02 november 2019

Pensionsbeslutet ger nya problem

Den nya lagen om höjda pensionsåldrar antogs av riksdagen 16 oktober i år. Förändringarna är positiva för den som redan har pension eftersom mer pengar tillförs systemet. Däremot är det inte lika populärt bland de som arbetar nu eftersom de får jobba längre.
     I och med att riksdagen 1994 beslutade om en stor pensionsreform började problemen för pensionärerna. Det förutsågs av MP och V som då reserverade sig och varnade för kraftigt sänkta pensioner. Varningsorden visade sig vara berättigade och trots justeringar har många pensionärer svårt att få ekonomin att gå ihop.
     Riksdagens pensionsgrupp består numera av företrädare för Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet.
     Riksdagen har alltså sagt ja till regeringens förslag att höja åldersgränsen för när inkomstgrundad ålderspension kan tas ut från 61 till 62 års ålder, och att göra vissa anpassningar till höjningen av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning till 68 år (den så kallade LAS-åldern) från och med 2020.

Enligt riksdagens beslut, som bygger på blocköverskridande pensionsgruppens arbete, kommer åldrarna att successivt öka de närmsta åren för att 2026 nå det nya åldersspannet på 64 år (som lägsta pensionsålder) till 69 (den nya LAS-åldern).
     Svenskarna lever allt längre samtidigt som kostnaderna inom pensionssystemet skenar. Men det handlar också om vi måste täcka upp för ett ohållbart och underfinansierat pensionssystem som visat sig ge skamligt låga pensioner för stora grupper i samhället. Det måste in mer pengar i systemet.
     Pensionsåldershöjningen påbörjas utan att ha föregåtts av någon större offentlig debatt om hur det drabbar vissa grupper. Men övriga trygghetssystem som sjukpenning, arbetslöshetsförsäkring, äldreförsörjningsstöd, efterlevandepension och bostadstillägg måste också justeras successivt.
     Sent omsider – samma dag som riksdagen tog beslutet – reagerade Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv, Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande LO, och Martin Linder, ordförande PTK. De skrev i SvD under rubriken ”Fyra miljoner hotas av lägre pensioner”.
     ”Sverige är nu mycket nära att införa regler som allvarligt kommer att försämra förutsättningarna för svenska tjänstepensionsföretag och hota de svenska tjänstepensionerna. Det sker i strid med EU-direktivets syfte och innebär en skadlig överreglering som inte är motiverad eller försvarbar. Riksdagen bör därför ändra lagförslaget. Finansinspektionen måste också anpassa föreskrifterna till lagen och EU-direktivets syfte.”

Flera kompletteringar borde gjorts innan beslutet. Den nya riktåldern slår mot vissa grupper. Många medlemmar inom t.ex. Kommunal och Byggnads är utslitna vid 63 års ålder.
     Under rubriken ”Sveket mot arbetarklassen” skrev Enna Gerin i Aftonbladet, Kultur: "Exempelvis är införandet av en riktålder som följer den generella medellivslängden djupt orättvis. Medelåldern för kvinnor med kort utbildning stod nästan still mellan 2000 och 2015. Under samma period ökade den med 2,4 år för högutbildade män. Effekten blir att arbetarkvinnor tvingas arbeta allt längre för att välmående tjänstemän blir allt äldre.”
     Parallellt med diskussionerna om höjd pensionsålder borde också förbättrad arbetsmiljö, kompetensutbildning och trygghetssystemens utformning ha diskuterats mer ingående. De yrkesgrupper med högst sjukskrivning finns bland Kommunals medlemmar. Därför bör trygghetssystemen utformas så att den som blir utsliten tidigare än vid pensionsåldern kan få sjukersättning (det som tidigare benämndes förtidspension).
Pensionsavgiften måste också höjas för att systemet inte ska haverera.Tanken var tidigare att pensionsnivån skulle motsvara 70 procent av slutlönen. Med dagens nivåer kommer stora grupper att få mindre än hälften av sin slutlön den dagen de går i pension. En pågående utredning om hur framtida garantipensioner ska fungera presenterar sitt förslag för regeringen i slutet av 2019.

Diskrimineringen av äldre på arbetsmarknaden borde också beaktats och aktivt motarbetas. Hur går det för äldre med lägre arbetstakt och utan tillräcklig kompetenshöjning om arbetsgivaren vill ersätta dem med yngre medarbetare?
     Höjningen av pensionsåldrarna ansågs oundviklig av ekonomiska skäl. Men konsekvenserna blir negativa för många och det är viktigt att riksdag och regering noga följer utvecklingen.

Publicerat i Miljömagasinet den 1 november 2019.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar