med den biogiska mamman blev fosterföräldrarna grundlurade. När de skulle hämta barnen hade de plötsligt, efter nästan 5 år, fråntagits vårdnaden. Barnen fick inte ens säga adjö till fosterföräldrarna. Än mindre ta med sig sina gosedjur. Socialstyrelsen har riktat allvarlig kritik mot socialnämnden i Marks kommun.
I Marks kommun finns ingen dokumentation som visar att den biologiska mamman är lämplig eller att fosterhemmet är olämplig. Det finns stora brister i handläggningen, enligt Socialstyrelsen. ”Det är illa att rycka upp barn på det här viset”, säger enhetschef Carina Forsberg på Socialstyrelsen. I Marks kommun har en riksdagspolitiker reagerat. På sin blogg skriver hon bl.a. att så här får man inte göra mot barn. Myndigheterna sviker dem.
Luleå kommun
I Luleåfallet omhändertogs, två små barn sedan pappan bragdt mamman om livet. Där fanns närstående som ville få ta hand om barnen. En socialsekreterare som hade socialförvaltningen som sin arbetsgivare och kollegorna som utredare, utsågs till särskilt tillförordnad vårdnadshavare. Han blev därmed ”part i målet”. Varken barnen eller deras närstående hade någon som förde deras talan.
Barnen hade efter hand byggt upp en trygghet i kontakten med de närstående, mor- och farföräldrarna samt ett halvsyskons familj. Dessa tre umgicks en eftermiddag var i veckan med barnen. Även jourhemmet gav trygghet. Barnens trygghet bröts abrupt då barnen den 4 mars överfördes till fosterhemmet.
Hade socialtjänsten verkligen sett till banens bästa hade man inväntat Socialstyrelsens granskning. Ett juridiskt ombud, om sådan hade funnits, borde getts möjlighet att lägga ett inhibitionsyrkande till domstol om att skjuta upp överföringen tills Socialstyrelsen hunnit granska.
Det har varit många kommentarer i lokaltidningarna, åtta JO-anmälningar och 4.500 namnunderskrifter via Facebook i detta fall. I Luleå har en politiker i socialnämnden reagerat.
Detta fall framstår närmast som rättslöst eftersom de berörda, barnen och de närstående, saknar någon som kan föra deras talan. Vårdnadshavare, föräldrar, saknas. En slagsida i barns rättssäkerhet uppstår därmed. Detta kan förebyggas igen:
1. Barn som står inför omhändertagande får ett juridiskt ombud.
2. Att det juridiska ombudet ges möjlighet att lägga ett inhibitionsyrkande till domstol om att skjuta upp överföringen/placeringen tills Socialstyrelsen, i de fall så ska ske, hunnit granska. Det begränsar inte socialtjänstlagens handlingsutrymme men stärker barn och vårdnadshavares rättsställning.
Socialstyrelsen maktlös (Luleå) Var kommer barnen in? Bläddra fram till sidan 12-13 Kommunen ska förklara sig Socialtjänsten i Mark får skarp kritik Omhändertagna barn engagerar riksdagspolitiker
06 april 2010
05 april 2010
Fråga till JO ang. drn 1218-2010
JO
Justitieombudsmannen
Kerstin André
Fråga från mig ang. Anmälan mot socialtjänsten i Luleå kommun m.fl. Dnr 1218-2010
Stockholm den 5 april 2010
Jag tackar för svaret på min anmälan.
När det gäller mitt klagomål mot socialtjänsten i Luleå kommer Socialstyrelsen att granska
två ärenden. Vilket framgår av svaret. Men jag delar inte JO:s bedömning och svar angående mitt klagomål mot den särskilt tillförordnade vårdnadshavaren.
JO skriver: ”De åtgärder som socialsekreteraren har vidtagit i egenskap av särskilt förordnad vårdnadshavare har inte skett inom ramen för dennes tjänst vid socialtjänsten. Han står således inte under min tillsyn i detta avseende. Jag kommer därför inte att ta upp Eivor Karlssons klagomål i denna del till prövning.”
Jag tog i ett tidigt skede kontakt med Socialstyrelsen för att få veta hur hans roll i ärendet bedömdes. Svaret blev att den särskilt förordnade vårdnadshavaren är ”part i målet”. Det framkom att han tillsammans med socialtjänsten avgör placeringen. Barnen saknar nämligen vårdnadshavare eftersom mamman är död och pappan sitter i fängelse. De anhöriga, inklusive den tidigare tilltänkta närståendefamiljen, har ingen talan.
Därför var det anmärkningsvärt att Luleå tingsrätt på uppmaning av socialtjänsten utsåg en särskilt tillförordnad vårdnadshavare som också har sin arbetsplats på socialtjänsten. Barnen borde fått ett opartiskt juridiskt ombud. Barnen förefaller i detta fall ha blivit rättslösa då det inte finns någon opartisk som kan föra deras talan. Och de anhöriga har ingen rätt att överklaga,
JO skriver att det ”inte skett inom ramen för dennes tjänst vid socialtjänsten”. Var har åtgärderna då skett? Mormor och farfar till barnen krävde att den särskilt tillförordnade vårdnadshavaren skulle bytas ut. Han hade under fyra månader varken träffat barnen, aldrig försökt höra hur barnen mådde, inte besökt jourhemmet eller tagit kontakt med barnens släktingar. Han hade bl.a. ansvar för att godkänna att barnen skulle vaccineras mot svininfluensa. Men eftersom vårdnadshavaren inte lyckades ombesörja så att en ruta på blanketten blev rätt ifylld blev barnen inte vaccinerade. Se, Övriga upplysningar, JO-anmälan.
Vad grundar JO svaret att ”han står således inte under min tillsyn” på? Han har socialförvaltningen som arbetsgivare och utredarna som kollegor. Vems tillsyn står då den särskilt tillförordnade vårdnadshavaren under?
Med vänlig hälsning
Eivor Karlsson
::::::::::::::::::::::
Kopia Socialstyrelsen
Justitieombudsmannen
Kerstin André
Fråga från mig ang. Anmälan mot socialtjänsten i Luleå kommun m.fl. Dnr 1218-2010
Stockholm den 5 april 2010
Jag tackar för svaret på min anmälan.
När det gäller mitt klagomål mot socialtjänsten i Luleå kommer Socialstyrelsen att granska
två ärenden. Vilket framgår av svaret. Men jag delar inte JO:s bedömning och svar angående mitt klagomål mot den särskilt tillförordnade vårdnadshavaren.
JO skriver: ”De åtgärder som socialsekreteraren har vidtagit i egenskap av särskilt förordnad vårdnadshavare har inte skett inom ramen för dennes tjänst vid socialtjänsten. Han står således inte under min tillsyn i detta avseende. Jag kommer därför inte att ta upp Eivor Karlssons klagomål i denna del till prövning.”
Jag tog i ett tidigt skede kontakt med Socialstyrelsen för att få veta hur hans roll i ärendet bedömdes. Svaret blev att den särskilt förordnade vårdnadshavaren är ”part i målet”. Det framkom att han tillsammans med socialtjänsten avgör placeringen. Barnen saknar nämligen vårdnadshavare eftersom mamman är död och pappan sitter i fängelse. De anhöriga, inklusive den tidigare tilltänkta närståendefamiljen, har ingen talan.
Därför var det anmärkningsvärt att Luleå tingsrätt på uppmaning av socialtjänsten utsåg en särskilt tillförordnad vårdnadshavare som också har sin arbetsplats på socialtjänsten. Barnen borde fått ett opartiskt juridiskt ombud. Barnen förefaller i detta fall ha blivit rättslösa då det inte finns någon opartisk som kan föra deras talan. Och de anhöriga har ingen rätt att överklaga,
JO skriver att det ”inte skett inom ramen för dennes tjänst vid socialtjänsten”. Var har åtgärderna då skett? Mormor och farfar till barnen krävde att den särskilt tillförordnade vårdnadshavaren skulle bytas ut. Han hade under fyra månader varken träffat barnen, aldrig försökt höra hur barnen mådde, inte besökt jourhemmet eller tagit kontakt med barnens släktingar. Han hade bl.a. ansvar för att godkänna att barnen skulle vaccineras mot svininfluensa. Men eftersom vårdnadshavaren inte lyckades ombesörja så att en ruta på blanketten blev rätt ifylld blev barnen inte vaccinerade. Se, Övriga upplysningar, JO-anmälan.
Vad grundar JO svaret att ”han står således inte under min tillsyn” på? Han har socialförvaltningen som arbetsgivare och utredarna som kollegor. Vems tillsyn står då den särskilt tillförordnade vårdnadshavaren under?
Med vänlig hälsning
Eivor Karlsson
::::::::::::::::::::::
Kopia Socialstyrelsen
02 april 2010
JO – allmänhetens förlängda arm?
Vad händer efter att en JO-anmälan har gjorts? Ibland granskar inte JO utan skickar vidare till annan myndighet som samtidigt utreder. Varje år görs ungefär 5.000 anmälningar till JO, varav omkring 60 procent tas upp till utredning.
Justitieombudsmännen (JO) – eller Riksdagens ombudsmän som de officiellt kallas – väljs av riksdagen för att kontrollera att myndigheter och deras tjänstemän följer gällande lagar och andra författningar i sin verksamhet. Ombudsmännen kontrollerar detta genom att pröva och utreda klagomål från allmänheten och genom att göra inspektioner hos myndigheter och genomföra andra undersökningar på eget initiativ.
När P3 Nyheter i april 2009 avslöjade att Pirate Bay-målets domare Tomas Norström eventuellt kunde anses jävig strömmade 45 anmälningar in till JO. Minst 45 ville att rättegången underkändes på grund av jäv. Trots den stora mängden anmälningar beslöt JO att inte granska tingsrätten för jäv i Pirate Bay-målet. Orsaken var att hovrätten skulle pröva domen. JO:s granskning är inte till för att ersätta en prövning i ordinarie ordning, sa Malou Lindblom, byråchef vid Justitieombudsmannen.
I Kalmar har en mediastuderande JO-anmält skolans rektor. Studenten skriver att han finner det angeläget att JO utreder rektors hantering av allmänna och offentliga handlingar.
I Bjärsta-fallet anmäldes rektorn och en lärare av en privatperson efter TV-programmet om våldtäkten och dess efterspel. Anmälaren ansåg att skolans hantering av ärendet stred mot skollagen. Men JO utreder inte händelsen eftersom flera andra redan granskar händelsen. Även diskrimineringsombudsmannen (DO) utreder om skolan ska tvingas betala skadestånd till flickan. Och Skolinspektionen tidigarelägger en granskning.
I fallet med den två små barnen i Luleå som blev föräldralösa kom det in åtta JO-anmälningar. Vilket är mycket för denna typ av ärenden. Jag stod för en av dem. Dessutom inkom det drygt 4.500 underskrifter via Facebook. Men JO tog inte upp ärendet i Luleå. Orsaken var att JO vet att placeringen även granskas av Socialstyrelsen just nu, i två separata tillsynsärenden.
Nu återstår att se vad respektive myndighet kommer fram till i de här målen.JO:s uppgift är att säkra att lagarna tillämpas lika för alla medborgare och att rättssäkerheten värnas. Det är genom JO-anmälningar eller där ärendet går vidare till nästa instans som allmänheten kan avläsa hur dess förlängda arm fungerar.
Förtroendet för JO och andra ombudsmän
Justitieombudsmännen (JO) – eller Riksdagens ombudsmän som de officiellt kallas – väljs av riksdagen för att kontrollera att myndigheter och deras tjänstemän följer gällande lagar och andra författningar i sin verksamhet. Ombudsmännen kontrollerar detta genom att pröva och utreda klagomål från allmänheten och genom att göra inspektioner hos myndigheter och genomföra andra undersökningar på eget initiativ.
När P3 Nyheter i april 2009 avslöjade att Pirate Bay-målets domare Tomas Norström eventuellt kunde anses jävig strömmade 45 anmälningar in till JO. Minst 45 ville att rättegången underkändes på grund av jäv. Trots den stora mängden anmälningar beslöt JO att inte granska tingsrätten för jäv i Pirate Bay-målet. Orsaken var att hovrätten skulle pröva domen. JO:s granskning är inte till för att ersätta en prövning i ordinarie ordning, sa Malou Lindblom, byråchef vid Justitieombudsmannen.
I Kalmar har en mediastuderande JO-anmält skolans rektor. Studenten skriver att han finner det angeläget att JO utreder rektors hantering av allmänna och offentliga handlingar.
I Bjärsta-fallet anmäldes rektorn och en lärare av en privatperson efter TV-programmet om våldtäkten och dess efterspel. Anmälaren ansåg att skolans hantering av ärendet stred mot skollagen. Men JO utreder inte händelsen eftersom flera andra redan granskar händelsen. Även diskrimineringsombudsmannen (DO) utreder om skolan ska tvingas betala skadestånd till flickan. Och Skolinspektionen tidigarelägger en granskning.
I fallet med den två små barnen i Luleå som blev föräldralösa kom det in åtta JO-anmälningar. Vilket är mycket för denna typ av ärenden. Jag stod för en av dem. Dessutom inkom det drygt 4.500 underskrifter via Facebook. Men JO tog inte upp ärendet i Luleå. Orsaken var att JO vet att placeringen även granskas av Socialstyrelsen just nu, i två separata tillsynsärenden.
Nu återstår att se vad respektive myndighet kommer fram till i de här målen.JO:s uppgift är att säkra att lagarna tillämpas lika för alla medborgare och att rättssäkerheten värnas. Det är genom JO-anmälningar eller där ärendet går vidare till nästa instans som allmänheten kan avläsa hur dess förlängda arm fungerar.
Förtroendet för JO och andra ombudsmän
27 mars 2010
Brist på nyhetsbevakning och politiskt ansvar
Bredvid denna artikel ligger också en artikel, ”Fuskrapporten under lupp” från 2007. Den är av många skäl aktuell även idag. När bedöms man t. ex. som fuskare? Efter en polisanmälan eller när man blivit dömd i domstol? Felaktiga utbetalningar kan också uppstå i transfereringssystemet t. ex. när det gäller bostadsbidrag, Utan att någon fuskat. Men fuskmiljarderna lever sitt eget liv.
”Säregna bidragsfuskare”
Efter att FUT-rapporten, delegationen mot felaktiga utbetalningar, kom nov. 2007 gick fuskdebatten på högvarv. Småbarnsföräldrar, sjukskrivna och arbetslösa var då främst i skottgluggen. Argument om svenskar som säregna bidragsfuskare har använts flitigt i debatten om sjukfrånvaron.
Men siffrorna från FUT-rapporten var osäkra. Det handlade mest om bedömningar. Nu har även myndigheten Försäkringskassan fått uppmärksamhet i media. Man mixtrar och krånglar och förefaller inbjuda till felaktiga utbetalningar.
”De bluffar om fusk”
FK:s egen hemsida bidrar till miljardsvinnet och gör det möjligt att få ut för mycket pengar helt utan avsikt, skrev Hallandsposten den 26 mars 2010. Norrbotten-Kuriren skrev också den 26 om Anita. En jurist på FK misstänks medvetet ha lämnat in ett felaktigt läkarintyg. Mixtrat med Anitas läkarintyg. AB skrev, 22 mars, om Martin som fått en räkning från FK på 200.000 kr. Enligt juristerna hade Martin gjort allt rätt. Men anklagas ändå för fusk.
Hur svårt det kan vara att bedöma kategorin "avsiktliga fel' som är den omskrivning man använder för ordet fusk framgår av Petter Larssons artikel ”De bluffar om fusk”.
Fuskare i privat regi
Men de verkligt stora misstänkta fuskarna, riskkapitalbolagen, tror man kan undanhålla 46 miljarder per år i skatteparadisen. Samtidigt drabbas många utsatta grupper, arbetslösa, ungdomar, utförsäkrade sjukskrivna – inte sällan med små barn – av myndigheters maktutövning.
Mycket av den sjukvård som är skattefinansierad men drivs i privat regi ägs i flera fall av riskkapitalister med säte i skatteparadis. Attendo Care, ett av landets ledande vårdföretag inom äldreomsorg, har en omsättning på 4,3 miljarder kronor per år, Även vårdbolag som Carema och Capio har ägare i skatteparadis.
”Sälj hela skiten”
Kent Werne, journalist och författare till boken "Sälj hela skiten!", pekar på att insynen i de företag som ska skapa välfärden i Sverige minskar, att det blir svårt att se var vinsten går och vem som egentligen har makten.
– Det minsta vi kan kräva av politikerna är att de bolag som driver offentligt finansierad verksamhet är skattetransparenta, och att man har tillgång till ägarstrukturer, säger Werne. – Varken politiker eller medborgare i gemen verkar vara medvetna om att det på ett så flagrant sätt pågår skatteflykt i den här sektorn.” Expressen 22 mars 2010.
”Forskning visar att föreställningarna om överutnyttjande började på de borgerliga ledarsidorna men att de sedan snabbt gick över i den allmänna nyhetsbevakningen.”Björn Johnson, forskare vid Malmö Högskolas Centrum för tillämpad arbetslivsforskning..
Gemensamma tillgångar
Ställ denna skatteflykt mot de som nu utförsäkras och tvingas söka socialbidrag. Där många utförsäkras till ett utanförskap. Det handlar om våra gemensamma resurser. Gemensamma tillgångar som borde gått till de stora behoven som finns inom den sociala sektorn.
Till detta kommer så myndigheten, Försäkringskassan, som in absurdum förefaller skicka räkningar, eller som det påstås, t.o.m. förfalskar sjukintyg. Var finns politikerna? Moralen? Ansvaret om medborgarna?
Kritisk granskning saknas
Björn Johnson, statsvetare och forskare, är bekymrad över att medierna inte gör mer kritisk granskning av material som presenteras. Men tycker också att hans egen yrkesgrupp, forskarna, sviker. Johnson anser också att ”Politiker vinner på bilden av bidragsfuskare”.
Läs nedanstående artiklar, främst ”De bluffar om fusket” och ”Politiker vinner på bilden av bidragsfuskare”.
Försäkringskassan skickade räkning på 200 000 Försäkringskassan hemsida kan leda till svinn
”Politiker vinner på bilden av bidragsfuskare” Jurist på F-kassan förfalskade sjukintyg
Välfärdens vinster går till skatteparadis - som hårdgranskas De bluffar om fusket
”Säregna bidragsfuskare”
Efter att FUT-rapporten, delegationen mot felaktiga utbetalningar, kom nov. 2007 gick fuskdebatten på högvarv. Småbarnsföräldrar, sjukskrivna och arbetslösa var då främst i skottgluggen. Argument om svenskar som säregna bidragsfuskare har använts flitigt i debatten om sjukfrånvaron.
Men siffrorna från FUT-rapporten var osäkra. Det handlade mest om bedömningar. Nu har även myndigheten Försäkringskassan fått uppmärksamhet i media. Man mixtrar och krånglar och förefaller inbjuda till felaktiga utbetalningar.
”De bluffar om fusk”
FK:s egen hemsida bidrar till miljardsvinnet och gör det möjligt att få ut för mycket pengar helt utan avsikt, skrev Hallandsposten den 26 mars 2010. Norrbotten-Kuriren skrev också den 26 om Anita. En jurist på FK misstänks medvetet ha lämnat in ett felaktigt läkarintyg. Mixtrat med Anitas läkarintyg. AB skrev, 22 mars, om Martin som fått en räkning från FK på 200.000 kr. Enligt juristerna hade Martin gjort allt rätt. Men anklagas ändå för fusk.
Hur svårt det kan vara att bedöma kategorin "avsiktliga fel' som är den omskrivning man använder för ordet fusk framgår av Petter Larssons artikel ”De bluffar om fusk”.
Fuskare i privat regi
Men de verkligt stora misstänkta fuskarna, riskkapitalbolagen, tror man kan undanhålla 46 miljarder per år i skatteparadisen. Samtidigt drabbas många utsatta grupper, arbetslösa, ungdomar, utförsäkrade sjukskrivna – inte sällan med små barn – av myndigheters maktutövning.
Mycket av den sjukvård som är skattefinansierad men drivs i privat regi ägs i flera fall av riskkapitalister med säte i skatteparadis. Attendo Care, ett av landets ledande vårdföretag inom äldreomsorg, har en omsättning på 4,3 miljarder kronor per år, Även vårdbolag som Carema och Capio har ägare i skatteparadis.
”Sälj hela skiten”
Kent Werne, journalist och författare till boken "Sälj hela skiten!", pekar på att insynen i de företag som ska skapa välfärden i Sverige minskar, att det blir svårt att se var vinsten går och vem som egentligen har makten.
– Det minsta vi kan kräva av politikerna är att de bolag som driver offentligt finansierad verksamhet är skattetransparenta, och att man har tillgång till ägarstrukturer, säger Werne. – Varken politiker eller medborgare i gemen verkar vara medvetna om att det på ett så flagrant sätt pågår skatteflykt i den här sektorn.” Expressen 22 mars 2010.
”Forskning visar att föreställningarna om överutnyttjande började på de borgerliga ledarsidorna men att de sedan snabbt gick över i den allmänna nyhetsbevakningen.”Björn Johnson, forskare vid Malmö Högskolas Centrum för tillämpad arbetslivsforskning..
Gemensamma tillgångar
Ställ denna skatteflykt mot de som nu utförsäkras och tvingas söka socialbidrag. Där många utförsäkras till ett utanförskap. Det handlar om våra gemensamma resurser. Gemensamma tillgångar som borde gått till de stora behoven som finns inom den sociala sektorn.
Till detta kommer så myndigheten, Försäkringskassan, som in absurdum förefaller skicka räkningar, eller som det påstås, t.o.m. förfalskar sjukintyg. Var finns politikerna? Moralen? Ansvaret om medborgarna?
Kritisk granskning saknas
Björn Johnson, statsvetare och forskare, är bekymrad över att medierna inte gör mer kritisk granskning av material som presenteras. Men tycker också att hans egen yrkesgrupp, forskarna, sviker. Johnson anser också att ”Politiker vinner på bilden av bidragsfuskare”.
Läs nedanstående artiklar, främst ”De bluffar om fusket” och ”Politiker vinner på bilden av bidragsfuskare”.
Försäkringskassan skickade räkning på 200 000 Försäkringskassan hemsida kan leda till svinn
”Politiker vinner på bilden av bidragsfuskare” Jurist på F-kassan förfalskade sjukintyg
Välfärdens vinster går till skatteparadis - som hårdgranskas De bluffar om fusket
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)