Ambitiös utredning – men var ska fattiga äldre bo ?

Hur ska behovet av boende för äldre människor, friska såväl som personer med ökad ohälsa, kunna tillgodoses framöver?

Utredarna om bostäder för äldre överlämnade den 5 oktober sitt betänkande ”Bostäder att bo kvar i” till bostadsminister Mehmet Kaplan och äldreminister Åsa Regnér.

Utredningen omfattar inte bostäder som fördelas efter biståndsprövning. En avgränsning görs alltså till ”vanliga” bostäder samt seniorboenden, trygghetsbostäder och andra liknande boendeformer, medan särskilt boende hålls utanför denna utredning.

I utredningen föreslås att regeringen tar initiativ till en bred utvärdering av trygghetsbostäder som boendeform. Det är viktigt att regeringen ser till att valfriheten för äldre inte begränsas ytterligare.

Sedan en längre tid är äldrepolitiken inriktad på att spara pengar åt staten och kommunerna. Vi läser varje vecka om äldre och sjuka som nekas att få komma till ett äldreboende. Trygghetsbostäder – som är vanliga hyresrätter eller bostadsrätter – har alltmer framstått som en lösning – för den som har råd. Men för vissa äldre med hög ålder, komplicerad sjukdomsbild, problem med ensamhet och nedstämdhet passar inte den formen av boende.

När betänkandet ”Bo bra hela livet” var ute på remiss, 2008, varnade flera remissinstanser, varav en var Socialstyrelsen, för att trygghetsboenden inte bör byggas på bekostnad av äldreboenden och servicehus. En berättigad varning.

Det finns ett antal bra förslag i utredningen. Som skyldigheten att undanröja enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser utsträckt till att gälla entréer och trapphus i flerbostadshus. Förenklad biståndsbedömning för hemtjänst som avser hushållsgöromål eller socialt stöd för 75+. Rut-avdrag för hjälp i samband med flytt för 75+.

Omfattande upprustningar väntar nu i stora delar av beståndet. Utmaningen på bostadsmarknaden är större än någonsin. Behoven av upprustning och nyproduktion är rekordstora.

Utredningens 16 olika förslag skulle kosta drygt två miljarder per år att genomföra. Ett viktigt förslag avser stöd till installation av hissar. Behovet av hissar är stort men vissa fastigheter är byggda så att det svårligen går att pressa in en hiss.

I utredningen föreslås också ett investeringsstöd till byggande av trygghetsbostäder. Återstår att se om regeringen kommer med förslag som också innefattar olika former av äldreboenden, inklusive vård- och omsorgsboenden och korttidsplatser – och i vilken omfattning.

Regeringen arbetar med att genomföra ett riktat stöd på 1,25 miljarder kronor för bostäder till äldre under de närmaste fyra åren. Frågan är var satsningarna ska göras? Och hur långt pengarna räcker. Den ledtråd som ges i höstbudgeten är att man vill se ”ny- och ombyggnation av hyresrätter för äldre”. Man kan tänka sig ”mindre anpassning av gemensamma utrymmen i befintliga beståndet”. Vad det nu innebär.

Utredningens förslag att höja taket i bostadstillägget från dagens dryga 5.000 till 7.300 kronor skulle kosta staten drygt 1,5 miljarder per år. Taket för bostadstillägget sattes för många år sedan och måste anpassas till kostnadsutvecklingen, påpekar utredningen. Läget på bostadsmarknaden för många äldre kvinnor med låg pension är också svårt. Det gör frågan om bostadstillägget än mer akut.

En tanke bakom utredningen var också att det skulle skapas flyttkedjor. Äldre skulle välja att sälja sina villor eller radhus och unga skulle ta över. Rubriken i SvD när betänkandet presenterades den 5 okt. var ”Bra boenden för äldre skapar flyttkedjor”. Men så enkelt är det inte.I en blogg Läsardebatt i anslutning till artikeln var rubriken ”Flyttskatten gör oss livegna.”Men skatteeffekterna vid en bostadsförsäljning finns med i betänkandet – men inga förslag till lösningar.

För en del äldre som har svårt att föra sin egen talan borde också problematiken kring nekad plats på äldreboenden lyftas upp. Men det berörs inte i detta betänkande. Det borde åtminstone inrättas nationell statistik över hur många som ansöker om plats på äldreboenden och som inte får en plats beviljad. Mörkertalet är stort. Något för en aktiv riksdagspolitiker att synliggöra?

PRO skriver att det är av yttersta vikt att regeringen lever upp till målsättningen att det byggs fler bra boenden till rimliga kostnader för äldre. Enligt PRO behövs 350.000 nya bostäder för äldre, varav 35.000 i särskilt boende, inom en femtonårsperiod. Men räcker 35.000 platser?

Det är viktigt att komma ihåg att 28.000 platser på äldreboenden stängdes mellan åren 2000 och 2012. De nya boenden som har byggts under samma tid har varit för få för att kompensera bortfallet, enligt Gert Alaby, Socialstyrelsens samordnare för äldrefrågor. I fyra av tio kommuner råder det nu brist på platser, visar en sammanställning som SVT Nyheter gjorde i juni 2015.

Det är en framtidsutredning som tagits fram. I den låga takt som byggandet hittills framskridit är frågan när förslagen kan bli verklighet. Det handlar bl.a. om att få igång markanvisningar och detaljplaner. Bara det tar tid. Kanske behöver bygg- och planlagen ändras om bostäder snabbt ska komma fram.

Det är ett ambitiöst arbete som gjorts inom ramen för uppdraget. Frågan är om de med lägst pension, oftast kvinnor, också får råd att bo i dessa bostäder – till marknadspris. Nu behöver också problematiken kring äldreboenden för personer med hög ålder och sviktande hälsa lyftas fram.

Det finns viss ro för att utredningens begränsningar leder till minskad valfrihet p.g.a hyreskostnaderna i nyproduktion för äldre.

Eivor Karlsson

Infört i Miljömagasinet 23 okt. -15