Det kommer alarmerande rapporter och reportage om hur kommunerna tvingas spara både inom äldrevården och LSS: Smärtgränsen verkar närma sig om den inte på vissa håll är redan nådd.
Trelleborgs socialnämnd har sett Östergården som ett försök och vill införa samma billiga kvällsmat på alla särskilda boenden och spara tre miljoner kronor.Vi har inte råd att betala helheten för det här. Samtidigt har vi ett högt matsvinn.
Om man vill spara på svinnet får man göra det på annat sätt än att det drabbar de boende dementa. Reportern: ”De vill att Siri ska få det andra får, den mat som tillverkas av kockarna. Kan hon få det nu? – Jag tar med frågan tillbaka till min förvaltningschef, sa Lennart Höckert (S), ordförande i socialnämnden. Men ska inte alla äldre få god näringsrik mat? Starka reaktioner efter SvT:s avslöjande – hänsynslöst.
Det kommunala självstyret tillhör grundstenarna i vår demokrati. Besluten ska tas nära medborgarna. Men om det kommunala självstyret inte fungerar får det allvarliga konsekvenser för allmänheten. Främst inom vård, skola och omsorg.
Något som påpekades i den här artikeln från december 2012. Aktuell även idag. Där stod bl.a. ”För något år sedan räknade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ut att kommunalskatten måste höjas med 13 kronor fram till år 2035 för att garantera dagens standard plus en procent per år. […] Det är oundvikligt att kvalitetsklyftorna kommer att öka mellan kommunerna om inget görs. Men inget parti tar i dessa frågor.” Frågans är om en sådan skattehöjning är möjlig. Äldreomsorgens brister visar att kommunala självstyrelsen gjort sitt.
Även Dagens Arena beskrev liknande läge april 2016: ”Skatten behöver därför höjas med nära två kronor, enligt SKL. […] Samtidigt kommer de stora demografiska förändringarna innebära stora kostnadsökningar för både kommuner och landsting. Antalet invånare i Sverige väntas öka med cirka 590 000, varav utlandsfödda svarar för 70 procent”. SKL skatten måste höjas.
Men ett hastigt påkommet åtagande låter sig inte passera obemärkt i välfärdssystemet. Alla borde bidraga. Nu drabbas hårdast personer i behov av samhällets omsorg. Dit räknas främst äldre, personer inom LSS, men även skolan.Vi andra märker inte ännu så mycket av neddragningar och besparingar.
2015 beslutade regeringen att satsa på en ”äldremiljard”. Men pengarna visade sig till stor del bestå i omfördelade pengar från andra verksamheter inom äldreomsorgen. I december framkom att en fjärdedel av alla äldre kan vara undernärda och nästan häften är i riskzonen. De undernärda är äldre personer med hemtjänst eller på äldreboenden, alltså människor i samhällets skyddsnät.
Gabriel Wikström, folkhälso- och sjukvårdsminister blev upprörd när han fick höra att äldre är undernärda. I Aftonbladet, AB, 23 nov. reagerade Gabriel Wikström på ”svältdebatten”, under rubriken ”Upprörd minister. Ingen ska svälta i Sverige”. Han lovade förutom miljardreformer en framtidsvård som sätter de äldre i centrum. Men vad händer med dessa miljarder? Undernärda i välfärdslandet.
Landets kommuner tvingas idag att manövrera och prioritera mellan olika åtagande. Vi har redan en välfärd på lägre nivå. Politikerna har fortfarande till stor del folkets förtroende när det gäller ökade kostnader för flyktingmottagandet. Det bör partierna förvalta väl och inte undvika svåra frågor och åtaganden. För det kommer att bli tufft framöver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar