Vägtransportbranschen är idag problemtyngd. Att få ordning på den illegala cabotagetrafiken, är viktigt. Cabotagetrafik betyder "tillfällig inrikestrafik". Det är när ett utländskt företag kör i ett land, men lyder under hemlandets regler. Cabotagetrafiken= lastbilstransporternas lönedumpning, säger andra. Det handlar om såväl chaufförers som många åkeriägares situation. Ingen trafikant vill möta en 60-tonslastbil som dundrar fram i hög fart med en förare utan riktigt körkort.
Extremt tung trafik ställer särskilda krav på föraren, bland annat utbildning. Såväl bromssträckor som omkörningssträckor är längre. Om lasten är dåligt surrad kan lasten börja röra sig och lastbilen kränga. Det måste också ställas särskilda krav på utbildning hos förare av extremt tunga fordon. Det är mycket som allmänheten och vägtrafikanterna inte känner till om tunga vägtransporter.
Det handlar inte om nationalitet eller hudfärg, säger chaufförerna. Det handlar om rättvisa villkor, rimliga kostnader, ersättningar, sociala avgifter, skatter, försäkringar och att förnya sin förarkompetens vart femte år. Det är enormt stora löneskillnader inom olika EU-länder. Det ger en mördande konkurrens. ”Här kommer Bahamas!” är ett alltmer använt uttryck. Men det borde också handla om medtrafikanternas liv och säkerhet.
Matens märkning är viktig men får en helt annan uppmärksamhet än hur maten är transporterad. Speditörsjätten DSV utreder nu ett intermezzo men låter samtidigt meddela att deras kunder inte har någonting med saken att göra. Men det håller inte ICA med om.
DSV (bl.a. lastbilstransporter) klagar ibland på förseningar. Men förseningar behöver inte bara bero på dåligt väder. Ofta är bilarnas avgång från t.ex. Jönköping flera timmar försenad, på grund av att DSV:s terminalfolk inte hunnit lasta klart i tid.
Där har man minskat personalen med mer än hälften. Förut hade de både truckförare och sorteringspersonal, till exempel. Nu är det samma personer som måste köra truck, sortera, lasta och lossa. Det borde nästan klassas som arbetsmiljöproblem.
Chaufförerna hade tröttnat på lönedumpning, olagliga fordon, köpta körkort och förarkort samt, enligt uppgift, andra falska handlingar. För att uppmärksamma detta gjorde de en manifestation ”Här stannar Sverige”. Som omfattade såväl försämrade villkor för chaufförerna som den illegala cabotagetrafiken.
Chaufförernas aktion visar på problem.
Det är bara några axplock ur chaufförernas vardag. Så var ligger ansvaret? Slutar här med en text från Bryssel om EU:s ansvar.
– Missbruket av cabotagetrafiken sker i skydd av EU:s förordning och därför måste det på EU-nivå drivas fram en förändring, det säger Peter Lundgren, EU-parlamentariker för SD, i en artikel nedan. Han har talat med Transportkommissionens ordförande Violeta Bulc om detta och att hon och många med henne, hänvisar till att problemet måste lösas på nationell nivå.
– Men, då uppstår ett moment 22 eftersom det på nationell nivå krävs att EU-förordningen fungerar, säger Peter Lundgren och tillägger att de flesta inte kan ta till sig hur missbruket går till.
Inför EU-valet, lyfte Transportarbetareförbundet fram socialdemokraten Jens Nilsson som en lämplig kandidat för att i EU driva transportfrågor. När väljarna sagt sitt, blev det också han som fick åka ner.
Sverigedemokraten Peter Lundgren vann, efter nära nog trettio år av utrikeskörning, stort förtroende bland transportbranschens väljare och skickades till Bryssel för att driva branschens frågor.
Manifestationen "Här stannar Sverige" krävde bland annat att Nilsson och Lundgren skulle samarbeta med varandra i den viktiga transportfrågan.Tidningen Proffs bjuder här på långläsning – men artikeln är intressant. S och SD anser att enighet är viktigt – men så blev det inte.
Villkoren för lastbilstransporternas chaufförer och åkeriägarna är en politisk fråga. Men även allmänhet och civila trafikanter borde reagera. Åtgärder måste sättas in som gör trafiken säkrare också för den tunga trafikens medtrafikanter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar