Corona sprider död på äldreboenden

Coronasmittan sveper över världen och in i våra vardagsrum. Ett virus som förändrar allt . Plötsligt faller den vanliga politiken i skuggan. Frågan uppstår hur klarar världen och vårt eget land av att möta en biologisk kris av detta slag – och det som kommer i pandemins spår. Och vad får vi för politik?

      En finanskris är under uppseglande, börserna är skakiga. Även det finansiella fundamentet är i gungning. Investeringar avstannar och företag går i konkurs. Miljarder efter miljarder skjuts till av nervösa regeringar.

      När ett dödligt virus styr normalt fungerande samhällen så befinner vi oss plötsligt, ekonomiskt och socialt, nära ruinens brant. En kedjereaktion uppstod när restriktionerna från myndigheterna inskränkte både vårt umgänge och vår möjlighet att tillverka och sälja varor och tjänster när efterfrågan minskade.

Restauranger flyttar bord, valborgsfirande utan de traditionella eldarna, gudstjänster sker via Skype. I skuggan av allt detta talar vi om ”vårdens hjältar”. Men hur ser deras arbetsförhållanden ut i coronatider?

      Vi får dagliga rapporter från myndigheterna om det aktuella läget på coronafronten i Sverige och i världen. Dagligen upprepas att vi ska tvätta händerna, hålla avstånd och värna ”våra allra sköraste". Men det är just de sköraste som drabbats värst. Smittan har nu slagit till mot över 500 äldreboenden runt om i landet och är största orsaken till de ökade dödstalen.

      Den1 januari 2011 infördes en värdegrund i socialtjänstlagen. Lydelsen är att ”Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande och syftar till att skapa goda förutsättningar för äldre människor inom socialtjänsten”. Den värdegrunden blev tandlös redan från början.

      ”Om äldreomsorgen hade haft 2002 års andel av kommunernas driftskostnader även år 2018, hade den haft mer än 20 miljarder kronor mer än den fick – 146,7 miljarder i stället för 126,3. Äldreomsorgens finansiering har alltså stramats åt med 1,3 miljarder kronor per år sedan år 2002 (i 2018 års penningvärde). Detta samtidigt som både antalet och andelen äldre har ökat”. DN 26 april.

      Slutsatserna vi kan dra av dagens äldreomsorg är deprimerande. ”Under 2020 planerade 96 procent av kommunerna att skära i äldreomsorgen, lägger man ihop besparingarna blir det sammanlagt två miljarder. Om man jämför med 80-talet blir skillnaden tydlig. Då gick i genomsnitt varje heltidsanställd i hemtjänsten hem till fyra äldre. I dag går de hem till tolv”. AB 3 maj.

      Man behöver inte vara matematikprofessor för att förstå varför en omsorg som haft kris under lång tid i vardagen havereras av ett virus. Det handlar om en dåligt organiserad vårdsektor med otillräckliga resurser.

      Skyddsombud har i en del kommuner begärt skyddsstopp när munskydd och förkläden har saknats. Det är en sista åtgärd för att försöka skydda personalen och äldre/patienter i en utsatt situation. Skyddsstopp har sedan ofta hävts av Arbetsmiljöverket. Facket har även begärt skyddsstopp för busschaufförer som exponerats vid ingång genom framdörrarna. Alla kommuner har inte hörsammat det utan hävt stoppet.

      Partierna har inte riktigt tagit till sig att sjukvården sedan länge är väljarnas viktigaste fråga. Äldreomsorgen har av partierna inte setts som en valvinnare. Men i nästa val är närmare 30 % av väljarna över 65 år och många i den gruppen lär inte rösta på partier som inte lärt sig något av det som nu håller på att hända.

      Vi måste ändra på föråldrade byråkratiska strukturer inom offentlig sektor. ”Vårdens hjältar”, de längst fram i kampen mot covid-19, måste också få det stöd de förtjänar för att skydda sitt liv. Till annat viktigt kommer självklart hur ekonomin och arbetslösheten ska hanteras.

     En pandemi är global och i en del länder har vi bara sett början. I en världsdel som Afrika – där sjukvården ofta är undermålig och restriktioner saknas – väntar nu en katastrof som kommer att överträffa det som hänt i länder som Italien och Spanien. Hur det ska hanteras är det ingen som vet. Men vi inser att FN:s resurser och förmåga inte kommer att räcka till. Samtidigt som de rika länderna kommer att ha problem med sjukdomen och allt som kommer i dess spår.

      Nu väntar en klimatkris om hörnet och den kan få förödande effekter inte minst på hälsan. Utsläppen har minskat under pandemin. Det är nu mycket viktigt att också klimatpolitikens mål verkligen uppnås. Klimat, ekonomi och hälsa hänger ihop.

      Nästa val blir annorlunda i alla länder. I Sverige är nästa val 2022 – om ingenting oförutsett inträffar. Det avgörande blir om partierna då förmår att komma med tillräckligt konstruktiva förslag för tiden efter corona, en tid som förmodligen blir en annan än den gamla.

Eivor Karlsson
Infört i Miljömagasinet
30 april 2020