26 december 2017

Sjuk behandling av sjuka

Alliansen och Sverigedemokraterna vill återinföra den bortre tidsgränsen – bland benämnd stupstocken – som Alliansen införde 2010. Den avskaffades av regeringen 2014. Nu försöker regeringen istället pressa ned antalet sjukdagar från nuvarande 10,2 dagar till 9,0 i december 2020.
     Det har fått till följd att allt fler får sin sjukpenning indragen. Försäkringskassan, FK avslår i dag nästan tre gånger så många ansökningar som 2015. Det är också en jämställdhetsfråga eftersom framförallt kvinnor blir utförsäkrade.
     Totalt beviljades knappt 9000 personer sjukersättning under 2016 – vilket är en historiskt låg nivå. Prognosen för 2017 är att färre än 6000 personer kommer att beviljas sjukersättning.
     Nu har Ann-Marie Begler, generaldirektör för FK, skrivit till regeringen med förslag att göra det möjligt för fler att få sjukersättning, tidigare kallat förtidspension. Det gäller äldre sjukskrivna med få år kvar till pension. Det berör också de personer som rimligen inte kommer att kunna återgå i arbete.

Men det bör också handla om övriga sjukskrivna som inte längre har någon arbetsgivare och varit sjukskrivna under lång tid. En del av de sjukskriva bör beviljas hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukersättning, beroende på hur mycket arbetsförmågan är nedsatt. Ett bättre och värdigare sätt än att skicka ut sjuka till kommunerna och ”socialen”.
     Arbetsförmedlingen, AF, lämnade i år tillbaka 3,5 miljarder kronor till staten. Myndigheten hade inte lyckats göra av med anslaget för lönebidrag, för att skapa jobb åt långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättningar. Där bör även utförsäkrade sjukskrivna ingå. Det återlämnade budgetanslaget bör återgå till det ändamål som det var tänkt.

Det är inte första gången som AF uppmärksammas för outnyttjade budgetanslag. Redan 2013 skrev SvT Nyheter Jönköping om outnyttjade miljoner till stöd för bl.a. funktionshindrade. För ett år sedan skrev Dagens Industri om 2015 års återlämnade miljarder. Här återstår mycket för samtliga partier att göra. Det är de utsatta som drabbas. Bättre kontroll av myndigheter krävs.
     Hösten 2015, när flyktingarna kom i tusentals till Sverige, föreslog regeringen i sitt budgetförslag att kostnaderna för sjukskrivningarna måste minska. Detsamma ansåg regeringen om LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta.

Nu kommer jag att skriva till partiledarna och andra företrädare i samhället. Liksom jag gjorde med LSS och där mina förslag överensstämmer med den nu pågående översynen.

Förslag till justeringar eventuellt lagändring:
  • Sluta använd sjuka och långtidsarbetslösa som ett politiskt slagträ i debatten! Gör något istället – från vänster till höger.
  • Lönebidrag där så är lämpligt. Personen betalar då skatt och får ett arbete. 
  • De förmedlade budgetanslagen ska användas rätt. Ställ krav på berörda myndigheter. 
  • Se till att partiell sjukskrivning – procent av arbetsförmågan – varvat med sjuk- ersättning verkligen tillämpas vid behov.
  • Ge berörda grupper stöd och någon form av utbildning för att lotsas ut mot arbetslivet. 
  • Utförsäkrade ska inte bli ”socialfall” i kommunerna utan ingå som en del av den statliga arbetsmarknadspolitiken. *Frågan är om det är rimligt att utförsäkra kroniskt svårt sjuka som t.ex. cancer, hjärtinfarkt och strokedrabbade. 
  • Alliansen och SD bör förklara vad de vill uppnå med återinförandet av den bortre tidsgränsen. 
  • Det behövs ett tillfälligt stopp och översyn av den historiskt höga utförsäkringen.

Eivor Karlsson
Publicerat i Miljömagasinet nr 51/52 -17

30 november 2017

#metoo – men inte för alla kvinnor

Kampanjen #metoo har spridit sig från Harvey Weinstein-affärens USA över hela världen och fått ett enormt genomslag även här i Sverige. Det är viktigt att frågan om sexualiteten synliggörs i både i arbets- och samhällslivet.

Beskrivningar om allt från sexuella övergrepp, kränkningar, trakasserier och våldtäkter till antydningar och beröring har kommit upp till ytan. Det handlar om strukturer, maktspel och sexism. Det vittnar om en tystnadskultur där man inte vågar berätta för chefen av rädsla för att bli misstrodd. Men där chefen istället borde tagit tag i problemet när det blev känt. Det handlar också om otrygga anställningsförhållanden.

Men samtidigt är det viktigt att debatten blir mer nyanserad. Många kritiserar #metoo-debatten, inte som försvar för sexuella övergrepp, utan för dess ensidighet. Och om händelser långt bak i tiden där bevis ofta saknas.
     En del män och några kvinnor anklagas offentligt, nästan som en folkdomstol, i #metoo-kampanjen. De här anklagade är pappor, söner, vänner, äkta makar, pojkvänner som nu utesluts från vänkretsar och arbetsplatser. En tillfällig lättnad uppstår, kan man tycka, men det löser inte problemen på sikt. Om de begått brott bör de ställas inför rätta i riktig domstol.

Det blir inte trovärdigt att i samhällsdebatten till exempel beklaga sig över näthat och nedsättande språkbruk för att i nästa mening offentligt anklaga män – som grupp – med tillmälen som vore åtalbara om de riktats mot kvinnor eller invandrare.
     Advokatsamfundets Anne Ramberg är i stort sett positiv till #metoo – men kritiserar samtidigt hur personer hängts ut i samband med uppropet. – När man i kölvattnet av de här uppropen pekar ut människor som saknar möjligheter att kunna försvara sig eller få sin sak prövad, det tycker jag är otillständigt.

Inte heller rättssystemet fungerar tillfredsställande. Bara 11 procent av alla anmälda våldtäkter (6 720 fall under 2016 enligt Brå) klaras upp. Under 2016 steg sexualbrottskurvan brant uppåt. Men mörkertalet för sexualbrott är stort. Endast 11 procent av alla de som sagt sig blivit utsatta för ett sexuellt övergrepp eller en kränkning uppger att de också anmält brottet till polisen. Motsvarande siffror för trakasserier och hot är 26 respektive 23 procent.
     Skolans värld är inte heller någon fredad plats för sexuella trakasserier. En knapp fjärdedel av alla flickor i nionde klass har utsatts för sexualbrott, visar en Brå-undersökning från 2015.

Det handlar inte sällan om kvinnor som flyr för sitt liv från en våldsam man. Men där politiker, även kvinnor, säger nej av ekonomiska skäl, till tillräckligt med skyddade boenden. Det grova våldet speglas inte i #metoo.
     Upp till 10-20 män kan ha våldtagit en kvinna i en trappuppgång i Fittja i augusti förra året. Alla männen deltog inte i själva våldtäkten utan de filmade, skrattade och dömdes för medhjälp till våldtäkten. ”Det handlar om en fruktansvärd våldtäkt som lett till ett mycket svårt tortyrliknande trauma för min klient”, sa kvinnans målsägarbiträde.

Många har påpekat hur viktigt det är att den här debatten inte dör ut med hashtaggen #metoo. Det handlar om ett brett spann av händelser och massiva upprop som också bör leda till en efterdebatt. Men det är också viktigt att lyfta upp alla de kvinnor som inte kan göra sin röst hörd utan förblir lågstatuspersoner och särskilt utsatta i ett annars världsomspännande kvinnoupprop. Hashtaggen #metoo behövs även för grovt våldsutsatta kvinnor.


Eivor Karlsson
Publicerat i Miljömagasinet nr 47. 24 november 2017

28 oktober 2017

Lönebidragstagare nyttjas inte

Arbetsförmedlingen, AF, lämnar tillbaka 3,5 miljarder kronor till staten. Myndigheten har inte lyckats göra av med anslaget för lönebidrag, för att skapa jobb åt långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättningar.

En förklaring är att man misslyckats med att skapa tillräckligt många extratjänster i kommuner och landsting.
     En annan förklaring är trycket från organiserad brottslighet har tvingat myndigheten att höja tröskeln för att bevilja t.ex. lönebidrag. AF säger att man därmed inte hinner göra sig av med alla pengarna – 3,5 miljarder. Det är mycket pengar.
     Det här är ett stort svek. Det måste finnas arbetsuppgifter som annars inte blir gjorda som lönebidragstagare kunde utförda. Då skulle arbetet bli utfört och den arbetslöse bli löntagare och skattebetalare.

Hjälp vid måltider
Och visst finns det arbetsuppgifter. En fjärdedel av alla äldre kan vara undernärda och nästan häften är i riskzonen. Det framgick av en studie från Jönköpings universitet. De undernärda är äldre personer med hemtjänst eller på äldreboenden, alltså människor i samhällets skyddsnät.
      Generaldirektör Annica Sohlström, Livsmedelsverket, och professor Yngve Gustafson, Umeå universitet, skrev på verkets hemsida 2016 att maten inte håller måttet. Kommunerna måste ge personalen inom hemtjänsten en rimlig chans att hjälpa de äldre att äta sig mätta. Här skulle t.ex personer med lönebidrag kunna göra stor nytta och samtidigt få in en fot i arbetslivet.

Hälften vill sluta
I ett direktsänt SvT-program från Umeå förra året ”Hemtjänsten nu och i framtiden” där även politiker medverkade framgick bland annat att i dag vill så många som hälften av de som jobbar inom äldreomsorgen sluta. Det är tio procent fler än när den förra undersökningen gjordes.
– Man har dragit ned på resurserna för mycket under en längre period. De äldre som får del av äldreomsorgen i dag är sjukare och man har inte ökat personaltätheten så att det motsvarar det. Jobbet är tyngre. Det sa Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet till SVT.
     De personer som passar borde t. ex. gå en 10-veckors biträdeskurs för att introduceras i jobbet.
Den som vill kunde de så småningom gå en utbildning till undersköterska. Och jobb skulle inte saknas framöver. Och då handlar det bara om ett yrkesområde: vården av våra äldre.
      Det är märkligt att AF:s generaldirektör får ha sitt jobb kvar. Det har visserligen talats om att han borde bytas ut men än har ingenting hänt. 3,5 miljarder tillbaka till ”svarta hålet.”

Frågor till politiker
Några av debattledarens frågor till politiker och beslutsfattare i SvT:s program från Umeå:
”Om bara några år, 2023, behöver 100.000 personer, ungefär som Umeås storlek, nyanställas inom äldreomsorgen. Hur ska ni klara det?
     I Sverige 2016, kommer omkring 5.000 personer att gå ut vårdutbildning. Det räcker inte långt.
     Om man tänker det gånger 7 ( 5.000 årligen under 7 år. Min anm.) så blir det 35.000. Och många av dem kommer inte att hamna inom äldreomsorgen. Sen ska man tänka på att 25 procent inom den kommunala äldreomsorgen slutar varje år. Så även om ni skulle lyckas få de 100.000 till 2023 så redan 2024 skulle ni behöva hitta 25.000 till.”
      Och hur många skulle, istället för arbetslöshet, kunna fått ett lönebidragsjobb för 3,5 miljarder? Och hur många äldre skulle kunna få en liten stund extra med sin hemtjänst- eller lönebidragspersonal? Hur många fler skulle fått hjälp med att äta sig mätta?

När en statlig myndighet får så här mycket pengar till ett visst ändamål måste det finnas en kontrollstation inlagd där man efter en tid stämmer av hur pengarna används. Det börjar bli alldeles för många myndigheter som inte redovisar sitt uppdrag i tid.
     En förbättringspotential finns säkerligen inom samtliga statliga myndigheter. Även om inte alla når AF:s ”höjder”.

Eivor Karlsson
Publicerat i Miljömagasinet nr 42, 20 oktober 2017

25 oktober 2017

Pensionärer måste höras mer!

Många av oss som är pensionärer idag har det på olika sätt bättre än tidigare generationen. I varje fall om vi haft en relativt välavlönat jobb, inte är utslitna och får en hyfsad pension.
Tågluffa vid 70-års ålder. Eller social gemenskap vid bouleplanen. Resor, teater, gym, sjunga i kör, skriva ”Mitt livs historia” eller umgås med barnbarn – det är exempel på intressanta aktiviteter.
      Men samtidigt är det viktigt att vara medveten om att alla inte har det lika bra. Varken när det gäller hälsa, ekonomi eller socialt liv. Vi har fattigpensionärer.

När våra föräldrar var 70 år betraktades de som gamla. I klädsel, umgänge och resvanor. I den mån de reste. Men tiderna har förändras. Hänger media och politiken med? När "Nyhetsmorgon” i TV4 visade upp en bild av skruttiga pensionärer med käpp, så reagerade mediadrottningen Amelia Adamo starkt. Bilden av äldre i Sverige måste uppdateras – i dag är många pensionärer friska och starka, menade Adamo.

Det har dykt upp en ny grupp engagerade – om än i mindre skala: Tantpower. Det är äldre kvinnor som vågar agera för det de tror på. De anser sig ha mindre att förlora med åren och kan vara lite revoltörer när de känner för det. Amelia Adamo gillar Tantpower.

Men den starkaste gruppen är de välutbildade 40-talisterna – idag pensionärer. De föddes under eller strax efter andra världskriget. De växte upp i en tid med stark ekonomisk tillväxt och när det svenska välfärdssamhället byggdes upp. Det var den första generationen där över hälften hade en studentexamen eller en högskoleutbildning. Den gruppen borde höras mer.
     De skulle utgöra ett välbehövligt tillskott i diskussionen om pensionärs- och äldrefrågor och andra sociala frågor. De är välutbildade, erfarna, kunniga och hade under sin tid i arbetslivet ett stort inflytande. I sin ungdom var en del av dem revoltörer.

Höj era röster för de mest behövande! För undernärda äldre i omsorgen, för 90-åringar som nekas att få komma till ett äldreboende. För den hårt prioriterade demensvården och dess ofta hårt effektiviserade dagverksamheter. Alla ni därute – en gång så framgångsrika 40-talister – kom fram! Det är också viktigt att pensionärsorganisationerna driver på. Men trots moderna tider, engagemang och kunskap har pensionärerna svårt att påverka samhället.

Vid valet 2018 är var fjärde väljare pensionär. De återspeglas inte i de beslutande församlingarna.
     Var femte äldre stängs ute i det nya digitala samhället. Det skrev tre forskare på DN Debatt 1/10. Och snart finns det inte heller några kontanter kvar.
Dagens närstående sparar 181 miljarder varje år åt samhället då de vårdar sina närstående äldre hemma. Detta i brist på tillräckligt med hemtjänsttimmar.
     Varför inte driva frågan om diskriminering av kvinnor i högre åldrar? Endast kvinnor upp till 64 år får gratis kallelse till provtagning för livmoderhalscancer. Trots att äldre kvinnor också löper stor risk att drabbas. Endast kvinnor upp till 74 år får avgiftsfria kallelser till mammografiscreening för att se över risken för bröstcancer. Det finns åldersdiskriminering också i övrigt och den yttrar sig på olika sätt.

Många pensionärer är pigga och kan njuta sitt otium efter väl förrättat livsverk. Men en dag knackar den tilltagande skaran äldre på kommunporten och vill få del av äldreomsorgen, inklusive hemtjänst och lämpligt boende. Och de är många. Då gäller det att vi är rustade för att möta behoven. Därför är det viktigt att engagera sig redan som pigg pensionär.
     Det finns mycket som vi kan göra för att höja våra röster. Framtidsoptimister och äldrerevoltörer – alla behövs.

Eivor Karlsson

Publicerat i Miljömagasinet nr 42, 20 oktober 2017