25 oktober 2017

Pensionärer måste höras mer!

Många av oss som är pensionärer idag har det på olika sätt bättre än tidigare generationen. I varje fall om vi haft en relativt välavlönat jobb, inte är utslitna och får en hyfsad pension.
Tågluffa vid 70-års ålder. Eller social gemenskap vid bouleplanen. Resor, teater, gym, sjunga i kör, skriva ”Mitt livs historia” eller umgås med barnbarn – det är exempel på intressanta aktiviteter.
      Men samtidigt är det viktigt att vara medveten om att alla inte har det lika bra. Varken när det gäller hälsa, ekonomi eller socialt liv. Vi har fattigpensionärer.

När våra föräldrar var 70 år betraktades de som gamla. I klädsel, umgänge och resvanor. I den mån de reste. Men tiderna har förändras. Hänger media och politiken med? När "Nyhetsmorgon” i TV4 visade upp en bild av skruttiga pensionärer med käpp, så reagerade mediadrottningen Amelia Adamo starkt. Bilden av äldre i Sverige måste uppdateras – i dag är många pensionärer friska och starka, menade Adamo.

Det har dykt upp en ny grupp engagerade – om än i mindre skala: Tantpower. Det är äldre kvinnor som vågar agera för det de tror på. De anser sig ha mindre att förlora med åren och kan vara lite revoltörer när de känner för det. Amelia Adamo gillar Tantpower.

Men den starkaste gruppen är de välutbildade 40-talisterna – idag pensionärer. De föddes under eller strax efter andra världskriget. De växte upp i en tid med stark ekonomisk tillväxt och när det svenska välfärdssamhället byggdes upp. Det var den första generationen där över hälften hade en studentexamen eller en högskoleutbildning. Den gruppen borde höras mer.
     De skulle utgöra ett välbehövligt tillskott i diskussionen om pensionärs- och äldrefrågor och andra sociala frågor. De är välutbildade, erfarna, kunniga och hade under sin tid i arbetslivet ett stort inflytande. I sin ungdom var en del av dem revoltörer.

Höj era röster för de mest behövande! För undernärda äldre i omsorgen, för 90-åringar som nekas att få komma till ett äldreboende. För den hårt prioriterade demensvården och dess ofta hårt effektiviserade dagverksamheter. Alla ni därute – en gång så framgångsrika 40-talister – kom fram! Det är också viktigt att pensionärsorganisationerna driver på. Men trots moderna tider, engagemang och kunskap har pensionärerna svårt att påverka samhället.

Vid valet 2018 är var fjärde väljare pensionär. De återspeglas inte i de beslutande församlingarna.
     Var femte äldre stängs ute i det nya digitala samhället. Det skrev tre forskare på DN Debatt 1/10. Och snart finns det inte heller några kontanter kvar.
Dagens närstående sparar 181 miljarder varje år åt samhället då de vårdar sina närstående äldre hemma. Detta i brist på tillräckligt med hemtjänsttimmar.
     Varför inte driva frågan om diskriminering av kvinnor i högre åldrar? Endast kvinnor upp till 64 år får gratis kallelse till provtagning för livmoderhalscancer. Trots att äldre kvinnor också löper stor risk att drabbas. Endast kvinnor upp till 74 år får avgiftsfria kallelser till mammografiscreening för att se över risken för bröstcancer. Det finns åldersdiskriminering också i övrigt och den yttrar sig på olika sätt.

Många pensionärer är pigga och kan njuta sitt otium efter väl förrättat livsverk. Men en dag knackar den tilltagande skaran äldre på kommunporten och vill få del av äldreomsorgen, inklusive hemtjänst och lämpligt boende. Och de är många. Då gäller det att vi är rustade för att möta behoven. Därför är det viktigt att engagera sig redan som pigg pensionär.
     Det finns mycket som vi kan göra för att höja våra röster. Framtidsoptimister och äldrerevoltörer – alla behövs.

Eivor Karlsson

Publicerat i Miljömagasinet nr 42, 20 oktober 2017

1 kommentar: