Över hälften av de ungdomar som får socialbidrag är arbetslösa. Nya siffror visar luckorna i de sociala trygghetssystemen. SCB har på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tagit fram statistik om socialbidragssökande. Det visar att arbetslöshet eller sjukdom är övervägande skäl till att människor söker ekonomiskt bistånd.
Ekonomiskt bistånd
Nu tvingas personer med sociala problem samsas om samma resurser som arbetssökande och utförsäkrade från Försäkringskassan. Detta drabbar kommunernas basverksamhet: Skola, vård och omsorg. Dessutom måste personer som söker socialbidrag först ha ”fattiggjort sig ”d.v.s. gjort sig av med det lilla de äger. Vilken start ger det på deras fortsatta liv? Samtidigt som de inte kan påverka ogenomtänkta politiska beslut.
Den statistik som SCB tagit fram visar att 41 % av socialbidragstagarna saknar jobb. 14 % är sjuka. Sociala skäl uppgår till 11 %. Samt övrigt till 35 %. Alltså utgör ca 52 % personer som inte borde omfattas av socialbidrag, enligt SCB:s undersökning. Statistiken bygger på uppgifter från 239 kommuner under perioden januari till maj i år. Andra orsaker kan vara att lönen eller föräldrapenningen inte räcker till. Under denna period betalade kommunerna ut 3,6 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd.
SKL ställer krav
Med hjälp av dessa nya siffror upprepar SKL sitt krav på att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunerna ska samordna resurserna så att personer får rätt stöd från rätt myndighet.
Det är ett nygammalt krav som förefaller svårt att uppfylla. Socialbidrag, det yttersta skyddsnätet, ska endast omfatta personer/familjer som har behov av stöd.Arbetsmarknadspolitik ska inte ingå i kommunernas åtagande.
Socialförsäkringsutredningen ska nu se över bl.a. förslaget till en gemensam ingång till de statliga och kommunala myndigheterna. Men det räcker inte för att lösa problemen kring socialförsäkringen. 1500 sjuka kan inte bli sjukskrivna igen – hur sjuka de än blir. Då utgör de ändå bara en liten skara av alla utförsäkrade som nu tvingas söka socialbidrag.
Kritik mot tidsgränser
En utredning som skulle föreslå förbättringar av sjukförsäkringsreglerna får nu kritik från flera håll. Bl.a. från fackförbunden och handikappsorganisationerna. Bl.a. vad gäller tidsgränserna i regeringens sjukförsäkring som finns kvar även i utredningens förslag. Det förefaller orimligt att allvarligt sjuka och personer som råkat ut för allvarlig olycka ska omfattas av en tidsgräns.
”Livsinriktad rehabilitering”
Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade, RTP, har sedan 2009 efterlyst en ny syn på rehabilitering. RTP lanserade begreppet ”livsinriktad rehabilitering”, för både liv och arbete. RTP anser att det är viktigt att personen först får rehabiliteras tillbaka till livet innan samhället ställer krav på återgång till arbetslivet, för att rehabiliteringen ska fungera bättre i Sverige. Ny rapport: En rehabiliteringskedja i behov av rehabilitering.
Dagens tidsgränser
Även personer som inte ens fått chansen till någon rehabilitering riskerar att utförsäkras med dagens tidsgränser. Det är uppenbart att processen behöver göras mer rättssäker. I valrörelsens sista skede talades det en del om sjukförsäkringen. I riksdagsdebatten den 4 november, när ämnet skulle debatteras, fanns bara en enda talare. En folkpartist. Talarlistan var helt tom på rödgröna politiker. Se blogg Maria Nova
