I takt med att antalet vårdplatser (sängplatser) stadigt minskat på sjukhusen måste något göras åt att sängplatser tas upp av utskrivningsklara patienter, vilket leder till vårdköer. Enligt Socialstyrelsen fick över 80.000 patienter 2012 stanna på sjukhus efter att de blivit utskrivningsklara/ färdigbehandlade. Om kommunerna inte tar hem patienterna i tid får de betala landstingen.
En förklaring är att kommunerna inte har resurser att snabbt ta emot de utskrivningsklara på korttidsboenden, vård- och omsorgsboende eller ge dem relevant vård i hemmen. Samtidigt som sjukhusen minskat antalet vårdplatser har kommunerna dragit ner eller omvandlat ett stort antal korttids- och äldreboendeplatser. En annan orsak till den här proppen i systemet är det dåliga samarbetet mellan landsting och kommuner. (Rekommenderad läsning: ”Utskrivningsklara patienter, Läkarförbundet”, rapport från 2014).
Nu försöker regeringen komma åt problemet genom ett lagförslag som bygger på Göran Stiernstedts betänkande ”Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård”. Där framgick att en ny lag skulle tvinga kommuner och landsting att komma överens om nya rutiner om hur de ska samarbeta och hur de överför information. Detta vill regeringen lagstifta om.
I februari 2017 presenterade regeringen ”Promemoria med förslag om ändrade övergångsbestämmelser för den förslagna lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop 2016/17:106)”. Den är nu ute på remiss.
Regeringen föreslår i promemorian att de tidigare övergångsbestämmelserna upphävs. Kommunernas fristdagar (innan kommunernas betalningsansvar inträder) ska minska från fem till tre dagar för patienter med somatiska (kroppsliga) sjukdomar och trettio till tre dagar för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård. Detta drabbar inte minst många äldre som är sköra både fysiskt och psykiskt.
Lagen avsågs från början träda i kraft 2 januari 2018 och gälla för båda patientgrupperna från detta datum. Men regeringen insåg att övergångstiden för patienter i sluten psykiatrisk vård var för kort. Nu föreslås i stället att lagen för just dessa patienter ska börja gälla från januari 2019.
Ett antal remissinstanser ifrågasätter den korta tiden för igångsättande som regeringen föreslår. Sverige Kommuner och Landsting (SKL) och flera kommuner kräver längre tid till förberedelser. Socialstyrelsen anser att det finns en risk för att psykiatrins patienter inte får den vård de behöver med bara tre fristdagar. Kommunerna i Stockholm (KSL) vill, liksom Kalmar läns landsting och Malmö kommun, se en gradvis minskning av fristdagarna och som ett första steg en halvering till 15 dagar för psykiatrins patienter.
Betalningsansvarslagen var en del av Ädel- och Psykiatrireformerna som genomfördes 1992 respektive 1995. Sedan dessa reformer genomfördes har det skett stora strukturförändringar i landstingens hälso- och sjukvård, från slutna till öppna vårdformer. I samband med Ädelreformen överfördes cirka 30 000 vårdplatser från landsting till kommuner.
Därefter har antalet slutenvårdsplatser på sjukhusen fortsatt att minska, bland annat till följd av den medicintekniska utvecklingen men också genom ekonomiska drivkrafter. Sverige har ur ett internationellt perspektiv få vårdplatser. Under åren 2002-2012 har antalet platser på äldreboendena minskat med 28 000 platser. (SvT 8 juni 2015).
Nu gäller det att kommunernas öppenvård har resurser att möta de snabbt färdigbehandlade patienterna, inte minst från psykiatrin. Det blir också ett ökat behov av korttidsplatser och vård- och omsorgsboenden för de svagaste äldre patienterna.
Det är positivt att fler platser frigörs inom slutenvården – under förutsättning att tillräckligt med resurser tillförs kommunerna. Utmaningarna är stora både vad gäller äldre färdigbehandlade och psykiatrins patienter.
Publicerat i Miljömagasinet nr 18,5 maj 2017
Eivor Karlsson
07 maj 2017
LSS och allas (o)lika värde
Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD, kommer inte att ge resning till en 38-årig kvinna med cystisk fibros. Det är ett avgörande fall om rätten till assistans. Nej till resning för avgörande assistansfall
Kommer regeringen, S och MP, att gå till historien som de partier som till delar återinförda institutionsvården? För vem ska ta hand om vuxna och barn när de närstående samtidigt måste arbeta? Hur ska då arbetslinjen upprätthållas?
Försäkringskassans, FK, hårdare regler drabbade 2016 dubbelt så många barn som året innan. Gränsdragningen mellan de olika aktörernas ansvar handlar bland annat om vad som är grundläggande behov och hur långt föräldraansvaret sträcker sig.
Tidigare har funktionshindrade barn med behov av övervakning dygnet runt på grund av så kallad andnings-trach, eller som sondmatas, haft rätt till personlig assistans från Försäkringskassan. I stället är det kommunen som ska hjälpa till, menar FK. SvT 5 april –17. Samma gäller barn som riskerar att få ett allvarligt epilepsianfall i sömnen. Så tolkar FK lagen Men nu har HFD beviljat prövningstillstånd i ett mål om assistansersättning där frågan är om sondmatning ska räknas som ett grundläggande behov.
FK införde våren 2016 hårdare regler, med hänvisning till två vägledande domar i HFD. Intresseorganisationen För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, FUB, har granskat åtta domar hos HFD. FUB:s analys visade att det endast är två domar från högsta instans som bidrar till att förverkliga målet i LSS. Resterande sex domar försvårar eller strider mot målet. Tre mål strider mot LSS och tre försvårar förverkligandet av LSS. ”Gamla domar omtolkade,”enligt Maria Persdotter på Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU.
De första tydliga signalerna om förändringar kom då finansminister Magdalena Andersson (S) i Ekot den 22 oktober 2015 aviserade att assistansersättningen är ett område där det blir aktuellt att spara pengar för att klara ökade kostnader för flyktingmottagandet.
Men Andersson har inte varit ensam. Den som inte förefallit ha fört de behövandes talan i LSS-frågan tillräckligt är ansvarig minister Åsa Regnér. I artikeln nedan några av dem som drabbats. Selma, Janna, Ludwig och Amadeus Men de är många, många fler. Vad tycker du som läser artikeln? Dubbelt så många barn förlorar assistans från Försäkringskassan.
Bengt Westerberg debatterade LSS med Åsa Regnér i Agenda den 5 juni 2016. Regnér: ”Det har kommit rapporter som säger att företagen har starka incitament för att driva upp antalet timmar.” Så har Regnér sagt många, många gånger istället för att göra en grundlig utredning med breda remissrundor. Westerberg svarade bl.a. ”Men det är trots allt inte de som bestämmer antalet timmar. Det gör Försäkringskassan.” En attack mot en utsatt grupp
Eva Franchell i AB: ”Hon svartmålar de funktionshindrade för att hon tycker att de kostar för mycket. […] Svårt funktionshindrade barn förlorar sin assistans och hjälp i livet. Det handlar om barn som behöver både andningshjälp och sondmatning och deras föräldrar har inget alternativ. Många får sluta jobba och bereda sig på ett mycket fattigare liv.” Sossar ska inte slå på de svaga
Regnér framträder ofta i olika medier och talar om hur hon värnar LSS. Även i Miljöpartiets medlemstidning Grönt, #1 2017 fick Åsa Regnér stort utrymma att beskriva sig själv och allt bra hon gör. En kritisk granskning av hela LSS vore på sin plats.
Nu sänker FK kraftigt prognosen för den statliga assistansersättningen. FK har tilldelats 25,9 miljarder för assistansersättningen men räknar nu inte med att göra av med mer än 23,7 miljarder. Vi vet vilka som drabbas.
Det görs olika tolkningar av LSS både av FK och HFD. Som nu när en 38-årig kvinna med cystisk fibros nekas resning. HFD ansåg inte att det fanns "synnerliga skäl att pröva saken på nytt". Domar från HFD rimmar illa med allas lika värde, enligt FUB.
Kommer regeringen, S och MP, att gå till historien som de partier som till delar återinförda institutionsvården? För vem ska ta hand om vuxna och barn när de närstående samtidigt måste arbeta? Hur ska då arbetslinjen upprätthållas?
Försäkringskassans, FK, hårdare regler drabbade 2016 dubbelt så många barn som året innan. Gränsdragningen mellan de olika aktörernas ansvar handlar bland annat om vad som är grundläggande behov och hur långt föräldraansvaret sträcker sig.
Tidigare har funktionshindrade barn med behov av övervakning dygnet runt på grund av så kallad andnings-trach, eller som sondmatas, haft rätt till personlig assistans från Försäkringskassan. I stället är det kommunen som ska hjälpa till, menar FK. SvT 5 april –17. Samma gäller barn som riskerar att få ett allvarligt epilepsianfall i sömnen. Så tolkar FK lagen Men nu har HFD beviljat prövningstillstånd i ett mål om assistansersättning där frågan är om sondmatning ska räknas som ett grundläggande behov.
FK införde våren 2016 hårdare regler, med hänvisning till två vägledande domar i HFD. Intresseorganisationen För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, FUB, har granskat åtta domar hos HFD. FUB:s analys visade att det endast är två domar från högsta instans som bidrar till att förverkliga målet i LSS. Resterande sex domar försvårar eller strider mot målet. Tre mål strider mot LSS och tre försvårar förverkligandet av LSS. ”Gamla domar omtolkade,”enligt Maria Persdotter på Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU.
De första tydliga signalerna om förändringar kom då finansminister Magdalena Andersson (S) i Ekot den 22 oktober 2015 aviserade att assistansersättningen är ett område där det blir aktuellt att spara pengar för att klara ökade kostnader för flyktingmottagandet.
Men Andersson har inte varit ensam. Den som inte förefallit ha fört de behövandes talan i LSS-frågan tillräckligt är ansvarig minister Åsa Regnér. I artikeln nedan några av dem som drabbats. Selma, Janna, Ludwig och Amadeus Men de är många, många fler. Vad tycker du som läser artikeln? Dubbelt så många barn förlorar assistans från Försäkringskassan.
Bengt Westerberg debatterade LSS med Åsa Regnér i Agenda den 5 juni 2016. Regnér: ”Det har kommit rapporter som säger att företagen har starka incitament för att driva upp antalet timmar.” Så har Regnér sagt många, många gånger istället för att göra en grundlig utredning med breda remissrundor. Westerberg svarade bl.a. ”Men det är trots allt inte de som bestämmer antalet timmar. Det gör Försäkringskassan.” En attack mot en utsatt grupp
Eva Franchell i AB: ”Hon svartmålar de funktionshindrade för att hon tycker att de kostar för mycket. […] Svårt funktionshindrade barn förlorar sin assistans och hjälp i livet. Det handlar om barn som behöver både andningshjälp och sondmatning och deras föräldrar har inget alternativ. Många får sluta jobba och bereda sig på ett mycket fattigare liv.” Sossar ska inte slå på de svaga
Regnér framträder ofta i olika medier och talar om hur hon värnar LSS. Även i Miljöpartiets medlemstidning Grönt, #1 2017 fick Åsa Regnér stort utrymma att beskriva sig själv och allt bra hon gör. En kritisk granskning av hela LSS vore på sin plats.
Nu sänker FK kraftigt prognosen för den statliga assistansersättningen. FK har tilldelats 25,9 miljarder för assistansersättningen men räknar nu inte med att göra av med mer än 23,7 miljarder. Vi vet vilka som drabbas.
Det görs olika tolkningar av LSS både av FK och HFD. Som nu när en 38-årig kvinna med cystisk fibros nekas resning. HFD ansåg inte att det fanns "synnerliga skäl att pröva saken på nytt". Domar från HFD rimmar illa med allas lika värde, enligt FUB.
16 april 2017
Politiskt gräl? Nej tack!
Under söndagen slöt stockholmarna upp på ett fint och värdigt sätt. Nu måste vi tillsammans gå vidare och samtidigt behålla den styrka vi upplevde under demonstrationen. En manifestation för kärleken. Men kärlek och värme kan lätt ersättas med ett uppskruvat tonläge och misstänksamhet. Vi vet att kärlek och hat, dessa helt motsatta känslor, ändå ligger nära varandra.
Frågan är hur politikerna, såväl som de etablerade och de sociala medierna, kommer att agera framöver. Mycket står på spel. En hög polischef i Storgöteborg skrev i ett Twitterinlägg att han vill utvisa alla som stöder våldsbejakande extremism. Han tyckte också att det borde vara självklart att dra in vissa personers uppehållstillstånd. Men justitieminister Morgan Johansson säger nej och kräver i stället en förklaring. – Jag ska be honom att förklara sig. Det ska han göra.
Det här visar hur viktigt det är att partiledarna också är tydliga när det gäller uppehållstillstånd kontra avslag. Det finns över 12 500 personer som ska utvisas men som polisen inte hittar. De blir fler.
 |
| Älskad. Saknad. En påminnelse om livets sköra tråd. |
Stefan Löfven kommenterade på S-kongressen det faktum att den misstänkte gärningsmannen blev kvar trots att han nekades uppehållstillstånd. Löfven sa sig vara frustrerad. Det måste vara en ordnad migrationspolitik. Även det behöver vi se över, sa Löfven och fortsatte: ”Ett nej är ett nej” Övriga partiledare är inne på samma linje. Men går det att utvisa alla? Här måste politikerna vara tydliga.
Antalet flyktingar och migranter som klassas som säkerhetshot av Säpo nära fördubblades i fjol. Men eftersom det inte går att utvisa till en lång rad länder blir många ändå kvar i Sverige. Oftast beror det på omständigheterna i hemländerna, t ex. att personerna riskerar dödsstraff eller tortyr. Det finns också länder som inte tar emot utvisningar som sker med tvång. Vad händer om alla dessa blir kvar? Kanske efter avtjänat straff. Det är en viktig politik fråga.
Söndagen den 9 april klockan 14.53, exakt två dygn efter terrordådet, samlades tiotusentals människor på Sergels Torg i Stockholm för en massiv kärleksmanifestation. Låt oss behålla denna styrka, enighet och framtidstro även om mörka moln skulle dra förbi. Det var ett samförstånd. Nu är det viktigt att politikerna tar till sig detta. Det allra sämsta är om det blir politiskt gräl om terrorn. Det har Sverige inte råd med.
Eivor Karlsson
Text införd i Miljömagasinet nr 15, 13 april –17.
19 februari 2017
Aningslösa Moderater vill ha hårdare krav
"Arbeit macht frei." Är det så man ska tolka artikeln av Niklas Wykman och Oliver Rosengren, M, i SvD 17 febr?
”Den svåraste tiden ligger framför oss. Migrationen under år 2015 skapade en omfattande påfrestning på samhället. Många problem har mildrats av en stark högkonjunktur. För åren framöver blir läget ett annat.”
Deras recept: Sänk bidragssystemen. Pressa sjuka och arbetslösa ut i arbetslivet eller socialbidrag med höga krav.
”För den som har arbetsförmåga ska det inte gå att försörja sig längre än ett år på bidrag över lägsta försörjningsstödsnivå. Den som tar emot a-kassa ska inte samtidigt ha försörjningsstöd, och den som söker försörjningsstöd ska inte samtidigt ha statliga bidrag, så som bostadsbidrag.”
Att hävda att folk tar emot a-kassa och samtidigt uppbär försörjningsstöd är en ren lögn utom för de personer som fuskar. Men de blir idag oftast avslöjade. För alla andra är det en nedvärdering, ett försök att få dessa personer att framstå i en sämre dager. Det verkar idag vara skamligare att vara arbetslös eller sjuk än att jobba svart. Så går det när utförsäkrade sjukskrivna och dito arbetslösa framställs som arbetsskygga element.
Bostadsbidraget beror på höga hyror och låga inkomster. Många – pensionärer, lågavlönade med arbete och barn, med flera andra grupper – uppbär statligt bostadsbidrag för att över huvud taget ha tak över huvudet.
Men den som söker socialbidrag ska tas ifrån sitt bostadsbidrag, enligt M. Då dröjer det inte långt mer än någon månad förrän den socialbidragstagaren står på gatan. Blir vräkt och hemlös. Inte sällan ensamstående med barn. Är det inte ett utanförskap som då utvecklas i skrämmande proportioner av sällan skådat mått?
Och kommunerna ska också, enligt Moderaterna, ta ännu större ansvar. Kommunerna får redan idag ta på sig ett allt större ansvar – utan att staten tillför tillräckligt med pengar.
Moderaterna skriver: ”En kommunalisering av arbetslösheten förflyttar betydande delar av transfereringssystemen till kommunerna. Staten bör kompenseras för utgiftsökningar. Drivkrafterna för kommuner att göra ett bra arbete urholkas i dag av utjämningssystemet. En genomgripande bidragsreform behöver därför gå hand i hand med reformer av utjämningssystemet som premierar resultat och minskat utanförskap. Kommuner som inte upprätthåller arbetslinjen i systemen bör därtill beläggas med en arbetslöshetsavgift i det kommunala utjämningssystemet.”
Smaka på det. Kommunerna ska betala om de inte lyckas få ut alla sjuka och arbetslösa på arbetsmarknaden. Lite förenklat skulle man kunna säga, som en facklig person nyligen sa, att om man kortsiktigt vill sänka sjuk- och ohälsotalen är det bara att införa hårdare regler och utförsäkra fler. Vill man ha sjuktal 0 är det bara att avskaffa hela sjukförsäkringen.
”Möjligheten att kvalificera sig till A-kassan med olika insatser och stödanställningar bör stängas”, skriver de båda Moderaterna. Hur människor ska komma in i systemet förklaras inte.
Det måste löna sig att jobba. Det säger alla politiker. Såklart för den som förmår. En annan tolkning är att det måste kosta den enskilde medborgaren hela sin värdighet och riktigt svida i skinnet om hon inte innehar ett arbete och bidrar till skattesystemet.
Moderaterna har lyckats dåligt med att får fram några arbeten som passar utförsäkrade sjukskrivna eller utförsäkrade från a-kassan under sina år vid makten. Rehabiliteringskedjan som infördes 2008 har inte haft tillräckliga resurser. Dessutom gäller kedjan endast anställda som arbetsgivaren ska rehabilitera. Arbetslösa prövas mot hela arbetsmarknaden från första dagen i sjukperioden. De som kanske har bäst behov av rehabilitering ställs utanför.
Det är värt att varna för M-skribenternas okunniga eller vilseledande påstående om att den som tar emot a-kassa inte samtidigt ska ha försörjningsstöd.
Här är ett exempel. Sen den 10 oktober har en ensamstående småbarnsmamma kämpat mot FK för att få sina tunga läkarintyg godkända. Under tiden – utan pengar – fick hon socialbidrag för att ha mat på bordet och tak över huvudet för sig och barnen. Nu har läkarintygen blivit godkända av FK efter alla turer hos vårdcentral, specialist och efter två turer med ambulans till akuten.
Då meddelar socialtjänsten att de omedelbart drar tillbaka sina bidragsutlägg från hennes retroaktiva ersättning från FK. Så fungerar det. Inte både det ena och det andra.
Det verkar bara vara i Moderaternas värld som nästan alla är friska och arbetsföra – om de vill arbeta.
Bidragskranen måste vridas åt
”Den svåraste tiden ligger framför oss. Migrationen under år 2015 skapade en omfattande påfrestning på samhället. Många problem har mildrats av en stark högkonjunktur. För åren framöver blir läget ett annat.”
Deras recept: Sänk bidragssystemen. Pressa sjuka och arbetslösa ut i arbetslivet eller socialbidrag med höga krav.
”För den som har arbetsförmåga ska det inte gå att försörja sig längre än ett år på bidrag över lägsta försörjningsstödsnivå. Den som tar emot a-kassa ska inte samtidigt ha försörjningsstöd, och den som söker försörjningsstöd ska inte samtidigt ha statliga bidrag, så som bostadsbidrag.”
Att hävda att folk tar emot a-kassa och samtidigt uppbär försörjningsstöd är en ren lögn utom för de personer som fuskar. Men de blir idag oftast avslöjade. För alla andra är det en nedvärdering, ett försök att få dessa personer att framstå i en sämre dager. Det verkar idag vara skamligare att vara arbetslös eller sjuk än att jobba svart. Så går det när utförsäkrade sjukskrivna och dito arbetslösa framställs som arbetsskygga element.
Bostadsbidraget beror på höga hyror och låga inkomster. Många – pensionärer, lågavlönade med arbete och barn, med flera andra grupper – uppbär statligt bostadsbidrag för att över huvud taget ha tak över huvudet.
Men den som söker socialbidrag ska tas ifrån sitt bostadsbidrag, enligt M. Då dröjer det inte långt mer än någon månad förrän den socialbidragstagaren står på gatan. Blir vräkt och hemlös. Inte sällan ensamstående med barn. Är det inte ett utanförskap som då utvecklas i skrämmande proportioner av sällan skådat mått?
Och kommunerna ska också, enligt Moderaterna, ta ännu större ansvar. Kommunerna får redan idag ta på sig ett allt större ansvar – utan att staten tillför tillräckligt med pengar.
Moderaterna skriver: ”En kommunalisering av arbetslösheten förflyttar betydande delar av transfereringssystemen till kommunerna. Staten bör kompenseras för utgiftsökningar. Drivkrafterna för kommuner att göra ett bra arbete urholkas i dag av utjämningssystemet. En genomgripande bidragsreform behöver därför gå hand i hand med reformer av utjämningssystemet som premierar resultat och minskat utanförskap. Kommuner som inte upprätthåller arbetslinjen i systemen bör därtill beläggas med en arbetslöshetsavgift i det kommunala utjämningssystemet.”
Smaka på det. Kommunerna ska betala om de inte lyckas få ut alla sjuka och arbetslösa på arbetsmarknaden. Lite förenklat skulle man kunna säga, som en facklig person nyligen sa, att om man kortsiktigt vill sänka sjuk- och ohälsotalen är det bara att införa hårdare regler och utförsäkra fler. Vill man ha sjuktal 0 är det bara att avskaffa hela sjukförsäkringen.
”Möjligheten att kvalificera sig till A-kassan med olika insatser och stödanställningar bör stängas”, skriver de båda Moderaterna. Hur människor ska komma in i systemet förklaras inte.
Det måste löna sig att jobba. Det säger alla politiker. Såklart för den som förmår. En annan tolkning är att det måste kosta den enskilde medborgaren hela sin värdighet och riktigt svida i skinnet om hon inte innehar ett arbete och bidrar till skattesystemet.
Moderaterna har lyckats dåligt med att får fram några arbeten som passar utförsäkrade sjukskrivna eller utförsäkrade från a-kassan under sina år vid makten. Rehabiliteringskedjan som infördes 2008 har inte haft tillräckliga resurser. Dessutom gäller kedjan endast anställda som arbetsgivaren ska rehabilitera. Arbetslösa prövas mot hela arbetsmarknaden från första dagen i sjukperioden. De som kanske har bäst behov av rehabilitering ställs utanför.
Det är värt att varna för M-skribenternas okunniga eller vilseledande påstående om att den som tar emot a-kassa inte samtidigt ska ha försörjningsstöd.
Här är ett exempel. Sen den 10 oktober har en ensamstående småbarnsmamma kämpat mot FK för att få sina tunga läkarintyg godkända. Under tiden – utan pengar – fick hon socialbidrag för att ha mat på bordet och tak över huvudet för sig och barnen. Nu har läkarintygen blivit godkända av FK efter alla turer hos vårdcentral, specialist och efter två turer med ambulans till akuten.
Då meddelar socialtjänsten att de omedelbart drar tillbaka sina bidragsutlägg från hennes retroaktiva ersättning från FK. Så fungerar det. Inte både det ena och det andra.
Det verkar bara vara i Moderaternas värld som nästan alla är friska och arbetsföra – om de vill arbeta.
Bidragskranen måste vridas åt
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)