DN-journalisten Maciej Zaremba har i fyra uppmärksammade reportage om vuxenmobbning visat hur myndigheterna gömmer undan detta gigantiskt samhällsproblem.
På DN Debatt skrev företrädare för 14 LO-förbund den 11 juni om förhållandena på våra arbetsplatser. ”Många arbetsgivare organiserar arbetet som om alla människor alltid kan producera maximalt. Detta är ohållbart.”
Facket har alltid talat om arbetsmiljön som skäl till att människor slås ut och blir sjuka.Men fackets förslag till förbättringar av arbetslivet kostar för arbetsgivaren.
Enligt statistik som LO-tidningen publicerade i febr 2010 minskade Arbetsmiljöverkets inspektioner från 25.784 år 2006, till 18.605 år 2009. Det är en minskning med 28 procent. 2006 la Alliansen ned Arbetslivsinstitutet som producerat mängder av material om arbetsmiljön. Institutet hade också blivit internationellt erkänt.
Men bakom mobbning döljer sig en rad faktorer Det handlar om arbetsgivarens makt, svikande fackförbund, arbetskamrater som ser bort eller inte vågar/vill se och bristen på respekt för människovärdet. Det handlar också om arbetslivets villkor. Det går inte att slimma redan anorektiska organisationer hur långt som helst.
Den 11 juni kom Arbetsmiljöverkets årliga statistik. I Aktuelltstudion samma kväll fanns såväl DN-journalisten Maciej Zaremba som Arbetsmiljöverkets tf generaldirektör Bernt Nilsson. Arbetsmiljöverkets statistik visar att de fysiska skadorna som olyckor och sjukdom med dödlig utgång har minskat.
Maciej Zaremba var dock skeptisk till minskningen. Utifrån hans kontakter inom området ansåg många att det inte var någon idé att anmäla. Detta tillbakavisades av Bernt Nilsson.
Men att skydda arbetstagare från arbetskamrater och chefers trakasserier verkar vara svårt. Någon minskning av sjukdomar p.g.a sociala faktorer har inte skett. Under 2000-talet har siffran legat stadigt på 20-25 procent av anmälningarna. Och har ökat bland kvinnor till 32 procent.
Zaremba sa i Aktuellt att det finns uppgifter om att merparten av långtidssjukskrivningarna – och de är ganska många – 10.000-30.000 beror på skador som människor ådragit sig då de blir utfrysta eller mobbade på arbetet. Arbetsmiljöverkets tf generaldirektör menade att man bör anmäla mobbning för att eventuellt få livränta.
Men idag är det mycket svårt att bevisa mobbning och få livränta. Arbetsmiljöverket för i dag ingen statistik över mobbning.
Maciej Zaremba påtalade att inte ett enda fall har gått vidare till åtalsprövning. Zaremba sa att det finns straffsanktioner för brott mot arbetsmiljölagen, t.ex. trasiga skyddsräcken, men inte när det gäller anställda som p.g.a. mobbning (kränkande särbehandling) slås ut från arbetslivet.
Eivor Karlsson
Infört i Miljömagasinet 2010-06-18
18 juni 2010
10 juni 2010
Regeringen sviker kvinnor och unga
”Alliansen sviker kvinnorna” hävdar de rödgröna i en ny rapport. En backlash för jämställdheten, säger Claes Borgström, S, talesperson i jämställdhetsfrågor. Alliansen sviker också de ca 190.000 unga arbetslösa. Om den höga arbetslösheten säger Reinfeldt att det är en skapad synvilla. Hälften av de vi kallar arbetslösa är heltidsstudenter, enligt Reinfeldt.
Insatser mot ungdomsarbetslösheten är oerhört viktigt när var tredje ungdom (siffrorna varierar) går arbetslös. Alltfler unga tvingas söka socialbidrag. Utbildningsinsatserna har skurits ner och arbetsförmedlingen har samtidigt inte mycket att erbjuda de unga.
Det logiska för regeringen Reinfeldt borde varit att de unga fått en viss del av de aktivitetsstödsplatser som nu friskförklarade sjuka tvingas ut till. Ibland över 60 år och med sviter efter såväl stroke som med diagnosen Parkinson.
Men Reinfeldt förnekar den höga ungdomsarbetslösheten. Det är en skapad synvilla. Mona Sahlin har kontrat med att ”Sveriges ungdomar är inga fantasifoster. Deras problem är på riktigt.” Det är bra. Men det behövs något mer. Som t.ex. att de unga bör få möjlighet att läsa upp sina grundskolebetyg om så behövs. Detsamma gäller gymnasiebetygen. Eller lärlingsplatser om det sedan leder fram till ett riktigt arbete.
Det är en viktigt att rusta de unga inför en framtida arbetsmarknad.Det sätter Reinfeldt tydligen på minuskontot. Eller skyller regeringen ifrån sig med att det varit några riktiga ”skitår” med finansiell kris etc. Alliansen talar hellre om skattesänkningar.
Det som hänt sedan valet 2006 behöver lyftas upp. Försämringarna av trygghetssystemen som arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringen är i teorin könsneutrala reformer, men i praktiken har konsekvenserna blivit ökade klyftor mellan män och kvinnor, säger Borgström. Sextio procent av skattesänkningarna har gått till män.
Men det gäller även sjukskrivna eller förtidspensionerade som utförsäkrats och där många tvingas söka socialbidrag. Nedmonteringen av de gemensamma trygghetssystemen – som a-kassa och socialförsäkring – drabbar i högre grad kvinnor än män.
Det finns vissa olikheter i mäns och kvinnors sjukdomsbild. Förutom sjukdomar i rörelseorganen och allmänt högre sjuktal drabbas betydligt fler kvinnor av psyko-sociala diagnoser. Sjukdomar och diagnoser som inte alltid syns men som gör många kvinnor oförmögna att arbete. Nu ska alla ut oavsett sjukdom – även de bevisligen riktigt sjuka. Så som Sara Sundlin, vars fall TV4 visade den 9 juni.
Är det här en rimlig tolkning av reglerna? frågade reportern. – Det är ingen tolkning, det är fakta, sa Maj-Lis Bjurström, t.f enhetschef Försäkringskassan i Norrtälje till TV4. Just precis så är regeringens sjukförsäkringspolitik. En kollektiv utförsäkring istället för individuell prövning.
Sara låg nedsövd i månader – nu nekas hon sjukpenning
Regeringens politik har gjort Sverige mindre jämställt
Insatser mot ungdomsarbetslösheten är oerhört viktigt när var tredje ungdom (siffrorna varierar) går arbetslös. Alltfler unga tvingas söka socialbidrag. Utbildningsinsatserna har skurits ner och arbetsförmedlingen har samtidigt inte mycket att erbjuda de unga.
Det logiska för regeringen Reinfeldt borde varit att de unga fått en viss del av de aktivitetsstödsplatser som nu friskförklarade sjuka tvingas ut till. Ibland över 60 år och med sviter efter såväl stroke som med diagnosen Parkinson.
Men Reinfeldt förnekar den höga ungdomsarbetslösheten. Det är en skapad synvilla. Mona Sahlin har kontrat med att ”Sveriges ungdomar är inga fantasifoster. Deras problem är på riktigt.” Det är bra. Men det behövs något mer. Som t.ex. att de unga bör få möjlighet att läsa upp sina grundskolebetyg om så behövs. Detsamma gäller gymnasiebetygen. Eller lärlingsplatser om det sedan leder fram till ett riktigt arbete.
Det är en viktigt att rusta de unga inför en framtida arbetsmarknad.Det sätter Reinfeldt tydligen på minuskontot. Eller skyller regeringen ifrån sig med att det varit några riktiga ”skitår” med finansiell kris etc. Alliansen talar hellre om skattesänkningar.
Det som hänt sedan valet 2006 behöver lyftas upp. Försämringarna av trygghetssystemen som arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringen är i teorin könsneutrala reformer, men i praktiken har konsekvenserna blivit ökade klyftor mellan män och kvinnor, säger Borgström. Sextio procent av skattesänkningarna har gått till män.
Men det gäller även sjukskrivna eller förtidspensionerade som utförsäkrats och där många tvingas söka socialbidrag. Nedmonteringen av de gemensamma trygghetssystemen – som a-kassa och socialförsäkring – drabbar i högre grad kvinnor än män.
Det finns vissa olikheter i mäns och kvinnors sjukdomsbild. Förutom sjukdomar i rörelseorganen och allmänt högre sjuktal drabbas betydligt fler kvinnor av psyko-sociala diagnoser. Sjukdomar och diagnoser som inte alltid syns men som gör många kvinnor oförmögna att arbete. Nu ska alla ut oavsett sjukdom – även de bevisligen riktigt sjuka. Så som Sara Sundlin, vars fall TV4 visade den 9 juni.
Är det här en rimlig tolkning av reglerna? frågade reportern. – Det är ingen tolkning, det är fakta, sa Maj-Lis Bjurström, t.f enhetschef Försäkringskassan i Norrtälje till TV4. Just precis så är regeringens sjukförsäkringspolitik. En kollektiv utförsäkring istället för individuell prövning.
Sara låg nedsövd i månader – nu nekas hon sjukpenning
Regeringens politik har gjort Sverige mindre jämställt
05 juni 2010
Varifrån kommer våldet?
73-åriga Elsie skulle bara plocka liljekonvaljer. Hon hittades dräpt. Av en 21-åring. Varför? frågar vi oss. Det kan röra sig om en, genom alla år, obehandlad psykisk störning. Eller oförrätter som upplevts så kränkande genom åren att gärningsmannen ville hämnas. 21-åringen beskrivs ha mycket ilska inom sig.
Någonstans måste det gå att finna orsaken till oprovocerat våld bland unga.Det lilla barnet föds inte ondskefullt. Det utvecklar det beteendet i samspel eller brist därpå med sin sociala omgivning. Under hela sin skoltid betraktades han som lite udda och höll sig mest för sig själv. På gymnasiet brukade han hänga på oss andra killar på rasterna och han var väl rätt okej, även om vissa retade honom, säger en klasskamrat. Men han beskrivs också som tillbakadragen. Och han blev mobbad.
Landets kommuner har under årens lopp sparat genom att minska på antalet skolkuratorer, speciallärare, skolvärdar och andra kategorier av skolpersonal, som i första hand arbetar med elever som har störst behov av vuxenstöd.
I forskningen har man sedan länge betraktat skolfrånvaro eller avvikande beteende som en viktig markör för allvarlig ohälsa med bristande välbefinnande, risktagande beteende, vantrivsel och livsleda. Det måste skolan bättre uppmärksamma.
Vi vet ännu inte varför 21-åringen dödade Elsie. Förmodligen kommer han att genomgå en sinnesundersökning. Men det är också viktigt att kartlägga hans liv bakåt under skolåren. För att samhället ska lära sig.Det är kriminalitet vi ska bekämpa. Det gör vi bl.a. genom förebyggande insatser och genom att se till att de socio-ekonomiska resurserna används där de som bäst behövs. Vi måste motverka mobbning och utanförskap redan i förskolan. Det förringar inte det brutala brottets art men borde vara en markör för att tillsammans motverka fler brott.
Arbetet kring elever som mår dåligt måste utgå från en grundläggande psykosocial utredning,som förutsätter en samverkan mellan skolans pedagoger och elevhälsan, ett fungerade samarbete med socialtjänsten och vårdnadshavaren men också utifrån vilket stöd eleven har i skolan.
Se länk. Exemplet kommer från Stockholm men eftersatta behov finns i hela landet. Utsatta elever får för lite stöd.
Någonstans måste det gå att finna orsaken till oprovocerat våld bland unga.Det lilla barnet föds inte ondskefullt. Det utvecklar det beteendet i samspel eller brist därpå med sin sociala omgivning. Under hela sin skoltid betraktades han som lite udda och höll sig mest för sig själv. På gymnasiet brukade han hänga på oss andra killar på rasterna och han var väl rätt okej, även om vissa retade honom, säger en klasskamrat. Men han beskrivs också som tillbakadragen. Och han blev mobbad.
Landets kommuner har under årens lopp sparat genom att minska på antalet skolkuratorer, speciallärare, skolvärdar och andra kategorier av skolpersonal, som i första hand arbetar med elever som har störst behov av vuxenstöd.
I forskningen har man sedan länge betraktat skolfrånvaro eller avvikande beteende som en viktig markör för allvarlig ohälsa med bristande välbefinnande, risktagande beteende, vantrivsel och livsleda. Det måste skolan bättre uppmärksamma.
Vi vet ännu inte varför 21-åringen dödade Elsie. Förmodligen kommer han att genomgå en sinnesundersökning. Men det är också viktigt att kartlägga hans liv bakåt under skolåren. För att samhället ska lära sig.Det är kriminalitet vi ska bekämpa. Det gör vi bl.a. genom förebyggande insatser och genom att se till att de socio-ekonomiska resurserna används där de som bäst behövs. Vi måste motverka mobbning och utanförskap redan i förskolan. Det förringar inte det brutala brottets art men borde vara en markör för att tillsammans motverka fler brott.
Arbetet kring elever som mår dåligt måste utgå från en grundläggande psykosocial utredning,som förutsätter en samverkan mellan skolans pedagoger och elevhälsan, ett fungerade samarbete med socialtjänsten och vårdnadshavaren men också utifrån vilket stöd eleven har i skolan.
Se länk. Exemplet kommer från Stockholm men eftersatta behov finns i hela landet. Utsatta elever får för lite stöd.
28 maj 2010
Är arbetslinjen viktigare än kroppslig oförmåga?
Öppet brev till
Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Stockholm den 24 maj 2010
Det är en demokratisk rättighet att medborgarna får insikt och kunskap om vilka skeenden om rör sig i samhällskroppen. Att anmäla sig på Arbetsförmedlingen, trots att man är allvarligt sjuk, får betraktas som ett nytt fenomen för svenska folket.
En 34-årig norrköpingsbo hade just avslutat sin anställning när han blev svårt sjuk och vårdades med dränage i lungan. Men någon sjukersättning för de första 14 dagarna fick han inte eftersom han – trots sitt allvarliga tillstånd – borde prioriterat att anmäla sig på Arbetsförmedlingen. Men eftersom han lades in på sjukhus dagen efter att han blivit arbetslös hann han inte kontakta Arbetsförmedlingen och anmäla sig.
Mannen överklagade Försäkringskassans beslut till Länsrätten och fick rätt. Men Försäkringskassan förde ärendet vidare till Kammarrätten. Där slogs fast att lagens ordalydelse inte medger att kravet om att vara anmäld på Arbetsförmedlingen kan frångås. Att mannen varit förhindrad att anmäla sig saknar betydelse, skrev Kammarrätten.
En intressant fråga i sammanhanget är Kammarrättens svar. Innebär det, i klartext, att arbetslinjen även av Kammarrätten tolkas som viktigare än ett allvarligt tillstånd?
Nu har också några soldater som skadats i utlandstjänst blivit utan sjukpenning de två första veckorna. Anledning: De skulle anmält sig till Arbetsförmedlingen ”skyndsamt” vilket juridiskt tolkas som första dagen utan arbete. Det står i bjärt kontrast mot de risker dessa soldater utsatt sig för i sin utlandstjänst.
Överdirektör Stig Orustfjord vid Försäkringskassan sa i DN 23 maj angående soldaterna: Vi har skrivit till statsmakterna för att få en ändring där kravet att anmäla sig ”påföljande dag” luckras upp. Men gäller det alla som är förhindrade att infinna sig på Arbetsförmedlingen ”påföljande dag” eller bara i vissa fall? I fallet med norrköpingsbon var det just Försäkringskassan som överklagade Länsrättens dom.
Här krävs ett klargörande från ansvarigt håll.Om dessa, för flertalet medborgare hittills obekanta regler, tillkommit efter valet 2006 bör respektive minister förklara det. Vilka direktiv har de ansvariga ministrarna i så fall gett myndigheterna Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen? Finns det utrymme för myndigheterna att göra egna tolkningar? Är det i så fall acceptabelt? Är arbetslinjen viktigare än medicinska begränsningar när det gäller kontakt med Arbetsförmedlingen?
Jag ställer fyra frågor till socialförsäkringsministern och arbetsmarknadsministern.
1. Var och när togs beslut om juridiskt krav att inställa sig på Arbetsförmedlingen ”påföljande dag” även vid oförmåga p.g.a. sjukdom eller skada genom olycksfall?
2.Varför överklagade Försäkringskassan Länsrättens beslut när det gäller norrköpingsbon?Är direktiven från socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson utformade på ett sådant sätt att Försäkringskassan tolkar denna hårddragning som riktlinjer?
3.Vilka direktiv har arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin gett till landets Arbetsförmedlingar när det gäller personer, som sin första arbetslösa dag p.g.a. allvarlig sjukdom eller skada inte kan anmäla sig på Arbetsförmedlingen?
4.Bedöms utebliven kontakt med Arbetsförmedlingen olika beroende på yrke?
Med vänlig hälsning
Eivor Karlsson
Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Stockholm den 24 maj 2010
Det är en demokratisk rättighet att medborgarna får insikt och kunskap om vilka skeenden om rör sig i samhällskroppen. Att anmäla sig på Arbetsförmedlingen, trots att man är allvarligt sjuk, får betraktas som ett nytt fenomen för svenska folket.
En 34-årig norrköpingsbo hade just avslutat sin anställning när han blev svårt sjuk och vårdades med dränage i lungan. Men någon sjukersättning för de första 14 dagarna fick han inte eftersom han – trots sitt allvarliga tillstånd – borde prioriterat att anmäla sig på Arbetsförmedlingen. Men eftersom han lades in på sjukhus dagen efter att han blivit arbetslös hann han inte kontakta Arbetsförmedlingen och anmäla sig.
Mannen överklagade Försäkringskassans beslut till Länsrätten och fick rätt. Men Försäkringskassan förde ärendet vidare till Kammarrätten. Där slogs fast att lagens ordalydelse inte medger att kravet om att vara anmäld på Arbetsförmedlingen kan frångås. Att mannen varit förhindrad att anmäla sig saknar betydelse, skrev Kammarrätten.
En intressant fråga i sammanhanget är Kammarrättens svar. Innebär det, i klartext, att arbetslinjen även av Kammarrätten tolkas som viktigare än ett allvarligt tillstånd?
Nu har också några soldater som skadats i utlandstjänst blivit utan sjukpenning de två första veckorna. Anledning: De skulle anmält sig till Arbetsförmedlingen ”skyndsamt” vilket juridiskt tolkas som första dagen utan arbete. Det står i bjärt kontrast mot de risker dessa soldater utsatt sig för i sin utlandstjänst.
Överdirektör Stig Orustfjord vid Försäkringskassan sa i DN 23 maj angående soldaterna: Vi har skrivit till statsmakterna för att få en ändring där kravet att anmäla sig ”påföljande dag” luckras upp. Men gäller det alla som är förhindrade att infinna sig på Arbetsförmedlingen ”påföljande dag” eller bara i vissa fall? I fallet med norrköpingsbon var det just Försäkringskassan som överklagade Länsrättens dom.
Här krävs ett klargörande från ansvarigt håll.Om dessa, för flertalet medborgare hittills obekanta regler, tillkommit efter valet 2006 bör respektive minister förklara det. Vilka direktiv har de ansvariga ministrarna i så fall gett myndigheterna Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen? Finns det utrymme för myndigheterna att göra egna tolkningar? Är det i så fall acceptabelt? Är arbetslinjen viktigare än medicinska begränsningar när det gäller kontakt med Arbetsförmedlingen?
Jag ställer fyra frågor till socialförsäkringsministern och arbetsmarknadsministern.
1. Var och när togs beslut om juridiskt krav att inställa sig på Arbetsförmedlingen ”påföljande dag” även vid oförmåga p.g.a. sjukdom eller skada genom olycksfall?
2.Varför överklagade Försäkringskassan Länsrättens beslut när det gäller norrköpingsbon?Är direktiven från socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson utformade på ett sådant sätt att Försäkringskassan tolkar denna hårddragning som riktlinjer?
3.Vilka direktiv har arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin gett till landets Arbetsförmedlingar när det gäller personer, som sin första arbetslösa dag p.g.a. allvarlig sjukdom eller skada inte kan anmäla sig på Arbetsförmedlingen?
4.Bedöms utebliven kontakt med Arbetsförmedlingen olika beroende på yrke?
Med vänlig hälsning
Eivor Karlsson
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)