Appråpå fall i Luleå och Marks kommun finns det anledning att fundera över socialtjänstens maktställning. Vem granskar socialtjänsten innan avgörande beslut fattas?
Till Socialstyrelsen inkommer ibland klagomål mot myndighet eller tjänsteman som anmälaren anser agerat fel. Men granskningen, när det t.ex. gäller omhändertagande av barn kommer för sent eller i fel ordning.
Socialstyrelsen kan inte ändra på de beslut som redan har tagits. Även om de skulle rikta kritik. Därför är det viktigt att omhändertagna barn får ett juridiskt ombud. Två kommuner utmärker sig just nu när det gäller barnavårdsärenden. Det är Marks kommun i Västergötland och Luleå kommun.
Marks kommun
Två små syskon kom som mycket små år 2005 till ett fosterhem i Marks kommun. Deras bilogiska mamma, som hade fler omhändertagna barn, bedömdes ha brister i sin föräldraförmåga. När hon flyttade till Marks kommun ville hon ha tillbaka barnen. Fosterföräldrarna blev oroliga för barnens framtid och protesterade hos socialtjänsten. Därmed ansågs de ha samarbetssvårigheter.
När barnen lämnades för några timmars umgänge, oktober 2009, med den biogiska mamman blev fosterföräldrarna grundlurade. När de skulle hämta barnen hade de plötsligt, efter nästan 5 år, fråntagits vårdnaden. Barnen fick inte ens säga adjö till fosterföräldrarna. Än mindre ta med sig sina gosedjur. Socialstyrelsen har riktat allvarlig kritik mot socialnämnden i Marks kommun.
I Marks kommun finns ingen dokumentation som visar att den biologiska mamman är lämplig eller att fosterhemmet är olämplig. Det finns stora brister i handläggningen, enligt Socialstyrelsen. ”Det är illa att rycka upp barn på det här viset”, säger enhetschef Carina Forsberg på Socialstyrelsen. I Marks kommun har en riksdagspolitiker reagerat. På sin blogg skriver hon bl.a. att så här får man inte göra mot barn. Myndigheterna sviker dem.
Luleå kommun
I Luleåfallet omhändertogs, två små barn sedan pappan bragdt mamman om livet. Där fanns närstående som ville få ta hand om barnen. En socialsekreterare som hade socialförvaltningen som sin arbetsgivare och kollegorna som utredare, utsågs till särskilt tillförordnad vårdnadshavare. Han blev därmed ”part i målet”. Varken barnen eller deras närstående hade någon som förde deras talan.
Barnen hade efter hand byggt upp en trygghet i kontakten med de närstående, mor- och farföräldrarna samt ett halvsyskons familj. Dessa tre umgicks en eftermiddag var i veckan med barnen. Även jourhemmet gav trygghet. Barnens trygghet bröts abrupt då barnen den 4 mars överfördes till fosterhemmet.
Hade socialtjänsten verkligen sett till banens bästa hade man inväntat Socialstyrelsens granskning. Ett juridiskt ombud, om sådan hade funnits, borde getts möjlighet att lägga ett inhibitionsyrkande till domstol om att skjuta upp överföringen tills Socialstyrelsen hunnit granska.
Det har varit många kommentarer i lokaltidningarna, åtta JO-anmälningar och 4.500 namnunderskrifter via Facebook i detta fall. I Luleå har en politiker i socialnämnden reagerat.
Detta fall framstår närmast som rättslöst eftersom de berörda, barnen och de närstående, saknar någon som kan föra deras talan. Vårdnadshavare, föräldrar, saknas. En slagsida i barns rättssäkerhet uppstår därmed. Detta kan förebyggas igen:
1. Barn som står inför omhändertagande får ett juridiskt ombud.
2. Att det juridiska ombudet ges möjlighet att lägga ett inhibitionsyrkande till domstol om att skjuta upp överföringen/placeringen tills Socialstyrelsen, i de fall så ska ske, hunnit granska. Det begränsar inte socialtjänstlagens handlingsutrymme men stärker barn och vårdnadshavares rättsställning.
Socialstyrelsen maktlös (Luleå) Var kommer barnen in? Bläddra fram till sidan 12-13 Kommunen ska förklara sig Socialtjänsten i Mark får skarp kritik Omhändertagna barn engagerar riksdagspolitiker
Vill bara puffa för fd fostermammans sista inlägg i sin blogg. Ett försök till att förklara varför hon agerat som hon gjort. http://www.familjeliv.se/Hem/stud1t/blogg.php
SvaraRaderajag tycker inte om den borgliga regeringen men jag anser att Maria Larsson Barnrattsutredning och kommande lagforslag ar bra och ett steg framat. dar ingar tillsyn, juridisk kontroll, barnperspektivet bla. jag tror som du skriver att anhoriga borde fa storre mojlighet att ta hand om barnen. du borde satta dig in i Rebellrobbans fall dar ar ett typexempel pa hur Farsta STadsdelsnamnd bryter mot alla regler och principer. socialgruppen i Farsta borde for lange sedan granskats och inte minst i vilken relation de har till de familjehem som Rebell Roberts son ar placerad i. du googla pa Rebellrobban sa hittar de det mesta som skrivits i denna fraga. Ingen politiker ingen centralt har lyft ett finger for Rebellrobban och hans kamp.
SvaraRaderaDet är öppet mål att hävda att det inte är optimalt med föräldrar som har haft ett struligt förflutet, men om en förälder har haft en "paus" från sina barn på några år, så börjar det bli riktigt bråttom med att försöka återföra barnen - om man inte vill påstå att alla föräldrar som har haft struliga förhållanden skall förlora rätten till sina biologiska barn. Och då är det liknande risk för samhället som att införa livstidsstraff för nya brott. Alltså att fler och fler människor slutar bry sig om sin framtid. Och det är inte värdigt ett modernt samhälle att säga till människor att de inte har samma rättigheter som andra har, bara för att de tidigare i sitt liv haft det svårt.
SvaraRaderaDet riktiga problemet i sammanhanget är att alltför få människor, LÄMPLIGA människor, söker sig till att få vara föräldrahemsföräldrar.