Sveriges kommuner och landsting, SKL, har redan tidigare flaggat för att skatten kan komma behöva höjas kraftigt. SKL presenterade nyligen sin senaste rapport där man kalkylerar med att kostnaderna kommer att rusa ifrån skatteintäkterna med 67 miljarder redan 2020. Detta med oförändrat skatteuttag fram till år 2020.
”En del kan lösas genom lägre överskott än de senaste årens väldigt starka resultat, en annan av att staten kan förväntas höja stadsbidragen en del. Men även efter det blir gapet 40 miljarder,” skissar SKL. Som också pekar på vissa åtgärder som kan göras, t. ex. det förebyggande arbetet. Tittar man på sjukvårdens behov så är de kroniska sjukdomarna och de förebyggande insatserna viktiga. Dagens Samhälle #18.2017.
Bland förslag på åtgärder som nu lanseras är skattehöjningar, höjda generella statsbidrag liksom avgiftshöjningar. Men SKL anser också att kommuner, landsting och regioner behöver effektivisera verksamheterna med allt ifrån ny teknik till förebyggande vård, medan staten behöver skapa förutsättningar för att det ska kunna ske.
Behovet om ökade skatteintäkter är ingen ny fråga. ”Äldreomsorgens brister visar att kommunala självstyrelsen gjort sitt”. Under den kontroversiella rubriken skrev Berit Rollén och Monika Olin Wikman, författare och debattörer i äldreomsorgsfrågor, i Dagens Samhälle 18 december 2012. ”Vi menar att lösningen ligger i en offentlig obligatorisk äldreomsorgsförsäkring som kan jämföras med sjukförsäkringen”.
Rollén & Wikman tog i sin artikel från 2012, också upp skatten. ”För något år sedan räknade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ut att kommunalskatten måste höjas med 13 kronor fram till år 2035 för att garantera dagens standard plus en procent per år. Många utredningar och forskare har kommit fram till en likartad bedömning.”
Dagens Arena beskrev 28 april 2016 skattesituationen så här: ”Skatten behöver därför höjas med nära två kronor per intjänad hundralapp, fram till 2019. […] Antalet invånare i Sverige väntas öka med cirka 590 000, varav utlandsfödda svarar för 70 procent. Samtidigt sker en snabb ökning av antalet äldre och antalet barn i skolåldern. Bara i år (2016) väntas kommunernas kostnader öka med 9 procent, bland annat till följd av flyktinginvandringen.”
LO gjorde ett utspel i samma ämne då LO-basen Karl Petter Thorvaldsson i sitt 1 maj tal krävde 70 miljarder extra till välfärden de närmaste åren. LO skrev i ett pressmeddelande ”Nu duger det inte med något duttade i marginalen nu krävs riktig politik och stora reformer”.
I SvD näringsliv 8 maj 2017 tog Thorwaldsson och Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) upp frågan. ”Förra året pekade SKL på att kommunsektorn kan behöva höja skatten med 2 kronor fram till 2019. Det skulle leda till att bördorna för vanliga löntagare ökar och skillnaderna mellan olika kommuner blir större. Det duger inte. Det är bättre om de som har mer också bidrar mer genom den statliga skatten.”
Samtidigt överväger Moderaterna att sänka inkomstskatten med 22 miljarder kronor. Hur går den ekvationen ihop? Svaret är att det går inte ihop.
Skattesituationen är väl känd. Den brännande frågan är vad politikerna tänker göra? Om inget övergripande görs är det oundvikligt att välfärden sänks till en låg nivå. Därmed riskerar samhället att slitas itu med försämrat samhällsklimat som följd. Men inget parti har hittills velat ta tag i skattefrågan.
Eivor Karlsson
Publicerat i Miljömagasinet nr. 20, maj 2017
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar