Till Anna Dahlberg, ledarskribent, Expressen.
Upprörande och allvarligt, Anna Dahlberg. Du far i Expressen 1 september med villfarelser och sätter utsatta grupper mot varandra. Assistansen är den nya migrationsfrågan i debatten
Vad har du för faktaunderlag till det du skriver? Till din hjälp tar du bl.a. regeringens tidigare utredare Stig Svensson när det gäller ökade kostnader. Varför tillfrågade du inte också Bengt Westerberg, sakkunnig på området. Eller Bengt Eliasson, L, talesperson i funktionshinderpolitiska frågor.
Regeringens utredare, Stig Svensson var inte saklig, i varje fall starkt vilseledande, när han skrev i DN 7 februari. Utredaren Svensson verkade t.o.m. ha överträffat såväl uppdragsgivaren, regeringens, förväntningar om argument för begränsningar av LSS – som följdes av regeringens regleringsbrev till FK.
I sociala medier och bloggar har det varit upprörda invändningar som handlat om Svenssons beskrivning av LSS. Bland annat om en LSS-användare som ”lyxlirare” med eget hus i Portugal och en stab runt omkring sig.
Du skriver: ”Allt färre äldre får hjälp av äldreomsorgen; chansen att få en plats på ett äldreboende har halverats på 15 år. Ett skäl till att äldreomsorgen har fått stå tillbaka är att LSS måste prioriteras ute i kommunerna.”
Det stämmer inte. Varken äldreomsorgen eller LSS prioriteras. Att äldreboendena har minskat beror på en medveten politisk strategi – över blockgränserna. När äldreboenden nu – fortlöpande – omvandlas eller läggs ner är det en vinst för kommunerna. Utökad hemtjänst är mindre kostsamt än en plats på äldreboenden.
Du radar upp en rad problem med LSS. Du förefaller inte se något positivt med att vi har en rättighetslag för de allra mest behövande. Om de närstående får assistanshjälp kan de arbeta och därmed upprätthålla arbetslinjen och betala skatt. Detsamma gäller assistansutförarna. I en samhällsekonomisk analys måste ändå både plus och minuskonton beaktas – om vi vill leva ett bra liv tillsammans.
1 600 personer har förlorat sin statliga assistansersättning sedan regeringen tillträdde, enligt RBU (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar). Vad kommer att hända med alla dessa LSS-användare? Det berör du inte i artikeln.
I artikeln här finns en länk ”LSS-utredning med oklara motiv”, från februari 2018. I den artikeln ligger en länk till ”Partiledare och ledamöter i Socialutskottet” Läs!
Med vänlig hälsning
Eivor Karlsson
2018-09-04
04 september 2018
25 augusti 2018
Smutsigt hemma hos Stina.
80-åriga Stina från Ljungby har haft städhjälp från hemtjänsten var fjortonde dag. Något hon varit mycket nöjd med. Men socialförvaltningen har ett underskott på 30 miljoner och en rad besparingar ska göras. Det innebär att Stina nu får städat alltmer sällan. – Hur kommer det att se ut i handfatet och toaletten?, säger en orolig Stina till P4 Kronoberg.
”Men det här är en anpassning till rättspraxis, det som man betraktar som en skälig levnadsnivå enligt socialtjänstlagen då är det numera städning var tredje vecka”, säger chefen för socialförvaltningen.
Och det är så här lagen fungerar idag. Enligt Socialtjänstlagen har äldre inte rätt till ”goda levnadsvillkor”utan bara ”skälig levnadsnivå”. Det är den lagen socialchefen stödjer sig på. Det handlar om ekonomi och ständiga underskott.
Trivseln blir mindre, anser Stina. Och tänk alla dammtussar. – Jag förstår inte hur man kan dra in på städning som är så befrämjande för både hälsan och välmående. Det tycker jag är botten, absoluta botten.
Skulle Stina kunna anlita privat städhjälp och få RUT-avdrag? Knappast om hon har låg pension och därmed låg skattesats. På Skatteverket säger man att det går inte att ta ut mer i RUT-avdrag än vad man betalar i slutlig skatt. Då får man betala mellanskillnaden i restskatt.
Vård och omsorg blir alltmer en klassfråga. Den som har råd att betala kan skaffa sig omsorg och tjänster. Det är ekonomiskt alltmer hårt trängda kommuner som beslutar enligt ”skälig levnadsnivå” Men anslagen kommer från regeringen. Och någon förändring av Socialtjänstlagen till ”goda levnadsvillkor” verkar inte heller stå på varken regeringens eller oppositionens dagordning.
Chefen för socialförvaltningen i Ljungby svarade då att ”det här är en anpassning till rättspraxis, det som man betraktar som en skälig levnadsnivå enligt socialtjänstlagen.”
Stina överklagade och Förvaltningsrätten ger henne nu rätt. ”Personer som inte själva kan städa bostaden har rätt till städhjälp varannan vecka för att få en skälig levnadsnivå.” Nu återstår att se om denna dom blir vägledande eller fler kommuner kommer att trilskas.
Anm. I artikeln jag hänvisar till ovan står 80 år. I länken nedan 90 år.
Dom. Fler äldre kan få tätare städning i bostaden.
”Men det här är en anpassning till rättspraxis, det som man betraktar som en skälig levnadsnivå enligt socialtjänstlagen då är det numera städning var tredje vecka”, säger chefen för socialförvaltningen.
Och det är så här lagen fungerar idag. Enligt Socialtjänstlagen har äldre inte rätt till ”goda levnadsvillkor”utan bara ”skälig levnadsnivå”. Det är den lagen socialchefen stödjer sig på. Det handlar om ekonomi och ständiga underskott.
Trivseln blir mindre, anser Stina. Och tänk alla dammtussar. – Jag förstår inte hur man kan dra in på städning som är så befrämjande för både hälsan och välmående. Det tycker jag är botten, absoluta botten.
Skulle Stina kunna anlita privat städhjälp och få RUT-avdrag? Knappast om hon har låg pension och därmed låg skattesats. På Skatteverket säger man att det går inte att ta ut mer i RUT-avdrag än vad man betalar i slutlig skatt. Då får man betala mellanskillnaden i restskatt.
Vård och omsorg blir alltmer en klassfråga. Den som har råd att betala kan skaffa sig omsorg och tjänster. Det är ekonomiskt alltmer hårt trängda kommuner som beslutar enligt ”skälig levnadsnivå” Men anslagen kommer från regeringen. Och någon förändring av Socialtjänstlagen till ”goda levnadsvillkor” verkar inte heller stå på varken regeringens eller oppositionens dagordning.
Chefen för socialförvaltningen i Ljungby svarade då att ”det här är en anpassning till rättspraxis, det som man betraktar som en skälig levnadsnivå enligt socialtjänstlagen.”
Stina överklagade och Förvaltningsrätten ger henne nu rätt. ”Personer som inte själva kan städa bostaden har rätt till städhjälp varannan vecka för att få en skälig levnadsnivå.” Nu återstår att se om denna dom blir vägledande eller fler kommuner kommer att trilskas.
Anm. I artikeln jag hänvisar till ovan står 80 år. I länken nedan 90 år.
Dom. Fler äldre kan få tätare städning i bostaden.
16 augusti 2018
Därför är valet extra viktigt – och osäkert
Vi närmar oss ett riksdagsval som är mer oförutsägbart än någonsin. Den mesta osäkerheten handlar samtidigt om vad som ska hända dagarna efter valet. Vilka ska regera? Mycket pekar mot en svår regeringsbildning. Ingenting kommer att vara klart på valkvällen den 9 september. Det är nästa dag som rysaren börjar.
En annan osäkerhet är vad resten av valrörelsen kommer att handla om. Före torkan och bränderna hade inte klimat- och miljöfrågorna kommit högt upp på dagordningen. Men nu är det annorlunda och det spekuleras i om bränderna kan vara det som håller Miljöpartiet kvar i riksdagen.
Det görs jämförelser med ”sälvalet” 1988 då döda sälar ansågs ha gjort att Miljöpartiet åter kom in i riksdagen. MP hade dock högre opinionssiffror innan säldöden slog till. Säldöden visade sig senare vara en virussjukdom. Att MP klarade riksdagsspärren berodde mest på att miljöfrågorna kom upp på dagordningen.
Nu är det annat än sälar som gett rubriker. Skyfall i Japan, stormar i Indien och torka i Sverige och extrema temperaturer i Spanien och Portugal. Nästan hela världen har drabbats av skadliga väderfenomen.
Enligt Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, så kan man än så länge inte säga om just de senaste månadernas väderfenomen beror på klimatförändringar. Men forskarna tvekar inte om att de långsiktiga temperaturförändringarna är tydliga.
Vi kan räkna med fler extrema väderhändelser runt om i världen. Antalet naturkatastrofer har femdubblats sedan 1970-talet – det visade en rapport i fjol från Meteorologiska världsorganisationen (WMO). Konsekvenserna är allvarliga i de drabbade länderna, inte minst för jordbruket.
I Almedalen var det inte många förutom MP och miljöorganisationerna som tog upp klimatfrågan. Professorn och klimatdebattören Staffan Laestadius skrev på SvD Debatt 12 juli så här under rubriken Partiledarnas tal röjer förnekelse:”Klimatförändringarna negligeras av partiledarna trots att vi sedan flera decennier vet vad som händer med klimatet. Detta blev extra tydligt under veckan i Almedalen då varje parti hade möjligheten att visa upp sin politik och sitt fokus.” Men nu har det blivit andra tongångar och alla partiledare måste kunna hantera miljö- och klimatfrågorna i valspurten.
Samtidigt verkar det som att flera partierna negligerar andra viktiga samhällsfrågor, t.ex. medborgarnas sociala miljö. Många har det tufft i samhället. Skillnaderna mellan blocken är inte så stora i dessa frågor. Politiker och väljare verkar gå i otakt. Istället för att lyfta upp välfärdsfrågorna har partierna startat en kapplöpning om hårdare tag, intolerans och migration. I bakgrunden finns en ständig rädsla för Sverigedemokraterna och deras position som vågmästare. Men undfallenhet och rädsla ger inte svar på de svåra frågorna.
Flertalet väljare prioriterar välfärdsfrågorna vård, skola och omsorg. Så har det varit också i tidigare valrörelser. Men debatten i årets valrörelse handlar inte mycket om det som är medborgarnas vardag.
Klimatet och miljön är grundläggande för vår och planetens överlevnad. Men vi får inte glömma bort att det också finns människor som måste få en dräglig tillvaro i nuet.
Studier visar att barns hälsa påverkas av föräldrarnas socioekonomiska status. Det gör även miljön. Men våra fattiga kan inte handla tillräckligt klimatsmart – pengarna räcker inte. De måste söka efter de röda prislapparna som inte alltid innebär klimatsmarta inköp. Den låga lönen eller socialbidraget räcker inte till mer.
Samtidigt kommer rapporter om våld, inklusive dödsskjutningar. För en del partier verkar botemedlet mer vara hårdare straff än tidigt stöd för de unga som riskerar att dras in kriminalitet.
Om vi ska få ett bra liv i vårt samhälle måste vi inse att det gäller att vårda både den yttre och inre miljön. Gör vi inte det går vi och våra efterkommande en dyster framtid till mötes. Det måste vi undvika och för det krävs handlingskraft – och samförstånd. Därför är valet extra viktigt.
Eivor Karlsson
Publicerat i Miljömagasinet nr 32, 10 augusti 2018
En annan osäkerhet är vad resten av valrörelsen kommer att handla om. Före torkan och bränderna hade inte klimat- och miljöfrågorna kommit högt upp på dagordningen. Men nu är det annorlunda och det spekuleras i om bränderna kan vara det som håller Miljöpartiet kvar i riksdagen.
Det görs jämförelser med ”sälvalet” 1988 då döda sälar ansågs ha gjort att Miljöpartiet åter kom in i riksdagen. MP hade dock högre opinionssiffror innan säldöden slog till. Säldöden visade sig senare vara en virussjukdom. Att MP klarade riksdagsspärren berodde mest på att miljöfrågorna kom upp på dagordningen.
Nu är det annat än sälar som gett rubriker. Skyfall i Japan, stormar i Indien och torka i Sverige och extrema temperaturer i Spanien och Portugal. Nästan hela världen har drabbats av skadliga väderfenomen.
Enligt Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, så kan man än så länge inte säga om just de senaste månadernas väderfenomen beror på klimatförändringar. Men forskarna tvekar inte om att de långsiktiga temperaturförändringarna är tydliga.
Vi kan räkna med fler extrema väderhändelser runt om i världen. Antalet naturkatastrofer har femdubblats sedan 1970-talet – det visade en rapport i fjol från Meteorologiska världsorganisationen (WMO). Konsekvenserna är allvarliga i de drabbade länderna, inte minst för jordbruket.
I Almedalen var det inte många förutom MP och miljöorganisationerna som tog upp klimatfrågan. Professorn och klimatdebattören Staffan Laestadius skrev på SvD Debatt 12 juli så här under rubriken Partiledarnas tal röjer förnekelse:”Klimatförändringarna negligeras av partiledarna trots att vi sedan flera decennier vet vad som händer med klimatet. Detta blev extra tydligt under veckan i Almedalen då varje parti hade möjligheten att visa upp sin politik och sitt fokus.” Men nu har det blivit andra tongångar och alla partiledare måste kunna hantera miljö- och klimatfrågorna i valspurten.
Samtidigt verkar det som att flera partierna negligerar andra viktiga samhällsfrågor, t.ex. medborgarnas sociala miljö. Många har det tufft i samhället. Skillnaderna mellan blocken är inte så stora i dessa frågor. Politiker och väljare verkar gå i otakt. Istället för att lyfta upp välfärdsfrågorna har partierna startat en kapplöpning om hårdare tag, intolerans och migration. I bakgrunden finns en ständig rädsla för Sverigedemokraterna och deras position som vågmästare. Men undfallenhet och rädsla ger inte svar på de svåra frågorna.
Flertalet väljare prioriterar välfärdsfrågorna vård, skola och omsorg. Så har det varit också i tidigare valrörelser. Men debatten i årets valrörelse handlar inte mycket om det som är medborgarnas vardag.
Klimatet och miljön är grundläggande för vår och planetens överlevnad. Men vi får inte glömma bort att det också finns människor som måste få en dräglig tillvaro i nuet.
Studier visar att barns hälsa påverkas av föräldrarnas socioekonomiska status. Det gör även miljön. Men våra fattiga kan inte handla tillräckligt klimatsmart – pengarna räcker inte. De måste söka efter de röda prislapparna som inte alltid innebär klimatsmarta inköp. Den låga lönen eller socialbidraget räcker inte till mer.
Samtidigt kommer rapporter om våld, inklusive dödsskjutningar. För en del partier verkar botemedlet mer vara hårdare straff än tidigt stöd för de unga som riskerar att dras in kriminalitet.
Om vi ska få ett bra liv i vårt samhälle måste vi inse att det gäller att vårda både den yttre och inre miljön. Gör vi inte det går vi och våra efterkommande en dyster framtid till mötes. Det måste vi undvika och för det krävs handlingskraft – och samförstånd. Därför är valet extra viktigt.
Eivor Karlsson
Publicerat i Miljömagasinet nr 32, 10 augusti 2018
30 juli 2018
Påverkar Gudrun valet 2018?
Skogsbränderna kan innebära slutet för regeringen, det menar statsvetaren och centerpartisten Lina M Eriksson. Hon har forskat kring de politiska effekterna av stormen Gudrun som drabbade sydsverige 2005 och hon skrev om detta i Expressen, 22 juli och DN 23 juli.
Statsvetare Eriksson jämför de nu pågående bränderna med stormen Gudrun. Mer i förbigående tar hon upp Tsunamikatastrofen i Sydostasien den 26 december 2004. För den katastrofen fick regeringen hård kritik. Det är, i så fall, en större anledning till valförlust än stormen Gudrun. Men mycket annat påverkade och dominerade valrörelsen 2006.
I en artikel från Uppsala universitet 27 maj 2017 påstod Lina M Eriksson följande: ”Exempelvis var Centerpartiets aktiva opposition och ställningstagande mot regeringens bristfälliga krishantering av båda händelserna uppskattad bland väljare, vilket också belönades vid valurnan.” Vilket skulle bevisas.
Regeringsfrågan präglade valrörelsens sista veckor 2006. Medan Allians för Sverige, som bildades 2004, framstod som eniga var det oklart hur en eventuell vänsterregering skulle se ut. Göran Perssons tidigare popularitet var i dalande efter nederlaget i EMU-folkomröstningen 2003. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt framträdde som en försvarare för den svenska välfärdsmodellen och försvarade t.o.m. kollektivavtal och arbetsrätt.
I 35 år försökte Centerpartiet få bort kärnkraften. Nu bytte de fot. Nu skulle man energieffektivisera och kärnkraften skulle vara kvar. Centerpartiet ville inte heller ha någon höjd bensinskatt – före valet. Vi klarar klimatmålen ändå, sade Maud Olofsson. Men efter valet var Centerpartiet med och höjde bensinskatten.
Elupproret, som startades av Sixten Svensson i Osby, började nysta i möjligheten att väcka en grupptalan för de tusentals som drabbats. Inför hotet om grupptalan svängde då Sydkraft och Fortum De gav med sig och betalade ut skadestånd för det som blivit förstört i frysboxar och övrigt, d.v.s. för andra extra kostnader som uppstått.
Regeringen fick kraftig kritik för hur den hanterat Tsunamikatastrofen i Asien julhelgen 2004. Skulden för hanteringen av katastrofen sköljde fram och tillbaka. Syndabockar pekades ut. Sex S-ministrar fälldes i KU. Kanske var det mot den bakgrunden som regeringen ville visa handlingskraft när det gällde stormen Gudrun. Två lagar tillkom före valet 2006 för att stödja de drabbade. Det berör inte statsvetare Eriksson.
Mona Sahlin, som då var samhällsbyggnadsminister, hade läst om elupproret som Sixten Svensson startat och konstaterade att det behövdes en ny lag. Den 3 februari 2005 lade regeringen propositionen ”Lagen om säker eldistribution”. Lagen trädde i kraft vid årsskiftet 2005-2006. Den innebar krav på näten så att elavbrott inte ska vara längre än 24 timmar Undantagsfall skulle kunna få förekomma.
Vidare kom en lag om ”Skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006–2008 års taxeringar”. Skattereduktionen uppgick till 50 kronor per kubikmeter fast mått under bark. Samt ett stöd för återplantering av skog. Båda lagarna trädde i kraft före valet 2006.
Ledningsproblematiken ställdes på sin spets. Det krävdes samordning och i Kronobergs län skedde det via Länsstyrelsen och en stab med olika aktörer deltog. SOS Alarm, Svenska Kraftnät, Räddningsverket, Vägverket, berörda kommuner med flera var med. Försvarsmakten ställde cirka 200 fordon till förfogande för ett antal kommuner samt till Sydkraft. Försvarsmaktens flygplan och helikoptrar användes för att frakta personal och material, men även rekognosering och linjebesiktning. Svenska Kraftnät bistod med bandvagnar och terrängfordon.
Röda Korset, hemvärnet och enskilda personer hjälpte till med den uppsökande verksamheten. Kommunerna inrättade ett antal värmestugor dit folk kunde vända sig för att få information, mat, tillgång till dusch och annat.
I en rapport från Krisberedskapsmyndigheten (KBM) september 2005 (alltså innan valet 2006) framkom att myndigheterna klarade Gudrun. Men att stormen och dess efterverkningar tangerade gränsen för vad samhället klarar av. El- och teleföretagen fick kritik för sin hantering av stormens verkningar.
– Hade inte stormen Gudrun inträffat så hade vi högst sannolikt haft en socialdemokratisk regering 2006, skriver Lina M Eriksson. – Det kan bli repris i år. Jag är inte lika övertygad om att Gudrun påverkade valutgången. Snarare då hanteringen av Tsunaminkatastrofen december 2004 och att andra politiska orsaker spelade in. Hur de nu pågående bränderna påverkar valet 2018 återstår att se. Men Erikssons forskning gäller stormen Gudrun som drabbade sydsverige natten mellan den 8 och 9 januari 2005.
Lina M Eriksson kandiderar för Centerpartiet i kommunvalet i Göteborg.
Eivor Karlsson
Statsvetare Eriksson jämför de nu pågående bränderna med stormen Gudrun. Mer i förbigående tar hon upp Tsunamikatastrofen i Sydostasien den 26 december 2004. För den katastrofen fick regeringen hård kritik. Det är, i så fall, en större anledning till valförlust än stormen Gudrun. Men mycket annat påverkade och dominerade valrörelsen 2006.
I en artikel från Uppsala universitet 27 maj 2017 påstod Lina M Eriksson följande: ”Exempelvis var Centerpartiets aktiva opposition och ställningstagande mot regeringens bristfälliga krishantering av båda händelserna uppskattad bland väljare, vilket också belönades vid valurnan.” Vilket skulle bevisas.
Regeringsfrågan präglade valrörelsens sista veckor 2006. Medan Allians för Sverige, som bildades 2004, framstod som eniga var det oklart hur en eventuell vänsterregering skulle se ut. Göran Perssons tidigare popularitet var i dalande efter nederlaget i EMU-folkomröstningen 2003. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt framträdde som en försvarare för den svenska välfärdsmodellen och försvarade t.o.m. kollektivavtal och arbetsrätt.
I 35 år försökte Centerpartiet få bort kärnkraften. Nu bytte de fot. Nu skulle man energieffektivisera och kärnkraften skulle vara kvar. Centerpartiet ville inte heller ha någon höjd bensinskatt – före valet. Vi klarar klimatmålen ändå, sade Maud Olofsson. Men efter valet var Centerpartiet med och höjde bensinskatten.
Vrede mot Sydkraft
När det gällde Gudrun, som hade sitt epicentrum i Kronobergs län, vände de stormdrabbade snarare sin vrede mot elbolaget Sydkraft, numera Eon, än mot regeringen. Det tog för lång tid innan strömmen kom tillbaka. Nätavgifterna verkade inte gå till att underhålla elnätet i södra Sverige utan utgjorde istället utdelningar till aktieägarna. De stora kraftbolagen hade gjort rekordvinster – 180 miljarder kronor de senaste åren.Elupproret, som startades av Sixten Svensson i Osby, började nysta i möjligheten att väcka en grupptalan för de tusentals som drabbats. Inför hotet om grupptalan svängde då Sydkraft och Fortum De gav med sig och betalade ut skadestånd för det som blivit förstört i frysboxar och övrigt, d.v.s. för andra extra kostnader som uppstått.
Regeringen fick kraftig kritik för hur den hanterat Tsunamikatastrofen i Asien julhelgen 2004. Skulden för hanteringen av katastrofen sköljde fram och tillbaka. Syndabockar pekades ut. Sex S-ministrar fälldes i KU. Kanske var det mot den bakgrunden som regeringen ville visa handlingskraft när det gällde stormen Gudrun. Två lagar tillkom före valet 2006 för att stödja de drabbade. Det berör inte statsvetare Eriksson.
Mona Sahlin, som då var samhällsbyggnadsminister, hade läst om elupproret som Sixten Svensson startat och konstaterade att det behövdes en ny lag. Den 3 februari 2005 lade regeringen propositionen ”Lagen om säker eldistribution”. Lagen trädde i kraft vid årsskiftet 2005-2006. Den innebar krav på näten så att elavbrott inte ska vara längre än 24 timmar Undantagsfall skulle kunna få förekomma.
Vidare kom en lag om ”Skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006–2008 års taxeringar”. Skattereduktionen uppgick till 50 kronor per kubikmeter fast mått under bark. Samt ett stöd för återplantering av skog. Båda lagarna trädde i kraft före valet 2006.
Beredskap och samordning
De första timmarna efter stormen var det svårt att få en överblick över konsekvenserna. Till detta bidrog såväl omfattningen av skadorna, svårigheterna att kommunicera som oframkomliga vägar.Ledningsproblematiken ställdes på sin spets. Det krävdes samordning och i Kronobergs län skedde det via Länsstyrelsen och en stab med olika aktörer deltog. SOS Alarm, Svenska Kraftnät, Räddningsverket, Vägverket, berörda kommuner med flera var med. Försvarsmakten ställde cirka 200 fordon till förfogande för ett antal kommuner samt till Sydkraft. Försvarsmaktens flygplan och helikoptrar användes för att frakta personal och material, men även rekognosering och linjebesiktning. Svenska Kraftnät bistod med bandvagnar och terrängfordon.
Röda Korset, hemvärnet och enskilda personer hjälpte till med den uppsökande verksamheten. Kommunerna inrättade ett antal värmestugor dit folk kunde vända sig för att få information, mat, tillgång till dusch och annat.
I en rapport från Krisberedskapsmyndigheten (KBM) september 2005 (alltså innan valet 2006) framkom att myndigheterna klarade Gudrun. Men att stormen och dess efterverkningar tangerade gränsen för vad samhället klarar av. El- och teleföretagen fick kritik för sin hantering av stormens verkningar.
– Hade inte stormen Gudrun inträffat så hade vi högst sannolikt haft en socialdemokratisk regering 2006, skriver Lina M Eriksson. – Det kan bli repris i år. Jag är inte lika övertygad om att Gudrun påverkade valutgången. Snarare då hanteringen av Tsunaminkatastrofen december 2004 och att andra politiska orsaker spelade in. Hur de nu pågående bränderna påverkar valet 2018 återstår att se. Men Erikssons forskning gäller stormen Gudrun som drabbade sydsverige natten mellan den 8 och 9 januari 2005.
Lina M Eriksson kandiderar för Centerpartiet i kommunvalet i Göteborg.
Eivor Karlsson
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)