Moderaten Gunnar Axén bedriver politisk propaganda av osmaklig sort: ”Om de rödgröna fått bestämma så hade inte Gill fått denna nya chans i livet. Tänk på det.” Axén beskriver socialdemokraterna som de verkliga ”fuskarna”. (Se Veronika Palms blogg)
Axén förefaller känslokall inför de medborgare som inte klarar att gå ut i arbete eller aktiviteter. Alla klarar inte ”arbetslinjen” p.g.a. ohälsa.
För alla dessa framstår Axéns blogg som en cynisk propaganda när han skriver att:”Minst 10.000 långtidssjukskrivna har hittat en väg tillbaka till arbetslivet”. Alla de andra då? Det handlar dock om många tusentals människors liv och ohälsa.
Det är inte första gången som Gunnar Axén når lågvattenmärket om utförsäkrade. En regering som vill ha fortsatt förtroende bör föra en respektfull, saklig och bred debatt om de problem som den nya sjukförsäkringen orsakat.
Reglerna måste ses över
Liza, 32, knäcktes av de nya sjukreglerna. Hon tog sitt liv. Maken Ola känner frustration mot de politiker som infört de hårdare reglerna. Enligt läkaren Jenny Fjell, som skapat nätverket Resurs, mår många så dåligt att de, i sin förtvivlan, kan komma att ta sina liv.
Många av de utförsäkrade är redan utsatta och desperata. Ibland med en psykisk ohälsa i grunden. Enligt Jenny Fjell finns bara en lösning på problemet:"Reglerna och lagen måste ses över. Vi har påtalat problemen för politikerna men det känns som att vi talar inför döva öron", säger hon. Liza knäckt av de nya sjukreglerna
Sjuka får betala
Frågan är hur långt regeringen är beredd att gå när det gäller att tvinga sjuka personer in i Arbetsförmedlingens introduktionsprogram. Vi vet i varje fall vilka som får betala.Det är de utförsäkrade. Skärpta sjukregler ska betala lägre skatt.
Inte nog med att många som höll på att utförsäkras i höstas var oroliga för hur de skulle orka. Dessutom var reglerna mycket oklara. Det handlade bl.a. om att alla, först före 1 oktober sen före 1 november, skulle anmäla sig på Arbetsförmedlingen. Om de inte gjorde det riskerade de att utförsäkras helt. Samtidigt väntade många på att få sin sjukpenning prövad. Långtidssjuka i kläm när ny lag infördes.
Utifrån den verkligheten skrev jag till socialförsäkringsministern för att påtala att reglerna är oklara. Svaret dröjde till i jan. 2010.
Svårtolkade, oklara regler
Eftersom många sjuka, vars sjukdagar höll på att gå ut, redan lämnat in ett överklagande vågade de inte anmäla sig på Arbetsförmedlingen. Detta eftersom de då var rädda för att om de stod till Arbetsmarknadens förfogande räknades de inte som sjuka längre. Det kunde bli avslag på fortsatt sjukskrivning. De oklara reglerna skapade förvirring hos såväl nätverket Resurs som bland långtidssjukskrivna.
Nej, Husmark Perhrsson, de utförsäkrade fick inte rätt och tydlig information. De långtidssjuka som utförsäkrades vid årsskiftet fick i praktiken aldrig någon chans att söka förlängd sjukpenning. Då skulle de nämligen stått helt utan ersättning i januari. Den nya lagen om utökade möjligheter till förlängd sjukpenning kom för sent.
1/3 tomt eller 2/3 fullt?
Gunnar Axén skriver på sin blogg: ”10.000 personer som varit sjukskrivna i 2,5 år eller längre har lyckats bryta sitt utanförskap och är nu på väg till arbetsgemenskap. Det är onekligen en framgång. Tydligen är det dock mer intressant att beskriva glaset som 1/3 tomt, snarare än 2/3 fullt.” Men hur fullt är glaset, Axén? Är det verkligen, vid korrekt statistik, snarare till 2/3 fullt – ut mot arbetsgemenskap.
Frågan ställs med tanke på alla de uppgifter som framkommit, såväl genom nätverket Resurs som i pressen, om sjuka utförsäkrade som så allvarligt kommer i kläm att de riskerar sitt liv och sin hälsa.
Gör om sjukförsäkringen som är ett slarvigt hastverk. Tillsätt en bred parlamentarisk utredning som utgår från en individuell bedömning – inte kollektivets. Alternativt att regelverket kraftigt justeras så att det passar de människor som behöver dess stöd. Ta bort stupstocken.
Det kommer nämligen alltid att finnas personer som p.g.a. fysisk eller psyko-social sjukdom eller p.g.a. skador genom olyckor inte orkar ingå i arbetslivet.Vissa av dem kan möjligen utföra någon form av arbete till 25-50 procent.
Eivor Karlsson
18 juni 2010
Hur farliga är svenska arbetsplatser?
DN-journalisten Maciej Zaremba har i fyra uppmärksammade reportage om vuxenmobbning visat hur myndigheterna gömmer undan detta gigantiskt samhällsproblem.
På DN Debatt skrev företrädare för 14 LO-förbund den 11 juni om förhållandena på våra arbetsplatser. ”Många arbetsgivare organiserar arbetet som om alla människor alltid kan producera maximalt. Detta är ohållbart.”
Facket har alltid talat om arbetsmiljön som skäl till att människor slås ut och blir sjuka.Men fackets förslag till förbättringar av arbetslivet kostar för arbetsgivaren.
Enligt statistik som LO-tidningen publicerade i febr 2010 minskade Arbetsmiljöverkets inspektioner från 25.784 år 2006, till 18.605 år 2009. Det är en minskning med 28 procent. 2006 la Alliansen ned Arbetslivsinstitutet som producerat mängder av material om arbetsmiljön. Institutet hade också blivit internationellt erkänt.
Men bakom mobbning döljer sig en rad faktorer Det handlar om arbetsgivarens makt, svikande fackförbund, arbetskamrater som ser bort eller inte vågar/vill se och bristen på respekt för människovärdet. Det handlar också om arbetslivets villkor. Det går inte att slimma redan anorektiska organisationer hur långt som helst.
Den 11 juni kom Arbetsmiljöverkets årliga statistik. I Aktuelltstudion samma kväll fanns såväl DN-journalisten Maciej Zaremba som Arbetsmiljöverkets tf generaldirektör Bernt Nilsson. Arbetsmiljöverkets statistik visar att de fysiska skadorna som olyckor och sjukdom med dödlig utgång har minskat.
Maciej Zaremba var dock skeptisk till minskningen. Utifrån hans kontakter inom området ansåg många att det inte var någon idé att anmäla. Detta tillbakavisades av Bernt Nilsson.
Men att skydda arbetstagare från arbetskamrater och chefers trakasserier verkar vara svårt. Någon minskning av sjukdomar p.g.a sociala faktorer har inte skett. Under 2000-talet har siffran legat stadigt på 20-25 procent av anmälningarna. Och har ökat bland kvinnor till 32 procent.
Zaremba sa i Aktuellt att det finns uppgifter om att merparten av långtidssjukskrivningarna – och de är ganska många – 10.000-30.000 beror på skador som människor ådragit sig då de blir utfrysta eller mobbade på arbetet. Arbetsmiljöverkets tf generaldirektör menade att man bör anmäla mobbning för att eventuellt få livränta.
Men idag är det mycket svårt att bevisa mobbning och få livränta. Arbetsmiljöverket för i dag ingen statistik över mobbning.
Maciej Zaremba påtalade att inte ett enda fall har gått vidare till åtalsprövning. Zaremba sa att det finns straffsanktioner för brott mot arbetsmiljölagen, t.ex. trasiga skyddsräcken, men inte när det gäller anställda som p.g.a. mobbning (kränkande särbehandling) slås ut från arbetslivet.
Eivor Karlsson
Infört i Miljömagasinet 2010-06-18
På DN Debatt skrev företrädare för 14 LO-förbund den 11 juni om förhållandena på våra arbetsplatser. ”Många arbetsgivare organiserar arbetet som om alla människor alltid kan producera maximalt. Detta är ohållbart.”
Facket har alltid talat om arbetsmiljön som skäl till att människor slås ut och blir sjuka.Men fackets förslag till förbättringar av arbetslivet kostar för arbetsgivaren.
Enligt statistik som LO-tidningen publicerade i febr 2010 minskade Arbetsmiljöverkets inspektioner från 25.784 år 2006, till 18.605 år 2009. Det är en minskning med 28 procent. 2006 la Alliansen ned Arbetslivsinstitutet som producerat mängder av material om arbetsmiljön. Institutet hade också blivit internationellt erkänt.
Men bakom mobbning döljer sig en rad faktorer Det handlar om arbetsgivarens makt, svikande fackförbund, arbetskamrater som ser bort eller inte vågar/vill se och bristen på respekt för människovärdet. Det handlar också om arbetslivets villkor. Det går inte att slimma redan anorektiska organisationer hur långt som helst.
Den 11 juni kom Arbetsmiljöverkets årliga statistik. I Aktuelltstudion samma kväll fanns såväl DN-journalisten Maciej Zaremba som Arbetsmiljöverkets tf generaldirektör Bernt Nilsson. Arbetsmiljöverkets statistik visar att de fysiska skadorna som olyckor och sjukdom med dödlig utgång har minskat.
Maciej Zaremba var dock skeptisk till minskningen. Utifrån hans kontakter inom området ansåg många att det inte var någon idé att anmäla. Detta tillbakavisades av Bernt Nilsson.
Men att skydda arbetstagare från arbetskamrater och chefers trakasserier verkar vara svårt. Någon minskning av sjukdomar p.g.a sociala faktorer har inte skett. Under 2000-talet har siffran legat stadigt på 20-25 procent av anmälningarna. Och har ökat bland kvinnor till 32 procent.
Zaremba sa i Aktuellt att det finns uppgifter om att merparten av långtidssjukskrivningarna – och de är ganska många – 10.000-30.000 beror på skador som människor ådragit sig då de blir utfrysta eller mobbade på arbetet. Arbetsmiljöverkets tf generaldirektör menade att man bör anmäla mobbning för att eventuellt få livränta.
Men idag är det mycket svårt att bevisa mobbning och få livränta. Arbetsmiljöverket för i dag ingen statistik över mobbning.
Maciej Zaremba påtalade att inte ett enda fall har gått vidare till åtalsprövning. Zaremba sa att det finns straffsanktioner för brott mot arbetsmiljölagen, t.ex. trasiga skyddsräcken, men inte när det gäller anställda som p.g.a. mobbning (kränkande särbehandling) slås ut från arbetslivet.
Eivor Karlsson
Infört i Miljömagasinet 2010-06-18
10 juni 2010
Regeringen sviker kvinnor och unga
”Alliansen sviker kvinnorna” hävdar de rödgröna i en ny rapport. En backlash för jämställdheten, säger Claes Borgström, S, talesperson i jämställdhetsfrågor. Alliansen sviker också de ca 190.000 unga arbetslösa. Om den höga arbetslösheten säger Reinfeldt att det är en skapad synvilla. Hälften av de vi kallar arbetslösa är heltidsstudenter, enligt Reinfeldt.
Insatser mot ungdomsarbetslösheten är oerhört viktigt när var tredje ungdom (siffrorna varierar) går arbetslös. Alltfler unga tvingas söka socialbidrag. Utbildningsinsatserna har skurits ner och arbetsförmedlingen har samtidigt inte mycket att erbjuda de unga.
Det logiska för regeringen Reinfeldt borde varit att de unga fått en viss del av de aktivitetsstödsplatser som nu friskförklarade sjuka tvingas ut till. Ibland över 60 år och med sviter efter såväl stroke som med diagnosen Parkinson.
Men Reinfeldt förnekar den höga ungdomsarbetslösheten. Det är en skapad synvilla. Mona Sahlin har kontrat med att ”Sveriges ungdomar är inga fantasifoster. Deras problem är på riktigt.” Det är bra. Men det behövs något mer. Som t.ex. att de unga bör få möjlighet att läsa upp sina grundskolebetyg om så behövs. Detsamma gäller gymnasiebetygen. Eller lärlingsplatser om det sedan leder fram till ett riktigt arbete.
Det är en viktigt att rusta de unga inför en framtida arbetsmarknad.Det sätter Reinfeldt tydligen på minuskontot. Eller skyller regeringen ifrån sig med att det varit några riktiga ”skitår” med finansiell kris etc. Alliansen talar hellre om skattesänkningar.
Det som hänt sedan valet 2006 behöver lyftas upp. Försämringarna av trygghetssystemen som arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringen är i teorin könsneutrala reformer, men i praktiken har konsekvenserna blivit ökade klyftor mellan män och kvinnor, säger Borgström. Sextio procent av skattesänkningarna har gått till män.
Men det gäller även sjukskrivna eller förtidspensionerade som utförsäkrats och där många tvingas söka socialbidrag. Nedmonteringen av de gemensamma trygghetssystemen – som a-kassa och socialförsäkring – drabbar i högre grad kvinnor än män.
Det finns vissa olikheter i mäns och kvinnors sjukdomsbild. Förutom sjukdomar i rörelseorganen och allmänt högre sjuktal drabbas betydligt fler kvinnor av psyko-sociala diagnoser. Sjukdomar och diagnoser som inte alltid syns men som gör många kvinnor oförmögna att arbete. Nu ska alla ut oavsett sjukdom – även de bevisligen riktigt sjuka. Så som Sara Sundlin, vars fall TV4 visade den 9 juni.
Är det här en rimlig tolkning av reglerna? frågade reportern. – Det är ingen tolkning, det är fakta, sa Maj-Lis Bjurström, t.f enhetschef Försäkringskassan i Norrtälje till TV4. Just precis så är regeringens sjukförsäkringspolitik. En kollektiv utförsäkring istället för individuell prövning.
Sara låg nedsövd i månader – nu nekas hon sjukpenning
Regeringens politik har gjort Sverige mindre jämställt
Insatser mot ungdomsarbetslösheten är oerhört viktigt när var tredje ungdom (siffrorna varierar) går arbetslös. Alltfler unga tvingas söka socialbidrag. Utbildningsinsatserna har skurits ner och arbetsförmedlingen har samtidigt inte mycket att erbjuda de unga.
Det logiska för regeringen Reinfeldt borde varit att de unga fått en viss del av de aktivitetsstödsplatser som nu friskförklarade sjuka tvingas ut till. Ibland över 60 år och med sviter efter såväl stroke som med diagnosen Parkinson.
Men Reinfeldt förnekar den höga ungdomsarbetslösheten. Det är en skapad synvilla. Mona Sahlin har kontrat med att ”Sveriges ungdomar är inga fantasifoster. Deras problem är på riktigt.” Det är bra. Men det behövs något mer. Som t.ex. att de unga bör få möjlighet att läsa upp sina grundskolebetyg om så behövs. Detsamma gäller gymnasiebetygen. Eller lärlingsplatser om det sedan leder fram till ett riktigt arbete.
Det är en viktigt att rusta de unga inför en framtida arbetsmarknad.Det sätter Reinfeldt tydligen på minuskontot. Eller skyller regeringen ifrån sig med att det varit några riktiga ”skitår” med finansiell kris etc. Alliansen talar hellre om skattesänkningar.
Det som hänt sedan valet 2006 behöver lyftas upp. Försämringarna av trygghetssystemen som arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringen är i teorin könsneutrala reformer, men i praktiken har konsekvenserna blivit ökade klyftor mellan män och kvinnor, säger Borgström. Sextio procent av skattesänkningarna har gått till män.
Men det gäller även sjukskrivna eller förtidspensionerade som utförsäkrats och där många tvingas söka socialbidrag. Nedmonteringen av de gemensamma trygghetssystemen – som a-kassa och socialförsäkring – drabbar i högre grad kvinnor än män.
Det finns vissa olikheter i mäns och kvinnors sjukdomsbild. Förutom sjukdomar i rörelseorganen och allmänt högre sjuktal drabbas betydligt fler kvinnor av psyko-sociala diagnoser. Sjukdomar och diagnoser som inte alltid syns men som gör många kvinnor oförmögna att arbete. Nu ska alla ut oavsett sjukdom – även de bevisligen riktigt sjuka. Så som Sara Sundlin, vars fall TV4 visade den 9 juni.
Är det här en rimlig tolkning av reglerna? frågade reportern. – Det är ingen tolkning, det är fakta, sa Maj-Lis Bjurström, t.f enhetschef Försäkringskassan i Norrtälje till TV4. Just precis så är regeringens sjukförsäkringspolitik. En kollektiv utförsäkring istället för individuell prövning.
Sara låg nedsövd i månader – nu nekas hon sjukpenning
Regeringens politik har gjort Sverige mindre jämställt
05 juni 2010
Varifrån kommer våldet?
73-åriga Elsie skulle bara plocka liljekonvaljer. Hon hittades dräpt. Av en 21-åring. Varför? frågar vi oss. Det kan röra sig om en, genom alla år, obehandlad psykisk störning. Eller oförrätter som upplevts så kränkande genom åren att gärningsmannen ville hämnas. 21-åringen beskrivs ha mycket ilska inom sig.
Någonstans måste det gå att finna orsaken till oprovocerat våld bland unga.Det lilla barnet föds inte ondskefullt. Det utvecklar det beteendet i samspel eller brist därpå med sin sociala omgivning. Under hela sin skoltid betraktades han som lite udda och höll sig mest för sig själv. På gymnasiet brukade han hänga på oss andra killar på rasterna och han var väl rätt okej, även om vissa retade honom, säger en klasskamrat. Men han beskrivs också som tillbakadragen. Och han blev mobbad.
Landets kommuner har under årens lopp sparat genom att minska på antalet skolkuratorer, speciallärare, skolvärdar och andra kategorier av skolpersonal, som i första hand arbetar med elever som har störst behov av vuxenstöd.
I forskningen har man sedan länge betraktat skolfrånvaro eller avvikande beteende som en viktig markör för allvarlig ohälsa med bristande välbefinnande, risktagande beteende, vantrivsel och livsleda. Det måste skolan bättre uppmärksamma.
Vi vet ännu inte varför 21-åringen dödade Elsie. Förmodligen kommer han att genomgå en sinnesundersökning. Men det är också viktigt att kartlägga hans liv bakåt under skolåren. För att samhället ska lära sig.Det är kriminalitet vi ska bekämpa. Det gör vi bl.a. genom förebyggande insatser och genom att se till att de socio-ekonomiska resurserna används där de som bäst behövs. Vi måste motverka mobbning och utanförskap redan i förskolan. Det förringar inte det brutala brottets art men borde vara en markör för att tillsammans motverka fler brott.
Arbetet kring elever som mår dåligt måste utgå från en grundläggande psykosocial utredning,som förutsätter en samverkan mellan skolans pedagoger och elevhälsan, ett fungerade samarbete med socialtjänsten och vårdnadshavaren men också utifrån vilket stöd eleven har i skolan.
Se länk. Exemplet kommer från Stockholm men eftersatta behov finns i hela landet. Utsatta elever får för lite stöd.
Någonstans måste det gå att finna orsaken till oprovocerat våld bland unga.Det lilla barnet föds inte ondskefullt. Det utvecklar det beteendet i samspel eller brist därpå med sin sociala omgivning. Under hela sin skoltid betraktades han som lite udda och höll sig mest för sig själv. På gymnasiet brukade han hänga på oss andra killar på rasterna och han var väl rätt okej, även om vissa retade honom, säger en klasskamrat. Men han beskrivs också som tillbakadragen. Och han blev mobbad.
Landets kommuner har under årens lopp sparat genom att minska på antalet skolkuratorer, speciallärare, skolvärdar och andra kategorier av skolpersonal, som i första hand arbetar med elever som har störst behov av vuxenstöd.
I forskningen har man sedan länge betraktat skolfrånvaro eller avvikande beteende som en viktig markör för allvarlig ohälsa med bristande välbefinnande, risktagande beteende, vantrivsel och livsleda. Det måste skolan bättre uppmärksamma.
Vi vet ännu inte varför 21-åringen dödade Elsie. Förmodligen kommer han att genomgå en sinnesundersökning. Men det är också viktigt att kartlägga hans liv bakåt under skolåren. För att samhället ska lära sig.Det är kriminalitet vi ska bekämpa. Det gör vi bl.a. genom förebyggande insatser och genom att se till att de socio-ekonomiska resurserna används där de som bäst behövs. Vi måste motverka mobbning och utanförskap redan i förskolan. Det förringar inte det brutala brottets art men borde vara en markör för att tillsammans motverka fler brott.
Arbetet kring elever som mår dåligt måste utgå från en grundläggande psykosocial utredning,som förutsätter en samverkan mellan skolans pedagoger och elevhälsan, ett fungerade samarbete med socialtjänsten och vårdnadshavaren men också utifrån vilket stöd eleven har i skolan.
Se länk. Exemplet kommer från Stockholm men eftersatta behov finns i hela landet. Utsatta elever får för lite stöd.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)