De sociala klyftorna ökar.

Skillnaderna mellan rika och fattiga ökar vilket påverkar vår hälsa, skolgång och våra liv.

De sociala klyftorna ökar.

Gå inte vilse i det nya landskapet!

Vi har nu ett nytt politiskt landskap. Flertalet partier går mot mitten men också mot det konservativa hållet. Kvar blev en vänsterflank med ett parti. Sverige – och faktiskt hela världen – står inför några ödesfrågor: klimatförändringar, fattigdom och social utslagning. En intressant fråga är i vilken utsträckning partierna i 4-klövern kan hantera detta utan att få problem med väljarstödet.
     Hos Socialdemokraterna morras det om ökande klyftor och en ny S-förening, Reformisterna, har debuterat både som intern och utåtriktad vänsteropposition. För att nå sina mål föreslår föreningen ett reformprogram med sju punkter.
     Med ökande motsättningar kan fler organisationer och partier komma att bildas. Några medlemmar har lämnat MP och bildat Partiet Vändpunkt (PV). Om Liberalerna åker ur riksdagen lär det hända ett och annat även där. Om både C och L får problem kan vi räkna med att frågan om sammanslagning kommer upp igen. Centerliberalerna?
     Oavsett vilka partier eller föreningar som kan bildas behöver vi en ekonomisk politik som håller ihop samhället. Utmaningarna är stora. Det behöver byggas ett stort antal hyresrätter för att unga och andra grupper ska någonstans att bo. Hyran bör vara skälig. Bostadsbristen är nu så svår att Sverige behöver "social housing" – enligt Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren: ”Nya siffror visar att bostadsproduktionen faller brant i år och att fallet fortsätter 2019”. (SvD Näringsliv 13 december 2018). Men vilka partier vill driva fram den sortens klasskiljande bostäder? Har inte Sverige fått nog av segregation?

Det blir intressant att se hur regeringen klarar den nya balansgången. Partierna i 4-klövern har ju skilda utgångspunkter i flera frågor. Exempelvis marknadshyror och förändring av arbetsrätten.
     Socialförsäkringarna behöver en översyn. Arvs-, gåvo-, förmögenhets-, och fastighetsskatten kan komma ifråga som motvikt mot stora skattesänkningar i en skattereform. Och enligt 4-klöverns avtal ska ”minst” 15 miljarder användas för grön skatteväxling. Transporterna måste bli miljömässigt hållbara. Inom den offentliga sektorn, vård, omsorg och skola pågår ständiga besparingar. Många som ”står långt från arbetsmarknaden” har svårt att få jobb, trots för närvarande en låg arbetslöshet.

De borgerliga lovade i valrörelsen att Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form skulle läggas ner. Privata aktörer ska få ta över. Tidigare privatiseringar som t. ex. jobbcoacher borde avskräcka.
      Arbetsmarknadsforskarna Eskil Wadensjö och Madelene Nordlund vid Stockholms respektive Umeå universitet ifrågasätter privatiseringar. Personer som står långt från arbetsmarknaden är de som i första hand behöver hjälp av en stark statlig myndighet.
     ”Jag förstår inte hur det skulle bli bättre om de ska få hjälp av privata aktörer som får betalt per individ som matchas”, säger Nordlund i Publikt 31 (jan –19). Men stora delar av verksamheten kan komma att privatiseras.

Lägg till detta risken för en eventuell ny finanskris om ett par år eller så. Hur kommer regeringen med samarbetspartners då att ställa sig till avgörande frågor, exempelvis finanskapitalismen och bankerna, som tidigare fått miljarder i statligt stöd och som nu är en vinstmaskin. Om problemen åter tornar upp sig balanserar Sverige, liksom omvärlden, farligt mellan tillväxt och olösta sociala konflikter.
     Gå inte vilse i det nya politiska landskapet. Det behöver föras en politik som håller ihop samhället, minimerar sociala klyftor och värnar miljön. De gula västarna kan komma även i Sverige och det nya högerblocket (M, KD, SD) behöver inte mer än ytterligare 21 mandat för att ta makten i riksdagen. 4-klövern har stora utmaningar framför sig.

Eivor Karlsson
Publicerat i Miljömagasinet nr 9, 1 mars 2019.

Vad händer med IS-terroristerna, anhängarna och deras barn?

Utspelen avlöser varandra gällande hur Sverige bör agera när det gäller svenska IS-anhängare. En viktig fråga är hur det politiska systemet har hanterat frågan – bakom kulisserna. Vad kan vi vänta oss av fortsättningen?

Varje land måste ta sitt ansvar, det sa Nasrin Abdullah, befälhavare för YPJ, den kvinnliga delen av YPG, till TT under ett besök i Stockholm redan i februari för ett år sedan. Sverige uppmanades hämta gripna is-svenskar Vad har hänt sedan dess?
     Kurderna slog då fast att deras styrkor betraktade fångarna som terrorister, inte krigsfångar. ”Med krigsfångar är tanken att när stridigheterna är slut så släpps man utan att straffas för att man deltagit i striderna. Om man inte har krigsfångestatus är tanken att man kan straffas för att ha deltagit i striderna. Det är förmodligen därför de gör den här distinktionen.” Det sa Mark Klamberg, docent i folkrätt, Stockholms universitet. Aftonbladet 8 februari 2018 – för ett år sedan.
"Sverige uppmanas hämta hem gripna is-svenskar".

Statsministern sa nyligen att Sverige och utrikesdepartementet har avrått sedan 2011 att resa till regionen och de som ändå gör det ska inte räkna med någon konsulär hjälp från Sverige. Men avrådan räckte inte.
     Moderaterna har gjort utspel om att har man dubbelt medborgarskap bör man kunna bli av med sitt svenska pass.Men då måste grundlagen ändras och det kan ta fyra år.
     Justitieminister Morgan Johansson sa i SvT, 25/2,
"IS-återvändare borde dömas av en specialdomstol, en internationell tribunal".
     Men Ove Bring, professor i nationell rätt, delade inte den åsikten, SvT 26/2. – Det finns ju redan internationellt ett system för den här typen av brott, den internationella brottsdomstolen i Haag. Man har ju mandat där att ta hand om krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten. Även om man först bör försöka uttömma möjligheterna i nationella domstolar.

I Studio Ett, 25 februari, fanns ett inslag ”Internationella tribunaler löser inte politikernas huvudvärk”.I studion debatt mellan Andreas Carlson (KD) och Fredrik Lundh Sammeli (S).. Mot slutet av inslaget deltog Mark Klamberg, docent i folkrätt, som klargjorde några punkter i en debatt där det annars inte framkom något konkret nytt.
     Men vad har regeringen och oppositionen hittills gjort i IS-frågan? Har Sverige varit senfärdigt? Den frågan borde belysas.
     ”Problemet med Sveriges svaga lagstiftning är att förstärkningarna nu kommer för sent och straffskalorna fortfarande är låga. Det är inte heller Sverige som är motor i processen.” Det skriver Ledarsidorna se, som här tar upp frågan under rubriken:
"Därför har Sverige Europas lägsta ambition att lagföra IS-terrorister".

Vad händer med barnen?

Mitt i detta fruktansvärda dödande, utfört av IS-terrorister, finns barnen. De är oskyldiga till sina föräldrars brott. Vad tänker Sverige göra med barnen? Hur långt sträcker sig FN:s Barnkonvention? Är det inte rimligt att ta hem barnen tillsammans med sina mödrar? Om dessa mödrar har begått brott ska de straffas. Om inte – måste de återanpassas till vårt samhälle tillsammans med sina barn. .
     När man hör politiker aningslöst säga, om de nu aktuella IS-barnen, att det får socialtjänsten ta hand om – ger det rysningar. Hur kan socialtjänsten lyckas med det samhället hittills misslyckats med? Dessa barn kan behöva stora insatser.

SVT visade 2016 en dokumentär inifrån IS: ”Ensamma mot IS” Där skildrades två föräldrars desperata kamp för att få hem sin dotter. Marilyn, 15, som rymde från Sverige för att ansluta sig till IS med sin pojkvän. Hon blev gravid. Han dödades senare. Tre fritagningsförsök krävdes innan föräldrarna fick hem sin dotter. Ett livsfarligt uppdrag i ett IS-kontrollerat område.
     I dokumentären framkom också att insatsen från socialtjänsten vid hemkomsten var marginell för både Marilyn och hennes barn. I en efterföljande analys av programmet framkom en del av vikt. Det behövs psykologisk experthjälp och upplagt program för att kunna bearbeta sådana trauman. Det måste till ett förberett mottagande.

– Det saknas kunskaper och erfarenheter att ta emot återvändande IS-medlemmar i svenska komuner, särskilt de som kommer med barn. De har varit med om saker som inget barn ska behöva uppleva. Det säger Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism. DN 27/2.
     Så frågan är om Sverige klarar av den situation som samhället delvis självt försatt sig i.Nu handlar det om att lagfara IS-terrorister och även ta ansvar för barnens anpassning in i det svenska samhället. Nu måste politikerna tala klarspråk och sluta trassla in sig i olika tolkningar av lagar som ännu inte finns eller som av andra orsaker inte kan eller bör tillämpas.

Överenskommelsen: Sänkta skatter, otrygg arbetsmarknad och höjda hyror.

Om den mycket omfattande överenskommelsen i sin nuvarande form genomförs står vi inför ett nytt politiskt landskap kanske under flera mandatperioder. Det finns ingen stark politisk opposition till vänster.
     Socialdemokraterna kan inte längre opponera sig mot den högerpolitik de själva bidragit till. Och Centerpartiet, den störste vinnaren, har lovat att vara en nagel i ögat på regeringen så att överenskomna reformer genomförs. Även Liberalerna har får igenom paradfrågor.
     Även Miljöpartiet är till viss del vinnare. De miljö- och klimatsatsningar samt miljöskatter som partiet gjort blir kvar. Dessutom en grön skatteväxling på 15 miljarder, d.v.s. ytterligare höjda skatter på miljö- och klimatskadliga verksamheter.
     V:s inflytande däremot – begränsas – jämfört med förra mandatperioden.

Socialdemokraterna är den stora maktpolitiska vinnaren eftersom man har avvärjt ett stort hot mot sitt eget maktinnehav. I och med överenskommelsen har man också undanröjt M och KD:s möjligheter att med stöd av SD ta makten. Men priset är högt.
     S gick till val genom att stenhårt kritisera Alliansens förslag till skattesänkningar. Reformutrymmet anges nu till 4,5 miljarder. Med tanke på 30 miljarder i sänkta skatter för jobb och företag, slopad värnskatt på högre inkomster och färre som betalar statlig skatt är utrymmet ytterst begränsat.

Centern har fått igenom långtgående förändringar i uppluckrad arbetsrätt och marknadshyror genom fri hyressättning i nybyggnation, samt en översyn av hur lägenheters kvalitet och läge ska avspeglas mer i hyresnivån. Vidare konkurrensutsättning av arbetsförmedlingen som ska genomföras liksom tredubblat rut-avdrag och vinster i välfärden.Surt för Löfven att administrera allt detta.

Nu ska Socialdemokraterna (med LO:s godkännande) genomföra en lång rad politiska beslut som S tog hård strid mot i hela valrörelsen. Det handlar om kärnfrågor i partiets politik. Det handlar också inte minst om fördelningspolitik.
     Frågan är om detta är rätt väg för S och en redan försvagad arbetarrörelse att gå. Vi ser hur högerkrafter tar över alltmer i Europa medan socialdemokratiska partier krymper eller närmast faller ihop. När samhällen sviker så står högerkrafterna beredda. Missnöjet gror och det blir oroligt i samhället.

Låt oss hoppas att det blir en seriös regering och att det inte finns grogrund för samma folkliga vrede här som i Frankrike där gula västarna blev högerliberale Macrons främsta motståndare.
     Det har försatt Macron i sin hittills djupaste kris som president. I det läget väljer han att skriva ett långt brev till folket med 32 frågor. En stor nationell konsultation av folket kan man säga.
     ”Vilka skattesänkningar ska prioriteras? Är det för mycket administration? Hur kan folk ges större möjlighet att höras i styret av det här landet?”
     På onsdag kan vi ha en ny regering. Nu krävs besinning på alla plan för att klara av konsekvenserna av denna politiska överenskommelse.