Statsvetare Eriksson jämför de nu pågående bränderna med stormen Gudrun. Mer i förbigående tar hon upp Tsunamikatastrofen i Sydostasien den 26 december 2004. För den katastrofen fick regeringen hård kritik. Det är, i så fall, en större anledning till valförlust än stormen Gudrun. Men mycket annat påverkade och dominerade valrörelsen 2006.
I en artikel från Uppsala universitet 27 maj 2017 påstod Lina M Eriksson följande: ”Exempelvis var Centerpartiets aktiva opposition och ställningstagande mot regeringens bristfälliga krishantering av båda händelserna uppskattad bland väljare, vilket också belönades vid valurnan.” Vilket skulle bevisas.
Regeringsfrågan präglade valrörelsens sista veckor 2006. Medan Allians för Sverige, som bildades 2004, framstod som eniga var det oklart hur en eventuell vänsterregering skulle se ut. Göran Perssons tidigare popularitet var i dalande efter nederlaget i EMU-folkomröstningen 2003. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt framträdde som en försvarare för den svenska välfärdsmodellen och försvarade t.o.m. kollektivavtal och arbetsrätt.
I 35 år försökte Centerpartiet få bort kärnkraften. Nu bytte de fot. Nu skulle man energieffektivisera och kärnkraften skulle vara kvar. Centerpartiet ville inte heller ha någon höjd bensinskatt – före valet. Vi klarar klimatmålen ändå, sade Maud Olofsson. Men efter valet var Centerpartiet med och höjde bensinskatten.
Vrede mot Sydkraft
När det gällde Gudrun, som hade sitt epicentrum i Kronobergs län, vände de stormdrabbade snarare sin vrede mot elbolaget Sydkraft, numera Eon, än mot regeringen. Det tog för lång tid innan strömmen kom tillbaka. Nätavgifterna verkade inte gå till att underhålla elnätet i södra Sverige utan utgjorde istället utdelningar till aktieägarna. De stora kraftbolagen hade gjort rekordvinster – 180 miljarder kronor de senaste åren.Elupproret, som startades av Sixten Svensson i Osby, började nysta i möjligheten att väcka en grupptalan för de tusentals som drabbats. Inför hotet om grupptalan svängde då Sydkraft och Fortum De gav med sig och betalade ut skadestånd för det som blivit förstört i frysboxar och övrigt, d.v.s. för andra extra kostnader som uppstått.
Regeringen fick kraftig kritik för hur den hanterat Tsunamikatastrofen i Asien julhelgen 2004. Skulden för hanteringen av katastrofen sköljde fram och tillbaka. Syndabockar pekades ut. Sex S-ministrar fälldes i KU. Kanske var det mot den bakgrunden som regeringen ville visa handlingskraft när det gällde stormen Gudrun. Två lagar tillkom före valet 2006 för att stödja de drabbade. Det berör inte statsvetare Eriksson.
Mona Sahlin, som då var samhällsbyggnadsminister, hade läst om elupproret som Sixten Svensson startat och konstaterade att det behövdes en ny lag. Den 3 februari 2005 lade regeringen propositionen ”Lagen om säker eldistribution”. Lagen trädde i kraft vid årsskiftet 2005-2006. Den innebar krav på näten så att elavbrott inte ska vara längre än 24 timmar Undantagsfall skulle kunna få förekomma.
Vidare kom en lag om ”Skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006–2008 års taxeringar”. Skattereduktionen uppgick till 50 kronor per kubikmeter fast mått under bark. Samt ett stöd för återplantering av skog. Båda lagarna trädde i kraft före valet 2006.
Beredskap och samordning
De första timmarna efter stormen var det svårt att få en överblick över konsekvenserna. Till detta bidrog såväl omfattningen av skadorna, svårigheterna att kommunicera som oframkomliga vägar.Ledningsproblematiken ställdes på sin spets. Det krävdes samordning och i Kronobergs län skedde det via Länsstyrelsen och en stab med olika aktörer deltog. SOS Alarm, Svenska Kraftnät, Räddningsverket, Vägverket, berörda kommuner med flera var med. Försvarsmakten ställde cirka 200 fordon till förfogande för ett antal kommuner samt till Sydkraft. Försvarsmaktens flygplan och helikoptrar användes för att frakta personal och material, men även rekognosering och linjebesiktning. Svenska Kraftnät bistod med bandvagnar och terrängfordon.
Röda Korset, hemvärnet och enskilda personer hjälpte till med den uppsökande verksamheten. Kommunerna inrättade ett antal värmestugor dit folk kunde vända sig för att få information, mat, tillgång till dusch och annat.
I en rapport från Krisberedskapsmyndigheten (KBM) september 2005 (alltså innan valet 2006) framkom att myndigheterna klarade Gudrun. Men att stormen och dess efterverkningar tangerade gränsen för vad samhället klarar av. El- och teleföretagen fick kritik för sin hantering av stormens verkningar.
– Hade inte stormen Gudrun inträffat så hade vi högst sannolikt haft en socialdemokratisk regering 2006, skriver Lina M Eriksson. – Det kan bli repris i år. Jag är inte lika övertygad om att Gudrun påverkade valutgången. Snarare då hanteringen av Tsunaminkatastrofen december 2004 och att andra politiska orsaker spelade in. Hur de nu pågående bränderna påverkar valet 2018 återstår att se. Men Erikssons forskning gäller stormen Gudrun som drabbade sydsverige natten mellan den 8 och 9 januari 2005.
Lina M Eriksson kandiderar för Centerpartiet i kommunvalet i Göteborg.
Eivor Karlsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar