21 september 2018

Hur många valvinnare kan det finnas?


Valet blev just den rysare vi var inställda på. Och det är inte över än. De flesta partier utropade sig som vinnare men några måste förlora. Nu diskuteras vilka partikombinationer som har majoritet i den nya riksdagen – och vilka regeringar som kan släppas fram. Det kan bli en blocköverskridande regering, en Alliansregering eller en minoritetsregering. Men samtidigt röstade Annie Lööf för lagen om de ensamkommande. Där instämmer inte M. Och varken LööF eller Jan Björklund vill släppa in Jimmie Åkesson i en regering.
  
Stefan Löven  talat op valnatten om ”Blockpolitikens död”. Men en sammanhållen allians har varit de borgerligas första preferens och främsta maktbas. Hur det blir återstår att se. Eventuellt utmynnar det så småningom i ett extraval.  I övrigt blev det ”streckdramatik” för de mindre partierna nära 4 procentspärren. En annan osäkerhetsfaktor var om M eller SD skulle bli näst största parti.
  
Bostadsfrågan var frånvarande i valrörelsen. Men nu efter valet bör en rad åtgärder genomföras. Både för att öka byggtakten och för att befintliga bostäder ska användas bättre.  Klimatfrågan fick inte heller det lyft den hade förtjänat.
   LSS-frågan, som regeringen glömt och gömt, kom till sist i fokus då frågan om andning är ett grundläggande behov kom upp. Oppositionen lovade i debatter att lagen ska ses över. Regeringen instämde då.

Något förvånande var att Jan Björklund, L, valde att göra EU till en huvudfråga i valet eftersom få tycker det är en viktig fråga just nu. Och då EU dessutom brottas med stora problem. Men L behövde en konfliktyta gentemot SD – och en egen fråga.”Att gå ur EU är det enskilt farligaste förslaget”, sa Björklund.
    
SD, som  vill folkomrösta om EU,  är emot en överstatlig union. Men Sverige kan, enligt SD, ingå i EU:s inre marknad.  Den 26 maj 2019 är det EU-val och väljarna får säga sitt. 
      I övrigt blev det inte några kända angrepp från vare sig trollfabriker eller enskilda troll. Men efter den allra sista partiledarutfrågningen hände något ovanligt.  SVT:s ansvariga utgivare för partiledardebatten,  Eva Landahl, beslutade om att kanalen skulle ta avstånd från Jimmie Åkessons uttalande om jobb och invandrare. SvT ansåg det var ”grovt generaliserande” Men Landahl använde ett citat som togs ur sitt sammanhang.

     Härdsmälta” är väl det ord som kommer närmast att beskriva detta, sa Carl Bildt om SVT-kaoset. Ärendet har anmälts till Granskningsnämnden.
     Under statsministerduellen tidigare i SvT ifrågasattes ansvarig utgivare Landahl av M. Det visade sig i efterhand att en sjuksköterska som ställt en fråga var fackligt engagerad i Vårdförbundet och hade twittrat nedsättande om ”högern”. Landahl har bett M om ursäkt.
   Vid genomgång av Landahls Twitterkonto visade det sig att hon gjort gilla-markeringar på tweet som var SD-kritiska.  Det strider mot SvT:s polycy. Landahl byttes ut som ansvarig utgivare för söndagens valvaka.
   SvT:s agerande väcker frågan om vilken tilltro vi kan ha till  Public service
som opartisk förmedlare av korrekt information.
     Alla partiledare kommer att behöva ta ställning till vilka löften de har råd att svika och vilka de behöver hålla fast vid för att inte förlora väljarnas förtroende.
   De flesta partier utropade sig under valkvällen som vinnare. Men med så många vinnare måste det ju rimligen också finnas några förlorare. Eller? Det känns fel att säga att väljarna är förlorare – vi har ju precis sagt vårt i ett demokratiskt val.
Eivor Karlsson

En variant av artikeln, främst när det gäller den del som berör SvT,  var införd i i Miljömagasinet nr 37, 14 september 2018.Rubriken var densamma.


04 september 2018

Fel signaler om redan utsatta

Till Anna Dahlberg, ledarskribent, Expressen.

Upprörande och allvarligt, Anna Dahlberg. Du far i Expressen 1 september med villfarelser och sätter utsatta grupper mot varandra. Assistansen är den nya migrationsfrågan i debatten

Vad har du för faktaunderlag till det du skriver? Till din hjälp tar du bl.a. regeringens tidigare utredare Stig Svensson när det gäller ökade kostnader. Varför tillfrågade du inte också Bengt Westerberg, sakkunnig på området. Eller Bengt Eliasson, L, talesperson i funktionshinderpolitiska frågor.

Regeringens utredare, Stig Svensson var inte saklig, i varje fall starkt vilseledande, när han skrev i DN 7 februari. Utredaren Svensson verkade t.o.m. ha överträffat såväl uppdragsgivaren, regeringens, förväntningar om argument för begränsningar av LSS – som följdes av regeringens regleringsbrev till FK.

I sociala medier och bloggar har det varit upprörda invändningar som handlat om Svenssons beskrivning av LSS. Bland annat om en LSS-användare som ”lyxlirare” med eget hus i Portugal och en stab runt omkring sig.

Du skriver: ”Allt färre äldre får hjälp av äldreomsorgen; chansen att få en plats på ett äldreboende har halverats på 15 år. Ett skäl till att äldreomsorgen har fått stå tillbaka är att LSS måste prioriteras ute i kommunerna.”

Det stämmer inte. Varken äldreomsorgen eller LSS prioriteras. Att äldreboendena har minskat beror på en medveten politisk strategi – över blockgränserna. När äldreboenden nu – fortlöpande – omvandlas eller läggs ner är det en vinst för kommunerna. Utökad hemtjänst är mindre kostsamt än en plats på äldreboenden.

Du radar upp en rad problem med LSS. Du förefaller inte se något positivt med att vi har en rättighetslag för de allra mest behövande. Om de närstående får assistanshjälp kan de arbeta och därmed upprätthålla arbetslinjen och betala skatt. Detsamma gäller assistansutförarna. I en samhällsekonomisk analys måste ändå både plus och minuskonton beaktas – om vi vill leva ett bra liv tillsammans.

1 600 personer har förlorat sin statliga assistansersättning sedan regeringen tillträdde, enligt RBU (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar). Vad kommer att hända med alla dessa LSS-användare? Det berör du inte i artikeln.

I artikeln här finns en länk ”LSS-utredning med oklara motiv”, från februari 2018. I den artikeln ligger en länk till ”Partiledare och ledamöter i Socialutskottet” Läs!

Med vänlig hälsning
Eivor Karlsson

2018-09-04

25 augusti 2018

Smutsigt hemma hos Stina.

80-åriga Stina från Ljungby har haft städhjälp från hemtjänsten var fjortonde dag. Något hon varit mycket nöjd med. Men socialförvaltningen har ett underskott på 30 miljoner och en rad besparingar ska göras. Det innebär att Stina nu får städat alltmer sällan. – Hur kommer det att se ut i handfatet och toaletten?, säger en orolig Stina till P4 Kronoberg.

”Men det här är en anpassning till rättspraxis, det som man betraktar som en skälig levnadsnivå enligt socialtjänstlagen då är det numera städning var tredje vecka”, säger chefen för socialförvaltningen.

Och det är så här lagen fungerar idag. Enligt Socialtjänstlagen har äldre inte rätt till ”goda levnadsvillkor”utan bara ”skälig levnadsnivå”. Det är den lagen socialchefen stödjer sig på. Det handlar om ekonomi och ständiga underskott.

Trivseln blir mindre, anser Stina. Och tänk alla dammtussar. – Jag förstår inte hur man kan dra in på städning som är så befrämjande för både hälsan och välmående. Det tycker jag är botten, absoluta botten.

Skulle Stina kunna anlita privat städhjälp och få RUT-avdrag? Knappast om hon har låg pension och därmed låg skattesats. På Skatteverket säger man att det går inte att ta ut mer i RUT-avdrag än vad man betalar i slutlig skatt. Då får man betala mellanskillnaden i restskatt.

Vård och omsorg blir alltmer en klassfråga. Den som har råd att betala kan skaffa sig omsorg och tjänster. Det är ekonomiskt alltmer hårt trängda kommuner som beslutar enligt ”skälig levnadsnivå” Men anslagen kommer från regeringen. Och någon förändring av Socialtjänstlagen till ”goda levnadsvillkor” verkar inte heller stå på varken regeringens eller oppositionens dagordning.

Chefen för socialförvaltningen i Ljungby svarade då att ”det här är en anpassning till rättspraxis, det som man betraktar som en skälig levnadsnivå enligt socialtjänstlagen.”

Stina överklagade och Förvaltningsrätten ger henne nu rätt. ”Personer som inte själva kan städa bostaden har rätt till städhjälp varannan vecka för att få en skälig levnadsnivå.” Nu återstår att se om denna dom blir vägledande eller fler kommuner kommer att trilskas.

Anm. I artikeln jag hänvisar till ovan står 80 år. I länken nedan 90 år.

Dom. Fler äldre kan få tätare städning i bostaden.

16 augusti 2018

Därför är valet extra viktigt – och osäkert

Vi närmar oss ett riksdagsval som är mer oförutsägbart än någonsin. Den mesta osäkerheten handlar samtidigt om vad som ska hända dagarna efter valet. Vilka ska regera? Mycket pekar mot en svår regeringsbildning. Ingenting kommer att vara klart på valkvällen den 9 september. Det är nästa dag som rysaren börjar.
     En annan osäkerhet är vad resten av valrörelsen kommer att handla om. Före torkan och bränderna hade inte klimat- och miljöfrågorna kommit högt upp på dagordningen. Men nu är det annorlunda och det spekuleras i om bränderna kan vara det som håller Miljöpartiet kvar i riksdagen.

Det görs jämförelser med ”sälvalet” 1988 då döda sälar ansågs ha gjort att Miljöpartiet åter kom in i riksdagen. MP hade dock högre opinionssiffror innan säldöden slog till. Säldöden visade sig senare vara en virussjukdom. Att MP klarade riksdagsspärren berodde mest på att miljöfrågorna kom upp på dagordningen.
     Nu är det annat än sälar som gett rubriker. Skyfall i Japan, stormar i Indien och torka i Sverige och extrema temperaturer i Spanien och Portugal. Nästan hela världen har drabbats av skadliga väderfenomen.
     Enligt Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, så kan man än så länge inte säga om just de senaste månadernas väderfenomen beror på klimatförändringar. Men forskarna tvekar inte om att de långsiktiga temperaturförändringarna är tydliga.
     Vi kan räkna med fler extrema väderhändelser runt om i världen. Antalet naturkatastrofer har femdubblats sedan 1970-talet – det visade en rapport i fjol från Meteorologiska världsorganisationen (WMO). Konsekvenserna är allvarliga i de drabbade länderna, inte minst för jordbruket.

I Almedalen var det inte många förutom MP och miljöorganisationerna som tog upp klimatfrågan. Professorn och klimatdebattören Staffan Laestadius skrev på SvD Debatt 12 juli så här under rubriken Partiledarnas tal röjer förnekelse:”Klimatförändringarna negligeras av partiledarna trots att vi sedan flera decennier vet vad som händer med klimatet. Detta blev extra tydligt under veckan i Almedalen då varje parti hade möjligheten att visa upp sin politik och sitt fokus.” Men nu har det blivit andra tongångar och alla partiledare måste kunna hantera miljö- och klimatfrågorna i valspurten.
     Samtidigt verkar det som att flera partierna negligerar andra viktiga samhällsfrågor, t.ex. medborgarnas sociala miljö. Många har det tufft i samhället. Skillnaderna mellan blocken är inte så stora i dessa frågor. Politiker och väljare verkar gå i otakt. Istället för att lyfta upp välfärdsfrågorna har partierna startat en kapplöpning om hårdare tag, intolerans och migration. I bakgrunden finns en ständig rädsla för Sverigedemokraterna och deras position som vågmästare. Men undfallenhet och rädsla ger inte svar på de svåra frågorna.

Flertalet väljare prioriterar välfärdsfrågorna vård, skola och omsorg. Så har det varit också i tidigare valrörelser. Men debatten i årets valrörelse handlar inte mycket om det som är medborgarnas vardag.
     Klimatet och miljön är grundläggande för vår och planetens överlevnad. Men vi får inte glömma bort att det också finns människor som måste få en dräglig tillvaro i nuet.

Studier visar att barns hälsa påverkas av föräldrarnas socioekonomiska status. Det gör även miljön. Men våra fattiga kan inte handla tillräckligt klimatsmart – pengarna räcker inte. De måste söka efter de röda prislapparna som inte alltid innebär klimatsmarta inköp. Den låga lönen eller socialbidraget räcker inte till mer.

Samtidigt kommer rapporter om våld, inklusive dödsskjutningar. För en del partier verkar botemedlet mer vara hårdare straff än tidigt stöd för de unga som riskerar att dras in kriminalitet.
     Om vi ska få ett bra liv i vårt samhälle måste vi inse att det gäller att vårda både den yttre och inre miljön. Gör vi inte det går vi och våra efterkommande en dyster framtid till mötes. Det måste vi undvika och för det krävs handlingskraft – och samförstånd. Därför är valet extra viktigt.


Eivor Karlsson

Publicerat i Miljömagasinet nr 32, 10 augusti 2018