Av alla minoritetsgrupper är romerna förmodligen ett av de mest utsatta. Och har så varit under lång tid. Bara var tionde rom i Malmö har arbete. Ett skäl till det kan vara dålig utbildning i kombination med fördomar. Mellan trehundra och femhundra barn är sällan eller aldrig i skolan, sa Britta Ström vid integrationsavdelningen Malmö stad till SVT:s Agenda okt. 2008. De uppgifterna har dock inte kunnat bekräftas i den nya underlagsrapporten.
Förebilder behövs
Kompetens och inte etnisk bakgrund bör avgöra tillsättande av tjänster. Men man kan göra kunskaper i det romerska språket meriterat och på så sätt stödja elever med romersk bakgrund. Det behövs goda förebilder med romersk bakgrund.
I en motion ”Förbättring av romers situation” från MP Stockholms stad 2007 framgick att frånvaron på högstadieskolorna var hela 40 procent. På mellanstadiet 27 procent. I motionen, Dnr 333-124/2007, föreslogs flera olika insatser för att förbättra romernas situation.
Brobryggare
Agenda tog den 26 okt. 2008 upp romernas situation i Malmö. Av de 7.000 romer som bodde i Malmö saknade 90 procent jobb och vartannat barn gick inte i skolan, enligt rapporten. – Mellan trehundra och femhundra barn är sällan eller aldrig i skolan, sa Britta Ström vid integrationsavdelningen Malmö stad till SVT:s Agenda.
I varje fall under en tid hade Malmö stad en brobyggare anställd. En person med romersk bakgrund som de unga kunde identifiera sig med. Som också var en länk mellan hemmet och skolan.
Genom att anställa honom ökade närvaron markant. Men speciella satsningar för romerska barn är ett undantag och brobyggaren i Rosengårdsskolan togs bort av ekonomiska skäl.
Romerska elever känner sig utanför. Det står inget i läromedlen om vad romer är som folkgrupp. Och få känner till deras språk. Modersmålslärare och handledning i romani chip, romernas minoritetsspråk, finns inte.
Romer får sällan en chans
Just utbildning anses vara ett av skälen till att så få vuxna i arbetsför ålder hade arbete. Och utbildning är viktigt. Men inte ens utbildning hjälper alltid. Vi måste bekämpa fördomar.
Vid ett besök som Agenda gjorde på den romerska vuxenskolan Iris ville delar av klassen inte bli filmande. De ville inte avslöja sin identitet, att de var romer. Därför att de ansåg att arbetsgivarna sällan ger romer en chans till arbete.
Skolverket trodde inte då, 2008, att läget var lika illa i hela landet. Romersk skolpersonal är nyckeln, enligt Skolverket. Viktigast på lång sikt är att få in behörig romersk personal i skolan. Romerska lärare som är tillsvidareanställda och inte bara projektanställda, sa ett undervisningsråd på Skolverkat.
Långsiktiga insatser behövs
Svenska FN-förbundet krävde också för något år sedan fler romerska lärare i skolan. Det skulle vara en av många insatser för att säkra romerska barns möjlighet och rätt till utbildning, skrev förbundets ordförande i en debattartikel i Uppsala Nya tidning.
Vad Sverige såväl som övriga Europa behöver göra är att sätta in långsiktiga insatser inom såväl utbildningsområdet som arbetsmarknaden. Och se till att romerska elever känner sig trygga och välkomna i skolan.
Skolgång, utbildning, arbete, boende och bekämpande av fördomar ingår i det som kallas integration.
Romerska barn går miste om skolgången. "Situationen är skrämmande."
18 juli 2010
Regeringens felbedömning av sjuka
Tidigt i våras kom Fackförbundet ST (f.d. Statstjänstemannaförbundet) med en rapport om hur handläggarna själva uppfattar förändringarna i sjukförsäkringen. Sjukförsäkringsreformen fick skarp kritik av ST som genomförde undersökningen om attityderna till reformen bland sina medlemmar på Försäkringskassan (FK) och Arbetsförmedlingen (AF).
Rapport från insidan
Alltså är den personal som ska verkställa de hårdare sjukskrivningsreglerna själva mycket kritiska. Det framkom i en omfattande enkätundersökning bland ST:s medlemmar på AF och FK. Enkäterna gjordes under perioden 9–23 februari och omfattade totalt 3 521 anställda.
Detta var den första sammanhängande rapporten om sjukförsäkringsreformen från insidan. Resultaten av undersökningen var alarmerande. Dessutom räcker resurserna inte till för att hjälpa alla inom den utlovade ramtiden på tre månader. Både AF och FK har dessutom genomgått nedskärningar. Personalen inom FK har minskats (enligt ST:s uppgift) med var fjärde anställd sedan 2006, trots att krisen och reformen inneburit ett ökat tryck.
Regelverket ej anpassat
Av undersökningen framkom också att långt fler av de utförsäkrade än vad regeringen bedömt är så sjuka att de behöver vård i första hand. Det gör att regelverket och AF:s insatser inte är anpassade efter deras behov. Regeringen har sagt att långtidssjuka ska få individuellt utformad hjälp på AF. Vidare att de som behöver ska få aktiva rehabiliteringsinsatser samt att sjuka inte ska tvingas ut i arbetslivet. Detta löfte har inte regeringen levt upp till.
Hög siffra
På frågan ”Vilken typ av stöd uppskattar du att långtidssjukskrivna som passerar den bortre tidsgränsen och utförsäkras främst behöver?” angav respondenterna att 61 procent främst behöver medicinsk rehabilitering och vård. Det är en oerhört hög siffra!
Det ska jämföras med regeringens bedömning att cirka 10 procent skulle vara så sjuka att de var i behov av fortsatt vård i första hand. Många remissinstanser var redan då kritiska och menade att denna bedömning var för låg.
Regeringen har grovt felbedömt vårdbehovet hos de långtidssjukskrivna, trots upprepade varningar. De flesta utförsäkrade är fortfarande sjuka.
Det innebär att de åtgärder som valts ut har fel inriktning. 57 procent i undersökningen ansåg att de insatser som erbjuds långtidssjukskrivna inte är väl anpassade till behoven. Hela 61 procent behöver vård istället för jobb.
Anställda bekräftar
De anställda (inom AF och FK) bekräftade i undersökningen att regelverket är otydligt och inte anpassat efter behoven. Och FK:s generaldirektör, Adriana Lender, konstaterade (DN Debatt 9/2) att det fortfarande finns oklarheter kring centrala delar av regelverket. Det handlar bl.a. om när det ska anses ”oskäligt” att hänvisa sjukskrivna till arbete och vem som är så ”allvarligt” sjuk att vederbörande har rätt till sjukpenning utan tidsgräns. Detta har inte regeringen förtydligat.
FK har hittills gjort studier av hur många av de utförsäkrade som arbetar och vilka ersättningar de får – men aldrig om hur deras fysiska och psykiska hälsa har påverkats av utförsäkringen.
Rapport från insidan
Alltså är den personal som ska verkställa de hårdare sjukskrivningsreglerna själva mycket kritiska. Det framkom i en omfattande enkätundersökning bland ST:s medlemmar på AF och FK. Enkäterna gjordes under perioden 9–23 februari och omfattade totalt 3 521 anställda.
Detta var den första sammanhängande rapporten om sjukförsäkringsreformen från insidan. Resultaten av undersökningen var alarmerande. Dessutom räcker resurserna inte till för att hjälpa alla inom den utlovade ramtiden på tre månader. Både AF och FK har dessutom genomgått nedskärningar. Personalen inom FK har minskats (enligt ST:s uppgift) med var fjärde anställd sedan 2006, trots att krisen och reformen inneburit ett ökat tryck.
Regelverket ej anpassat
Av undersökningen framkom också att långt fler av de utförsäkrade än vad regeringen bedömt är så sjuka att de behöver vård i första hand. Det gör att regelverket och AF:s insatser inte är anpassade efter deras behov. Regeringen har sagt att långtidssjuka ska få individuellt utformad hjälp på AF. Vidare att de som behöver ska få aktiva rehabiliteringsinsatser samt att sjuka inte ska tvingas ut i arbetslivet. Detta löfte har inte regeringen levt upp till.
Hög siffra
På frågan ”Vilken typ av stöd uppskattar du att långtidssjukskrivna som passerar den bortre tidsgränsen och utförsäkras främst behöver?” angav respondenterna att 61 procent främst behöver medicinsk rehabilitering och vård. Det är en oerhört hög siffra!
Det ska jämföras med regeringens bedömning att cirka 10 procent skulle vara så sjuka att de var i behov av fortsatt vård i första hand. Många remissinstanser var redan då kritiska och menade att denna bedömning var för låg.
Regeringen har grovt felbedömt vårdbehovet hos de långtidssjukskrivna, trots upprepade varningar. De flesta utförsäkrade är fortfarande sjuka.
Det innebär att de åtgärder som valts ut har fel inriktning. 57 procent i undersökningen ansåg att de insatser som erbjuds långtidssjukskrivna inte är väl anpassade till behoven. Hela 61 procent behöver vård istället för jobb.
Anställda bekräftar
De anställda (inom AF och FK) bekräftade i undersökningen att regelverket är otydligt och inte anpassat efter behoven. Och FK:s generaldirektör, Adriana Lender, konstaterade (DN Debatt 9/2) att det fortfarande finns oklarheter kring centrala delar av regelverket. Det handlar bl.a. om när det ska anses ”oskäligt” att hänvisa sjukskrivna till arbete och vem som är så ”allvarligt” sjuk att vederbörande har rätt till sjukpenning utan tidsgräns. Detta har inte regeringen förtydligat.
FK har hittills gjort studier av hur många av de utförsäkrade som arbetar och vilka ersättningar de får – men aldrig om hur deras fysiska och psykiska hälsa har påverkats av utförsäkringen.
11 juli 2010
Underskott, nollresultat och stress
Hur stora besparingar går att göra utan att äventyra patientsäkerheten och personalens hälsa? På ett år har Örnsköldsviks sjukhus vänt ett underskott på 105 miljoner kronor till nollresultat.
Stress och högt tempo
Var tredje anställd har sagt upp och stressen ökar bland de anställda. Går det att klara vården med 30 procent färre anställda? Flera stora rationaliseringar har gjorts. Ändrade arbetstider, neddragning av vårdplatser, nya rutiner och arbetssätt. Sjuksköterskorna får kortare dagar och därmed fler arbetspass per månad. Vilan blir kortare. Överlämningtiden mellan skiften minskas. Tempot är högt.
Även på avdelningarna ses rutinerna över. Behöver man ta tempen på alla patienter varje dag? Patienter behöver vändas för att inte få liggsår. Toalettbesök utan alltför lång väntan. Sjuka cancerpatienter behöver extra tillsyn.
Undersköterskorna, USK, bland Kommunals medlemmar har drabbats hårt. Sex av tio har försvunnit. Ett 30-tal kommer in och vikarierar i sommar.
Kortare stubin – ansträngd arbetsmiljö
Vårdförbundet säger att farhågorna har besannats. Bemanningen är för tajt. Man kan inte ta raster. Det är stressigt, man kanske snäser åt varandra, har kortare stubin. Alltså psyko-socialt försämrad arbetsmiljö. Risk för förlorad kompetens. ”Erfaren personal plockas bort, men ändå ska saker gå lika fort”. Eva Bylund, sjusköterska, i Dagens Samhälle, DS nr 20/2010.
Bland sjuksköterskorna finns det en känsla att de inte kan garantera patientsäkerheten när avdelningarna är fullbelagda. Dessutom gör stressen att man inte är säker på om man gjort allt man skulle göra. Efter en riskanalys återbesattes sammanlagt 14 tjänster.
Begränsad arbetskapacitet
En varningsklocka, kommenterar SKTF:s ordförande Eva Nordmark. Slimmade organisationer medger inte plats för dem som har begränsad arbetskapacitet. Och det är här vi står idag. För att minska underskotten så görs personaluppsägningar eftersom personalkostnaderna är den största utgiftsposten.
Kännbart för allmänheten
Vad betyder då dessa neddragningar för patienterna? Det framkommer efter hand då allmänheten söker vård .T. ex skulle 20 tjänster bort inom Barn- Ungdom och Psykiatri i Ö-vik. ”Effektivisera vid barn och ungdomskliniken”, stod det i Landstingets Nyhetsbladet. 20 tjänster inom psykiatrin i ett landsting är mycket. Detta inom en verksamhet där det i hela landet är svårt att få komma till inom rimlig tid.
Föräldrar kan inte få det stöd de är i behov av för sitt barn med exempelvis talsvårigheter och specialpedagoger i skolan. Bara två av fem logopeder skulle vara kvar.
Ö-vik står nu som modell
DS skrev, nr 20/2010, om ”Tajtare scheman när en tredjedel sägs upp. På ett år har Örnsköldsviks sjukhus vänt ett underskott på 105 miljoner kronor till nollresultat. Ö-viks sjukhus står nu som modell för nedskärningarna på länssjukhusen Sundsvall-Härnösand. "
Vad konsekvenserna på sikt blir återstår att se. Men det finns en uppenbar risk för såväl sämre vård som att bantad organisation gör personalen sjuk.
Stress och högt tempo
Var tredje anställd har sagt upp och stressen ökar bland de anställda. Går det att klara vården med 30 procent färre anställda? Flera stora rationaliseringar har gjorts. Ändrade arbetstider, neddragning av vårdplatser, nya rutiner och arbetssätt. Sjuksköterskorna får kortare dagar och därmed fler arbetspass per månad. Vilan blir kortare. Överlämningtiden mellan skiften minskas. Tempot är högt.
Även på avdelningarna ses rutinerna över. Behöver man ta tempen på alla patienter varje dag? Patienter behöver vändas för att inte få liggsår. Toalettbesök utan alltför lång väntan. Sjuka cancerpatienter behöver extra tillsyn.
Undersköterskorna, USK, bland Kommunals medlemmar har drabbats hårt. Sex av tio har försvunnit. Ett 30-tal kommer in och vikarierar i sommar.
Kortare stubin – ansträngd arbetsmiljö
Vårdförbundet säger att farhågorna har besannats. Bemanningen är för tajt. Man kan inte ta raster. Det är stressigt, man kanske snäser åt varandra, har kortare stubin. Alltså psyko-socialt försämrad arbetsmiljö. Risk för förlorad kompetens. ”Erfaren personal plockas bort, men ändå ska saker gå lika fort”. Eva Bylund, sjusköterska, i Dagens Samhälle, DS nr 20/2010.
Bland sjuksköterskorna finns det en känsla att de inte kan garantera patientsäkerheten när avdelningarna är fullbelagda. Dessutom gör stressen att man inte är säker på om man gjort allt man skulle göra. Efter en riskanalys återbesattes sammanlagt 14 tjänster.
Begränsad arbetskapacitet
En varningsklocka, kommenterar SKTF:s ordförande Eva Nordmark. Slimmade organisationer medger inte plats för dem som har begränsad arbetskapacitet. Och det är här vi står idag. För att minska underskotten så görs personaluppsägningar eftersom personalkostnaderna är den största utgiftsposten.
Kännbart för allmänheten
Vad betyder då dessa neddragningar för patienterna? Det framkommer efter hand då allmänheten söker vård .T. ex skulle 20 tjänster bort inom Barn- Ungdom och Psykiatri i Ö-vik. ”Effektivisera vid barn och ungdomskliniken”, stod det i Landstingets Nyhetsbladet. 20 tjänster inom psykiatrin i ett landsting är mycket. Detta inom en verksamhet där det i hela landet är svårt att få komma till inom rimlig tid.
Föräldrar kan inte få det stöd de är i behov av för sitt barn med exempelvis talsvårigheter och specialpedagoger i skolan. Bara två av fem logopeder skulle vara kvar.
Ö-vik står nu som modell
DS skrev, nr 20/2010, om ”Tajtare scheman när en tredjedel sägs upp. På ett år har Örnsköldsviks sjukhus vänt ett underskott på 105 miljoner kronor till nollresultat. Ö-viks sjukhus står nu som modell för nedskärningarna på länssjukhusen Sundsvall-Härnösand. "
Vad konsekvenserna på sikt blir återstår att se. Men det finns en uppenbar risk för såväl sämre vård som att bantad organisation gör personalen sjuk.
09 juli 2010
Hyresgästföreningen och hyrorna
Ann-Katrin Nnamaka, Uppsala, skrev i AB 8 juli om bostadspolitiken. Bland annat om förbundsordföranden i Hyresgästföreningen Barbro Engman och Jan Jonssons löner på 105.000 kr per månad. De har dessutom fallskärmsavtal som gör det möjligt att erhålla miljonbelopp om de tvingas sluta. Nnamaka anser att deras löner borde ligga i nivå med riksdagspolitikernas, d.v.s. betydligt lägre. Dessutom låter föreningen villaägare sitta på poster i förbunds- och regionstyrelser.
När det gäller rimlig lön svarar Engman att det är ju inte jag som bestämmer utan för vår del är det förbundsstyrelsen som bestämmer lönen. Visst. Men de som sitter i förbundsstyrelsen är ju inte precis representanter för den vanlige hyresgästen med rädsla för nya hyreshöjningar
Värre än lönerna är att hyresgästföreningen lierat sig med fastighetsägarna om införandet av marknadsanpassade hyror. Det står i direkt strid mot hyresgästernas intressen eftersom det innebär kraftigt höjda hyror framför allt där det är bostadsbrist. Framför allt där kommer fastighetsägarna att göra de stora klippen.
En sådan utveckling kan resultera i än mer segregerade städer där de med pengar kan bosätta sig i centrum medan de som har det sämre ställt tvingas ut i förorterna om de alls har råd att hyra. Hyresgästföreningen borde arbeta för en bostadspolitik som skyddar hyresgästerna.
Ursprunget till detta är en felaktig regeringstolkning av en EU-text. Regeringen skrev sedan en proposition som riksdagen har antagit. Oppositionspartierna kände sig extra maktlösa eftersom parterna på fastighetsmarknaden stod bakom det hela. Varför gjorde Hyresgästföreningen hyresgästerna denna otjänst?
Länkar:Hyresgästernas boendetrygghet Hyresgästföreningen kritiseras Jag ger upp – lämnar Hyresgästföreningen .
När det gäller rimlig lön svarar Engman att det är ju inte jag som bestämmer utan för vår del är det förbundsstyrelsen som bestämmer lönen. Visst. Men de som sitter i förbundsstyrelsen är ju inte precis representanter för den vanlige hyresgästen med rädsla för nya hyreshöjningar
Värre än lönerna är att hyresgästföreningen lierat sig med fastighetsägarna om införandet av marknadsanpassade hyror. Det står i direkt strid mot hyresgästernas intressen eftersom det innebär kraftigt höjda hyror framför allt där det är bostadsbrist. Framför allt där kommer fastighetsägarna att göra de stora klippen.
En sådan utveckling kan resultera i än mer segregerade städer där de med pengar kan bosätta sig i centrum medan de som har det sämre ställt tvingas ut i förorterna om de alls har råd att hyra. Hyresgästföreningen borde arbeta för en bostadspolitik som skyddar hyresgästerna.
Ursprunget till detta är en felaktig regeringstolkning av en EU-text. Regeringen skrev sedan en proposition som riksdagen har antagit. Oppositionspartierna kände sig extra maktlösa eftersom parterna på fastighetsmarknaden stod bakom det hela. Varför gjorde Hyresgästföreningen hyresgästerna denna otjänst?
Länkar:Hyresgästernas boendetrygghet Hyresgästföreningen kritiseras Jag ger upp – lämnar Hyresgästföreningen .
08 juli 2010
RTP drabbas hårt.
Farhågorna har besannats om sjukförsäkringsreglerna. Det skrev Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade, RTP, i Borås Tidning 2009-06-09. RTP efterlyste därför en ny syn på rehabilitering.
Livsinriktad rehabilitering
Vi lanserar begreppet livsinriktad rehabilitering, för både liv och arbete. Att enbart fokusera på den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är för våra medlemmar att börja i fel ände. Arbetet är trots allt bara en del av livet, och efter en skada kan man behöva klara av vardagen först, få bygga upp sitt självförtroende och känna att man har något att erbjuda innan man har kraft att komma ut på arbetsmarknaden igen. Farhågorna har besannats om sjukförsäkringsreglerna
Ny rapport
En ny rapport om hur sjukförsäkringsregler drabbar trafikskadade finns. Stor ekonomisk oro inför framtiden, lågt förtroende för Försäkringskassan, och få erbjudanden om nya medicinska rehabiliteringsinsatser för att kunna återgå i arbete. Detta är resultatet av Personskadeförbundet RTPs enkätundersökning om hur deras medlemmar upplever de förändrade sjukförsäkringsreglerna.
Frukostseminarium
I Almedalen den 5 juli anordnade RTP ett frukostseminarium "Stolpe ut från rehabiliteringskedjan" om att Sverige behöver en ny rehab- och omställningspakt. Förbundet har reagerat mot att man så ensidigt pratar om arbetslivsinriktad rehabilitering eftersom det inte fungerar på människor som varit sjuka och skadade länge. De behöver medicinsk rehabilitering först.
Här kan ni se filmen "Stolpe ut från rehabiliteringskedjan". Samt blogg av Pelle Kölhed ordförande i Personskadeförbundet RTP. "Vårt seminarium gav öppningar,"
Livsinriktad rehabilitering
Vi lanserar begreppet livsinriktad rehabilitering, för både liv och arbete. Att enbart fokusera på den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är för våra medlemmar att börja i fel ände. Arbetet är trots allt bara en del av livet, och efter en skada kan man behöva klara av vardagen först, få bygga upp sitt självförtroende och känna att man har något att erbjuda innan man har kraft att komma ut på arbetsmarknaden igen. Farhågorna har besannats om sjukförsäkringsreglerna
Ny rapport
En ny rapport om hur sjukförsäkringsregler drabbar trafikskadade finns. Stor ekonomisk oro inför framtiden, lågt förtroende för Försäkringskassan, och få erbjudanden om nya medicinska rehabiliteringsinsatser för att kunna återgå i arbete. Detta är resultatet av Personskadeförbundet RTPs enkätundersökning om hur deras medlemmar upplever de förändrade sjukförsäkringsreglerna.
Frukostseminarium
I Almedalen den 5 juli anordnade RTP ett frukostseminarium "Stolpe ut från rehabiliteringskedjan" om att Sverige behöver en ny rehab- och omställningspakt. Förbundet har reagerat mot att man så ensidigt pratar om arbetslivsinriktad rehabilitering eftersom det inte fungerar på människor som varit sjuka och skadade länge. De behöver medicinsk rehabilitering först.
Här kan ni se filmen "Stolpe ut från rehabiliteringskedjan". Samt blogg av Pelle Kölhed ordförande i Personskadeförbundet RTP. "Vårt seminarium gav öppningar,"
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)