29 december 2018

2018 – året då varningsklockorna ringde

Med några korta återblickar över viktiga händelser vill jag summera något av året som varit. När vi ser tillbaka kan vi konstatera att det har varit mycket som hänt, både utrikes och hemmavid. Ett år som sänder varningssignaler in i 2019.

Internationellt. Natiolismen förefaller breda ut sig. I Italien bildade främlingsfientliga högerpartiet Lega och populistiska Femstjärnerörelsen koalitionsregering. Neoliberale nationalisten Jair Bolsonaro, som inte verkar sätta demokratin i främsta rummet, vann presidentvalet i Brasilien. De som tjänar pengar på att skövla Amazonas ser nya möjligheter. Därmed hotas hela världens klimat.
      Vladimir Putin valdes till en ny presidentperiod i Ryssland. I Tyskland fick Angela Merkels kristdemokrater i flera delstatsval uppleva att delar av valmanskåren föredrog ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland eller De Gröna. I USA förlorade Donald Trumps republikaner sin majoritet i representanthuset i mellanvalsåret. Demokraterna tar nu, i majoritet, plats i kongressens andra kammare efter nyår.

Gängkriminalitet och mordet på Gica. Den ökande grova brottsligheten ställer till med enormt stora problem i Sverige. Platsbrist råder på landets fängelser. Det behövs mer resurser över hela linjen för att samhället ska klara av att lösa de problem som den ökande brottsligheten för med sig. Bara lite mer än en fjärdedel av de gängrelaterade morden klaras upp, medan uppklarningsprocenten är närmare 90 procent för övriga mord
     Den 8 augusti hittar polisen en livlös kropp i Smedbyparken i Huskvarna. Det är den hemlöse rumänen Gheorghe Hortolomei-Lupu. Mera känd som Gica. Ungdomar hade en längre tid trakasserat honom. Vilket vuxna runt omkring känt till. Två unga åtalades för mordet men friades. Åtalet räckte inte för bevis.

Farliga rekordväder. Vädret 2018 har varierat över landet. Året inleddes med ett djupt utbrett snötäcke över stora delar av landet med ett genomsnittligt snötäcke på 46 centimeter. Mest snö rapporterades från norra delen av landet. Från Skuleskogens nationalpark rapporterades 2 meter och från Gåltjärn, båda i Ångermanland 175, cm den 2 februari, enligt SMHI.
      Maj månad var vädermässigt ovanligt. Den 29 maj var det så varmt att en skola, Västra Hamnens skola i Malmö, tvingades stänga efter lunch när inomhustemperaturen närmade sig 30 grader. Efter den extraordinära värmen i maj följde en junimånad med mer typiskt och varierat svenskt sommarväder, framför allt i mitten av månaden. Längst i söder var det sommarvärmen som dominerade och där blev juni 2018 en av de allra varmaste på 100 år. Men också på många övriga håll i landet blev juli en av de varmaste sommarmånaderna som hittills registrerats. En farlig hetta.

Exceptionellt varmt. Sommarens värmeböljor och bränder blev exceptionella. I juli härjade minst ett 50-tal häftiga skogsbränder. Brandmän, övrig personal och volontärer gjorde heroiska insatser. För att få slut på de många bränderna fick räddningstjänsterna förstärkning av brandstyrkor och frivilliga från andra EU-länder. Sommaren 2018 kan ses som ett varningens år när det gäller klimatfrågan. Inför 2019 måste beredskapen höjas.

Inrikespolitik. – Nu är det julafton året runt för statsvetare! Så inledde Jenny Madestam, fil dr i statsvetenskap, sin beskrivning av det unika läge som uppstått i svensk politik efter valet. Men hur hamnade egentligen Sverige i detta svårlösta dilemma?
     Det handlar om att skapa en bild av Sverige idag och i framtiden som människor känner igen sig i, enligt Madestam. Ja, det handlar exempelvis om hur politiken tar tag i samhällsproblemen. Det lyckades inte partierna med utan missnöjet växte – vilket bidrog till valresultatet.
     Sakfrågorna var viktiga och i Göteborg fick uppstickaren Demokraterna nära 17 procent av rösterna i kommunvalet på grund av motståndet mot Västlänken. Samtidigt växte sig sjukvårdspartier starka i landstingsvalen, främst i Norrland.
     I Sverige var valdeltagandet på 87 procent den 9 september, det högsta sedan 1985. Bottennoteringen hittills var 2002, då deltagandet var 80 procent.

Se ändå framåt med tillförsikt.
Vi har mycket att lära av 2018. Men hur mycket har potentater som USA:sTrump, Rysslands Putin och Kinas Xi Jinping lärt sig? Risken är att deras maktbehov och hänsynslöshet inte kommer att avta. 2019 kommer världen med stor sannolikhet att präglas mer av egoism och ondska än av samförstånd och god vilja. Klimatfrågorna verkar inte stå högt på agendan vare sig hos världens politiker och medborgare.
     Men vi måste ändå försöka se med viss tillförsikt på 2019 och göra vad vi kan för att driva på i rätt riktning. För utan framtidstro klarar vi oss inte.

06 december 2018

Vem kan vi lita på: Storken, Viralgranskaren, Media eller SR?

Den stora utmaningen i dagens medielandskap är inte att hitta information, utan att hitta information som är tillförlitlig och korrekt. En nyhet kan vara hur väl underbyggd som helst, men det är journalisten som avgör hur fakta presenteras. Detta gör att en del fakta överdrivs och andra tonas ner. Vad ska tas med och vad ska utelämnas?

Ett inslag i Studio Ett, 3 december,  handlade om falska nyheter. Det som togs upp var ett mix mellan påstådda inställda Luciatåg och bluffen om att Sveriges Radio skulle ha förbjudit Tommy Körbergs O Helga Natt. I studion fanns Jack Werner, frilansjournalist och medgrundare av Viralgranskaren, som kommenterade inslaget.

När det gäller Luciafirandet på förskolan Kärrbacken i Motala uppgav Jack Werner att en person som driver satirsidan Storkens Nyheter eventuellt skulle vara källan till uppgifter i detta fall. Men när det gäller just förskolan tog såväl lokalpressen som SvT upp frågan. Det tog inte Studio Ett upp. Det ställdes inga skarpa motfrågor till Werner. Inslaget var lite oklart. Länk längre ner.

Om det nu skulle vara falska nyheter om luciafirandet då uppstår frågan: Hur kunde minst tre tidningar skriva artiklar om det inträffade? Därtill, som många uppfattade det, kränkande mot såväl inblandade som delar av läsekretsen.

Var kom mediernas uppgifter ifrån? Finns det ingen källkritik alls bland medier inkl Sveriges Radio? Inläggen gav bränsle åt brasan.

Cissi Wallin i Metro rubrik: ”Inte för barnens skull ni står upp för lucia” Även ni introverta som får hjärtflimmer, mest av allt äta sina egna snorkråkor, barn som inte ens kan torka sig i röven, landets alla spekulativa ”Svärjevänner”. Vad var Wallins syfte?

Alex Schulman, Expressen rubrik: ”Helt rimligt – hoppas förbudet mot luciatåget sprids vidare.” En liten grupp av två- och treåringar med bajs i blöjan. Doft av våta ytterkläder och bajs i blöjan. Mycket om bajs.

I Aftonbladet skrev Mattias Axelsson: ”Ni lättkränkta föräldrar – fixa eget luciafirande. Vuxna skriker sig hesa på sociala medier om hotade traditioner"
”Vår föräldrageneration skulle aldrig komma på tanken att vara så lättkränkta som dagens föräldrar är.Ett uteblivet luciafirande hade på sin höjd lett till en axelryckning. Idag blir det hatstorm på nätet." Varför hatstorm? Kommentar: Uteslutna luciafirande var inte aktuellt vid den tiden.

I Studio Ett:s inslag nämnde inte Viralgranskaren Werner att det fanns en konflikt på förskolan. Inte heller huruvida Storkens Nyheter – tillsammans med Expressen, Aftonbladet och Metro – hittat på allt för att hetsa upp stämningen.

Är det något i samhällsstrukturen som har hänt? Något som är under omdaning men som inte riktigt kan fångas upp? 26 nov. låg det över 270 kommentarer till detta luciafirande på AB:s nätsida. Det berör och upprör många. Nyordet ”lättkränkt” förekom. Många var upprörda – också gentemot andras kommentarer. Otrevligt. Vi svenskar mot varandra? Kanske var det också avsikten då media skrev.

Men slirade inte Viralgranskaren Werner något på sakligheten i Studio Ett? Inslaget finns mellan 35.30 och 41.27 . Viralgranskaren i Studio Ett.

Det verkar ändå som att förskolan Kärrbacken gjorde en viss pudel. Vilket var bra. Ingen rök utan eld.”I grunden handlar om en väldigt stor kommunikationsmiss,” sa bildningschefen i Motala Johnny Thorén.[…] ”Vi har en läxa att lära i hur vi kommunicerar med föräldrar,” sa Thorén.”. SvT återgav här händelsen. Luciafirande blir av utan föräldrar

Werner sa i Studio Ett att det troligen är händelser som inträffar någon gång per år. Det stämmer inte. Såväl luciafirande som  juniavslutning ”Den blomstertid” har en längre historia av motsättningar. Dock aldrig så grovt ifrågasättande, och utan någon relevans, som nu. Här text från min gamla hemsida – men fortfarande aktuell för en seriös debatt med flera följdfrågor.
Ödesdigert misstag av DO. SD och islamiskt center protesterar gemensamt

Midnatt” i jakten på kristna sånger
Tidningen Metro ”viralgranskade” en artikel i Fria Tider 2016 som handlade om en skola som strök stycken ur ”Nu tändas tusen juleljus”. Enligt Metros artikel i Viralgranskaren hade bara ”ett ord” ändrats i texten, men den uppgiften stämde inte. Den kan med fog ifrågasättas, skrev Världen idag. Istället visade det sig att allt som kunde knytas till kristen i tro i psalmen i själva verket var struket.”

”Med kirurgisk precision har varje enskild del som kan kopplas samman med kristen tro avlägsnats. Passager med stjärnor, milda ljus, hopp, frid och jordens mörka rund har skonats från skalpellerna, medan ord som Herren, Jesus Krist, Frälsare och Gud skoningslöst har skurits bort.”

”Midnatt tycks fortsatt råda i frågan. Det behövs med andra ord minst tusen – ocensurerade – juleljus i sammanhanget,” skrev Lukas Berggren på ledarsidan, Världen idag. Och, kan tilläggas för min del, kritiska granskare. Finns dessa? Midnatt råder i jakten på kristna psalmer

21 september 2018

Hur många valvinnare kan det finnas?

Valet blev just den rysare vi var inställda på. Och det är inte över än. De flesta partier utropade sig som vinnare men några måste förlora. Nu diskuteras vilka partikombinationer som har majoritet i den nya riksdagen – och vilka regeringar som kan släppas fram. Det kan bli en blocköverskridande regering, en Alliansregering eller en minoritetsregering. Men samtidigt röstade Annie Lööf för lagen om de ensamkommande. Där instämmer inte M. Och varken Lööf eller Jan Björklund vill släppa in Jimmie Åkesson i en regering.

Stefan Löven talade på valnatten om ”Blockpolitikens död”. Men en sammanhållen allians har varit de borgerligas första preferens och främsta maktbas. Hur det blir återstår att se. Eventuellt utmynnar det så småningom i ett extraval. I övrigt blev det ”streckdramatik” för de mindre partierna nära 4 procentspärren. En annan osäkerhetsfaktor var om M eller SD skulle bli näst största parti.

Bostadsfrågan var frånvarande i valrörelsen. Men nu efter valet bör en rad åtgärder genomföras. Både för att öka byggtakten och för att befintliga bostäder ska användas bättre. Klimatfrågan fick inte heller det lyft den hade förtjänat.
     LSS-frågan, som regeringen glömt och gömt, kom till sist i fokus då frågan om andning är ett grundläggande behov kom upp. Oppositionen lovade i debatter att lagen ska ses över. Regeringen instämde då.

Något förvånande var att Jan Björklund, L, valde att göra EU till en huvudfråga i valet eftersom få tycker det är en viktig fråga just nu. Och då EU dessutom brottas med stora problem. Men L behövde en konfliktyta gentemot SD – och en egen fråga.”Att gå ur EU är det enskilt farligaste förslaget”, sa Björklund.
      SD, som vill folkomrösta om EU, är emot en överstatlig union. Men Sverige kan, enligt SD, ingå i EU:s inre marknad. Den 26 maj 2019 är det EU-val och väljarna får säga sitt.
     I övrigt blev det inte några kända angrepp från vare sig trollfabriker eller enskilda troll. Men efter den allra sista partiledarutfrågningen hände något ovanligt. SVT:s ansvariga utgivare för partiledardebatten, Eva Landahl, beslutade om att kanalen skulle ta avstånd från Jimmie Åkessons uttalande om jobb och invandrare. SvT ansåg det var ”grovt generaliserande” Men Landahl använde ett citat som togs ur sitt sammanhang.

Härdsmälta” är väl det ord som kommer närmast att beskriva detta, sa Carl Bildt om SVT-kaoset. Ärendet har anmälts till Granskningsnämnden.
     Under statsministerduellen tidigare i SVT ifrågasattes ansvarig utgivare Landahl av M. Det visade sig i efterhand att en sjuksköterska som ställt en fråga var fackligt engagerad i Vårdförbundet och hade twittrat nedsättande om ”högern”. Landahl har bett M om ursäkt.
     Vid genomgång av Landahls Twitterkonto visade det sig att hon gjort gilla-markeringar på tweet som var SD-kritiska. Det strider mot SVT:s policy. Landahl byttes ut som ansvarig utgivare för söndagens valvaka.
      SVT:s agerande väcker frågan om vilken tilltro vi kan ha till Public service som opartisk förmedlare av korrekt information.
      Alla partiledare kommer att behöva ta ställning till vilka löften de har råd att svika och vilka de behöver hålla fast vid för att inte förlora väljarnas förtroende.
     De flesta partier utropade sig under valkvällen som vinnare. Men med så många vinnare måste det ju rimligen också finnas några förlorare. Eller? Det känns fel att säga att väljarna är förlorare – vi har ju precis sagt vårt i ett demokratiskt val.

Eivor Karlsson

En variant av artikeln, främst när det gäller den del som berör SVT, var införd i Miljömagasinet nr 37, 14 september 2018. Rubriken var densamma.

Bifogar här en länk: SVT:s valchef gillade kritisk tweet om SD

04 september 2018

Fel signaler om redan utsatta

Till Anna Dahlberg, ledarskribent, Expressen.

Upprörande och allvarligt, Anna Dahlberg. Du far i Expressen 1 september med villfarelser och sätter utsatta grupper mot varandra. Assistansen är den nya migrationsfrågan i debatten

Vad har du för faktaunderlag till det du skriver? Till din hjälp tar du bl.a. regeringens tidigare utredare Stig Svensson när det gäller ökade kostnader. Varför tillfrågade du inte också Bengt Westerberg, sakkunnig på området. Eller Bengt Eliasson, L, talesperson i funktionshinderpolitiska frågor.

Regeringens utredare, Stig Svensson var inte saklig, i varje fall starkt vilseledande, när han skrev i DN 7 februari. Utredaren Svensson verkade t.o.m. ha överträffat såväl uppdragsgivaren, regeringens, förväntningar om argument för begränsningar av LSS – som följdes av regeringens regleringsbrev till FK.

I sociala medier och bloggar har det varit upprörda invändningar som handlat om Svenssons beskrivning av LSS. Bland annat om en LSS-användare som ”lyxlirare” med eget hus i Portugal och en stab runt omkring sig.

Du skriver: ”Allt färre äldre får hjälp av äldreomsorgen; chansen att få en plats på ett äldreboende har halverats på 15 år. Ett skäl till att äldreomsorgen har fått stå tillbaka är att LSS måste prioriteras ute i kommunerna.”

Det stämmer inte. Varken äldreomsorgen eller LSS prioriteras. Att äldreboendena har minskat beror på en medveten politisk strategi – över blockgränserna. När äldreboenden nu – fortlöpande – omvandlas eller läggs ner är det en vinst för kommunerna. Utökad hemtjänst är mindre kostsamt än en plats på äldreboenden.

Du radar upp en rad problem med LSS. Du förefaller inte se något positivt med att vi har en rättighetslag för de allra mest behövande. Om de närstående får assistanshjälp kan de arbeta och därmed upprätthålla arbetslinjen och betala skatt. Detsamma gäller assistansutförarna. I en samhällsekonomisk analys måste ändå både plus och minuskonton beaktas – om vi vill leva ett bra liv tillsammans.

1 600 personer har förlorat sin statliga assistansersättning sedan regeringen tillträdde, enligt RBU (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar). Vad kommer att hända med alla dessa LSS-användare? Det berör du inte i artikeln.

I artikeln här finns en länk ”LSS-utredning med oklara motiv”, från februari 2018. I den artikeln ligger en länk till ”Partiledare och ledamöter i Socialutskottet” Läs!

Med vänlig hälsning
Eivor Karlsson

2018-09-04

25 augusti 2018

Smutsigt hemma hos Stina.

80-åriga Stina från Ljungby har haft städhjälp från hemtjänsten var fjortonde dag. Något hon varit mycket nöjd med. Men socialförvaltningen har ett underskott på 30 miljoner och en rad besparingar ska göras. Det innebär att Stina nu får städat alltmer sällan. – Hur kommer det att se ut i handfatet och toaletten?, säger en orolig Stina till P4 Kronoberg.

”Men det här är en anpassning till rättspraxis, det som man betraktar som en skälig levnadsnivå enligt socialtjänstlagen då är det numera städning var tredje vecka”, säger chefen för socialförvaltningen.

Och det är så här lagen fungerar idag. Enligt Socialtjänstlagen har äldre inte rätt till ”goda levnadsvillkor”utan bara ”skälig levnadsnivå”. Det är den lagen socialchefen stödjer sig på. Det handlar om ekonomi och ständiga underskott.

Trivseln blir mindre, anser Stina. Och tänk alla dammtussar. – Jag förstår inte hur man kan dra in på städning som är så befrämjande för både hälsan och välmående. Det tycker jag är botten, absoluta botten.

Skulle Stina kunna anlita privat städhjälp och få RUT-avdrag? Knappast om hon har låg pension och därmed låg skattesats. På Skatteverket säger man att det går inte att ta ut mer i RUT-avdrag än vad man betalar i slutlig skatt. Då får man betala mellanskillnaden i restskatt.

Vård och omsorg blir alltmer en klassfråga. Den som har råd att betala kan skaffa sig omsorg och tjänster. Det är ekonomiskt alltmer hårt trängda kommuner som beslutar enligt ”skälig levnadsnivå” Men anslagen kommer från regeringen. Och någon förändring av Socialtjänstlagen till ”goda levnadsvillkor” verkar inte heller stå på varken regeringens eller oppositionens dagordning.

Chefen för socialförvaltningen i Ljungby svarade då att ”det här är en anpassning till rättspraxis, det som man betraktar som en skälig levnadsnivå enligt socialtjänstlagen.”

Stina överklagade och Förvaltningsrätten ger henne nu rätt. ”Personer som inte själva kan städa bostaden har rätt till städhjälp varannan vecka för att få en skälig levnadsnivå.” Nu återstår att se om denna dom blir vägledande eller fler kommuner kommer att trilskas.

Anm. I artikeln jag hänvisar till ovan står 80 år. I länken nedan 90 år.

Dom. Fler äldre kan få tätare städning i bostaden.

16 augusti 2018

Därför är valet extra viktigt – och osäkert

Vi närmar oss ett riksdagsval som är mer oförutsägbart än någonsin. Den mesta osäkerheten handlar samtidigt om vad som ska hända dagarna efter valet. Vilka ska regera? Mycket pekar mot en svår regeringsbildning. Ingenting kommer att vara klart på valkvällen den 9 september. Det är nästa dag som rysaren börjar.
     En annan osäkerhet är vad resten av valrörelsen kommer att handla om. Före torkan och bränderna hade inte klimat- och miljöfrågorna kommit högt upp på dagordningen. Men nu är det annorlunda och det spekuleras i om bränderna kan vara det som håller Miljöpartiet kvar i riksdagen.

Det görs jämförelser med ”sälvalet” 1988 då döda sälar ansågs ha gjort att Miljöpartiet åter kom in i riksdagen. MP hade dock högre opinionssiffror innan säldöden slog till. Säldöden visade sig senare vara en virussjukdom. Att MP klarade riksdagsspärren berodde mest på att miljöfrågorna kom upp på dagordningen.
     Nu är det annat än sälar som gett rubriker. Skyfall i Japan, stormar i Indien och torka i Sverige och extrema temperaturer i Spanien och Portugal. Nästan hela världen har drabbats av skadliga väderfenomen.
     Enligt Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, så kan man än så länge inte säga om just de senaste månadernas väderfenomen beror på klimatförändringar. Men forskarna tvekar inte om att de långsiktiga temperaturförändringarna är tydliga.
     Vi kan räkna med fler extrema väderhändelser runt om i världen. Antalet naturkatastrofer har femdubblats sedan 1970-talet – det visade en rapport i fjol från Meteorologiska världsorganisationen (WMO). Konsekvenserna är allvarliga i de drabbade länderna, inte minst för jordbruket.

I Almedalen var det inte många förutom MP och miljöorganisationerna som tog upp klimatfrågan. Professorn och klimatdebattören Staffan Laestadius skrev på SvD Debatt 12 juli så här under rubriken Partiledarnas tal röjer förnekelse:”Klimatförändringarna negligeras av partiledarna trots att vi sedan flera decennier vet vad som händer med klimatet. Detta blev extra tydligt under veckan i Almedalen då varje parti hade möjligheten att visa upp sin politik och sitt fokus.” Men nu har det blivit andra tongångar och alla partiledare måste kunna hantera miljö- och klimatfrågorna i valspurten.
     Samtidigt verkar det som att flera partierna negligerar andra viktiga samhällsfrågor, t.ex. medborgarnas sociala miljö. Många har det tufft i samhället. Skillnaderna mellan blocken är inte så stora i dessa frågor. Politiker och väljare verkar gå i otakt. Istället för att lyfta upp välfärdsfrågorna har partierna startat en kapplöpning om hårdare tag, intolerans och migration. I bakgrunden finns en ständig rädsla för Sverigedemokraterna och deras position som vågmästare. Men undfallenhet och rädsla ger inte svar på de svåra frågorna.

Flertalet väljare prioriterar välfärdsfrågorna vård, skola och omsorg. Så har det varit också i tidigare valrörelser. Men debatten i årets valrörelse handlar inte mycket om det som är medborgarnas vardag.
     Klimatet och miljön är grundläggande för vår och planetens överlevnad. Men vi får inte glömma bort att det också finns människor som måste få en dräglig tillvaro i nuet.

Studier visar att barns hälsa påverkas av föräldrarnas socioekonomiska status. Det gör även miljön. Men våra fattiga kan inte handla tillräckligt klimatsmart – pengarna räcker inte. De måste söka efter de röda prislapparna som inte alltid innebär klimatsmarta inköp. Den låga lönen eller socialbidraget räcker inte till mer.

Samtidigt kommer rapporter om våld, inklusive dödsskjutningar. För en del partier verkar botemedlet mer vara hårdare straff än tidigt stöd för de unga som riskerar att dras in kriminalitet.
     Om vi ska få ett bra liv i vårt samhälle måste vi inse att det gäller att vårda både den yttre och inre miljön. Gör vi inte det går vi och våra efterkommande en dyster framtid till mötes. Det måste vi undvika och för det krävs handlingskraft – och samförstånd. Därför är valet extra viktigt.


Eivor Karlsson

Publicerat i Miljömagasinet nr 32, 10 augusti 2018

30 juli 2018

Påverkar Gudrun valet 2018?

Skogsbränderna kan innebära slutet för regeringen, det menar statsvetaren och centerpartisten Lina M Eriksson. Hon har forskat kring de politiska effekterna av stormen Gudrun som drabbade sydsverige 2005 och hon skrev om detta i Expressen, 22 juli och DN 23 juli.

Statsvetare Eriksson jämför de nu pågående bränderna med stormen Gudrun. Mer i förbigående tar hon upp Tsunamikatastrofen i Sydostasien den 26 december 2004. För den katastrofen fick regeringen hård kritik. Det är, i så fall, en större anledning till valförlust än stormen Gudrun. Men mycket annat påverkade och dominerade valrörelsen 2006.
I en artikel från Uppsala universitet 27 maj 2017 påstod Lina M Eriksson följande: ”Exempelvis var Centerpartiets aktiva opposition och ställningstagande mot regeringens bristfälliga krishantering av båda händelserna uppskattad bland väljare, vilket också belönades vid valurnan.” Vilket skulle bevisas.

Regeringsfrågan präglade valrörelsens sista veckor 2006. Medan Allians för Sverige, som bildades 2004, framstod som eniga var det oklart hur en eventuell vänsterregering skulle se ut. Göran Perssons tidigare popularitet var i dalande efter nederlaget i EMU-folkomröstningen 2003. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt framträdde som en försvarare för den svenska välfärdsmodellen och försvarade t.o.m. kollektivavtal och arbetsrätt.
      I 35 år försökte Centerpartiet få bort kärnkraften. Nu bytte de fot. Nu skulle man energieffektivisera och kärnkraften skulle vara kvar. Centerpartiet ville inte heller ha någon höjd bensinskatt – före valet. Vi klarar klimatmålen ändå, sade Maud Olofsson. Men efter valet var Centerpartiet med och höjde bensinskatten.

Vrede mot Sydkraft

När det gällde Gudrun, som hade sitt epicentrum i Kronobergs län, vände de stormdrabbade snarare sin vrede mot elbolaget Sydkraft, numera Eon, än mot regeringen. Det tog för lång tid innan strömmen kom tillbaka. Nätavgifterna verkade inte gå till att underhålla elnätet i södra Sverige utan utgjorde istället utdelningar till aktieägarna. De stora kraftbolagen hade gjort rekordvinster – 180 miljarder kronor de senaste åren.

Elupproret, som startades av Sixten Svensson i Osby, började nysta i möjligheten att väcka en grupptalan för de tusentals som drabbats. Inför hotet om grupptalan svängde då Sydkraft och Fortum De gav med sig och betalade ut skadestånd för det som blivit förstört i frysboxar och övrigt, d.v.s. för andra extra kostnader som uppstått.

Regeringen fick kraftig kritik för hur den hanterat Tsunamikatastrofen i Asien julhelgen 2004. Skulden för hanteringen av katastrofen sköljde fram och tillbaka. Syndabockar pekades ut. Sex S-ministrar fälldes i KU. Kanske var det mot den bakgrunden som regeringen ville visa handlingskraft när det gällde stormen Gudrun. Två lagar tillkom före valet 2006 för att stödja de drabbade. Det berör inte statsvetare Eriksson.

Mona Sahlin, som då var samhällsbyggnadsminister, hade läst om elupproret som Sixten Svensson startat och konstaterade att det behövdes en ny lag. Den 3 februari 2005 lade regeringen propositionen ”Lagen om säker eldistribution”. Lagen trädde i kraft vid årsskiftet 2005-2006. Den innebar krav på näten så att elavbrott inte ska vara längre än 24 timmar Undantagsfall skulle kunna få förekomma.

Vidare kom en lag om ”Skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006–2008 års taxeringar”. Skattereduktionen uppgick till 50 kronor per kubikmeter fast mått under bark. Samt ett stöd för återplantering av skog. Båda lagarna trädde i kraft före valet 2006.

Beredskap och samordning

De första timmarna efter stormen var det svårt att få en överblick över konsekvenserna. Till detta bidrog såväl omfattningen av skadorna, svårigheterna att kommunicera som oframkomliga vägar.

Ledningsproblematiken ställdes på sin spets. Det krävdes samordning och i Kronobergs län skedde det via Länsstyrelsen och en stab med olika aktörer deltog. SOS Alarm, Svenska Kraftnät, Räddningsverket, Vägverket, berörda kommuner med flera var med. Försvarsmakten ställde cirka 200 fordon till förfogande för ett antal kommuner samt till Sydkraft. Försvarsmaktens flygplan och helikoptrar användes för att frakta personal och material, men även rekognosering och linjebesiktning. Svenska Kraftnät bistod med bandvagnar och terrängfordon.
     Röda Korset, hemvärnet och enskilda personer hjälpte till med den uppsökande verksamheten. Kommunerna inrättade ett antal värmestugor dit folk kunde vända sig för att få information, mat, tillgång till dusch och annat.

I en rapport från Krisberedskapsmyndigheten (KBM) september 2005 (alltså innan valet 2006) framkom att myndigheterna klarade Gudrun. Men att stormen och dess efterverkningar tangerade gränsen för vad samhället klarar av. El- och teleföretagen fick kritik för sin hantering av stormens verkningar.

– Hade inte stormen Gudrun inträffat så hade vi högst sannolikt haft en socialdemokratisk regering 2006, skriver Lina M Eriksson. – Det kan bli repris i år. Jag är inte lika övertygad om att Gudrun påverkade valutgången. Snarare då hanteringen av Tsunaminkatastrofen december 2004 och att andra politiska orsaker spelade in. Hur de nu pågående bränderna påverkar valet 2018 återstår att se. Men Erikssons forskning gäller stormen Gudrun som drabbade sydsverige natten mellan den 8 och 9 januari 2005.
     Lina M Eriksson kandiderar för Centerpartiet i kommunvalet i Göteborg.

Eivor Karlsson

30 juni 2018

Grupp ställs mot grupp

Det som politiker fördömde i går normaliserar de i dag. Ordens valörer och mening har på kort tid förändrats. Av opinionsundersökningarna framgår att det blev dyrköpta läxor för de politiker som trott att den förda politiken inte behöver förankras i opinionen. Men frågan är inte ny.

Migrationsminister Tobias Billström (M) som var minister i alliansregeringen 2006-2014, gjorde 2013 ett välkänt utspel: ”Volymen måste sänkas för såväl den höga asylinvandringen som anhöriginvandringen”. För det fick Billström en rejäl knäpp på näsan av dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt. Billström befann sig på minerad mark.
      Tobias Billström svingade också brandfacklan med sitt utspel om "blonda och blåögda kvinnor". Han sa att ”det inte är en trevlig blond svensk dam i 50–60-årsåldern som gömmer flyktingar. De allra flesta bor hos sina landsmän som inte är blonda och blåögda.” Reaktionerna blev på sina håll häftiga.

Invandringen var ett särskilt ämne i partiledardebatten i Agenda den 7 oktober 2012. Då ställde Mats Knutsson och Anna Hedenmo, programledare på Agenda, den något tillspetsade frågan: ”Hur mycket invandring tål Sverige”? Frågan passerade inte obemärkt. Men projektledaren för Agenda, Pia Bernhardson, sa att frågan handlade om hur stor invandringen bör vara och hur Sverige klarar av att integrera dem som kommer hit. Även den frågan måste kunna debatteras, ansåg hon.

I tidskriften Dagens Arena skrev krönikören Marcus Priftis att SvT.s fråga är så främlingsfientlig till sin konstruktion att man inte kan svara på den utan att bekräfta tre rasistiska osanningar. Det var just begreppet ”rasism” som fördröjde en seriös öppen diskussion i frågan. Det tolkades närmast som rasistiskt att alls ifrågasätta. Det ansågs som att man ställde grupp mot grupp. Men det är just det som politiker gör idag.

Så kom den stora flyktingströmmen 2015. Statsminister Stefan Löfven stod på Medborgarplatsen i september 2015 och uttalade de ofta citerade orden ”Mitt Europa bygger inte murar”.
      Många var då villiga att hjälpa flyktningarna. Sedan dess har mycket hänt. Hösten och vinterns flyktingkris 2015 till 2016 satte Sveriges asylmottagning på hårda prov. Allmänheten började oroas.
      Och grupp har därefter, politiskt, börjat ställas mot grupp. Som när finansminister Magdalena Andersson (S) i Ekot hösten 2015 sa att vi behöver spara på LSS och sjukskrivningarna för att klara den höga invandringen. Det riktade sig direkt mot den egna befolkningens svaga grupper.
      Även migrationsminister Morgan Johansson gjorde under våren 2018 ett utspel i migrationspolitiken. Då gällde det gratis sommarkort i kollektivtrafiken för ungdomar. Det hade inte varit möjligt om vi inte stramat åt migrationspolitiken, sa Johansson.

Jonas Sjöstedt dundrade via Twitter: "Att Sverige splittrar familjer på flykt gör inte välfärden bättre.”
      Även Hanif Bali, M, gick in i debatten och postade en popcornbild på Twitter för att markera hur underhållande han fann det hela. Men många ansåg det inte alls underhållande.

Barnfattigdom är ett avgörande skäl till att flyktinginvandringen har behövt stramas åt, sa Magdalena Andersson i DN den 28 maj. – Det är för mig ovärdigt att sätta fattiga barn mot varandra, sa kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) i Aftonbladet den 29 maj.
      För ett år sedan hade ett bråk av de här dimensionerna, mellan två ministrar i samma regering, inte varit möjligt. Då ville S och MP fortfarande visa sig eniga och gemensamt regeringsdugliga. Men nu gäller det att värna den egna väljarkåren.
     ”Snart vardagsmat att ställa grupp mot grupp,” skrev Dagens Samhälles kommentator Margit Silberstein den 5 juni.

Kritiken var hård mot formulering av frågan vad gäller invandringsdebatten i Agenda 2012 om hur mycket invandring Sverige tål. Frågan ansågs fel ställd – men borde istället lett till seriös diskussion – redan då.
      Ett problem för alla partier är att Sverigedemokraterna, SD, hela tiden ökat i opinionen. Samtidigt har flera partier ökat pressen och kraven på nyanlända i ett försök att ta väljare från SD. Det gör att flera partier nu för en icke human och genomtänkt migrationspolitik. Vad kommer härnäst?

Eivor Karlsson

Publicerat i Miljömagasinet den 21 juni 2018

21 april 2018

Björklunds nya skolpolitik

Björklund, partiledare för Liberalerna, skriver i en debattartikel i DN att "inkluderingstanken har gått för långt" i det svenska skolväsendet. ”Specialskolor och resursskolor behövs också för elever med de största svårigheterna, till exempel omfattande funktionshinder.”
     Det är bara att instämma. Tanken med inkludering var god – men misslyckades. Många elever har i stället exkluderats från gemenskapen och kan inte delta i skolans arbete fullt ut.

Förutom särskilda undervisningsgrupper, ”vid sidan av den stora klassen”, talar Björklund om att eleverna bör gå ett extra år i skolan. Björklund skriver också att det behövs fler specialskolor och resursskolor för elever med de största svårigheterna. Det har funnits, i Stockholm såväl som i övriga landet, ett antal resursskolor med specialutbildade lärare och lämplig lärmiljö. Vart tog dessa skolor och dess lärare vägen?

Det finns två grupper av elever med inlärningssvårighet och det är viktigt att skilja deras undervisning åt. Den första gruppen har Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), som är ett samlingsnamn på ett antal psykiatriska diagnoser som ADHD, ADD, Aspergers syndrom, Autism och Tourettes syndrom. De har ofta svårigheter med det sociala samspelet samt koncentrations- och inlärningssvårigheter.
     En del är också utåtagerande. Andra blir hemmasittare. Dessa elever behöver en skola med spetskompetens inom NPF. Så frågan är vilket slags resursskolor vi får i framtiden.
     Det finns många duktiga och engagerade pedagoger. Men de räcker inte till för att ge elever i behov av stöd det som behövs. Och vissa lärare och pedagoger har bristande kunskap av NPF.

Den andra gruppen elever kan ha svårigheter p.g.a. sociala problem i sin nära omgivning. Vräkta från sitt hem, placerade i fosterhem, ibland därmed också saknad av föräldrar och samtidigt byte av lärare och kamrater. Det kan också handla om sociala svårigheter i hemmet, droger, bråk, eller att eleverna var omogna då de började skolan. Kanske födda i slutet av året. Sammantaget stör det inlärningen. Dessa elever kan möjligen undervisas som Björklund skriver, ”vid sidan av den stora klassen” i sin skola. Såvida de inte utsätts för mobbning p.g.a. sin undervisningsform.
     Björklund skriver också att elever som inte uppnår kunskapsmålen bör gå om en klass. Ja, med viss reservation. Visst, kunskapsmålen i basämnen måste eftersträvas. Men samtidigt har vi en bra skollag – men den efterlevs inte.

I skollagen står bland annat att om det framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd ska skolan se till att barnet ges ett sådant stöd. Det borde inte gå att bortse från skollagens formuleringar bara för att man vill hålla budget.
     Därför måste eleverna först få det stöd, och dokumenterat, de har rätt till – innan de går om en klass. Det målet har inte uppfyllts sedan lång tid. Ansvaret läggs istället på eleverna.
     Jan Björklunds förslag om förändringar i inlärningsprocessen välkomnas men bör analyseras. Synpunkter och debatt från övriga partier efterfrågas.
Skrota idén om lika för alla – ge fler extra skolår.


Resursskolorna och dess funktion inom skolans undervisningsområde har jag följt under lång tid. 2007 la jag i kommunfullmäktige en interpellation ”om resursskola för elever i behov av särskilt stöd” Och 2012 om övertagande av elever från kommunala S:t Örjans resursskolor. Och 2013 interpellationen ”om elevernas och resursskolornas problem.” Då var det borgerligt styre. Skolborgarråd var Lotta Edholm, L. Här interpellationen från 2 sept 13

Senare i september 2013 meddelade skolborgarrådet Edholm att man backade, i varje fall delvis, från beslutet om snävare regler för tilläggsbelopp till elever med behov av särskilt stöd. Det skedde efter omfattande protester från föräldrar, elever och före detta elever, lärare, skolledare och allmänhet. Storartat skev DN med flera medier.

23 februari 2018

Se till att barnen inte blir kriminella!

På DN Debatt 30 januari skrev sex professorer vid Kriminologiska institutionen Stockholms universitet under rubriken ”Svagt stöd i forskningen för att hårdare straff minskar brotten”.

Årets första partiledardebatt startade med en tävlan om att föreslå hårdare straff. Men är det rätt medicin? Professorerna skriver att betydligt mer verksamt är upptäckten av riskbeteende och polisens förmåga att klara upp brott. Här behövs resurser och förbättrad effektivitet.

Åren 2010-2012 sänktes straffmyndighetsåldern från 15 till 14 år i Danmark. Men resultatet uteblev. Brottsligheten minskade inte bland 14-åringar. Snarare tvärtom. De 14-åringar som drogs in i rättssystemet i större utsträckning misslyckades med att gå ut grundskolan samtidigt som de återföll i brottslighet i större utsträckning (Ostergaard Larsson). Det framgår av DN-artikeln 30 januari.

”Samma avhandling studerade också effekterna av en reform där unga som begått brott fick fotboja i stället för fängelse. Det faktum att straffen blev lindrigare snarare än skärptes ledde inte till en ökning av brottsligheten bland unga. I stället ökade andelen dömda ungdomar som fullföljde gymnasiet”. Så långt DN-artikeln som handlade om brottsligheten bland unga och vad som borde göras förebyggande.

Samtidigt gäller det att hantera den grova brottsligheten, rivaliserande gängkriminalitet och mord som förekommer nästan dagligen. Där gäller hårdare straff. Det handlar om polisiära resurser, att splittra de våldsamma nätverken, bedriva spaning, attackera de kriminellas ekonomiska resurser och skydda vittnen som vågar vittna. En uppgift som visat sig svår nog. Därför borde rätten att vittna anonymt utredas. Ökad övervakning med kameror i utsatta områden kan, vad vi nu än tycker om det, bli en viktig del i kampen mot brottsligheten. Och att sätta de ansvariga långvarigt bakom lås och bom.

Allmänheten känner sig idag otrygg. Det måste samhället och politikerna ta på allvar. Men kriminalpolitiska utspel som saknar stöd i forskning ger inte tillräcklig effekt. När politiker väljer att fiska efter väljare med löften om strängare straff i stället för att konsekvent arbeta för att förebygga brottslighet inger det stark oro. Kriminalpolitiken handlar i stor utsträckning om ideologier. Men målet för svensk kriminalpolitik är minskad brottslighet och ökad trygghet. Hur når vi dit?

Den 17 januari hölls årets första partiledardebatt i riksdagen. Det var en kapplöpning i att föreslå hårdare straff. Det handlade mycket om kriminalitet och gängvåld. Det förekom antydningar om att sätta in militär. Dock inte som första åtgärd. I den röda ringhörnan statsminister Stefan Löfvén, i den blå Ulf Kristersson. Verbala politiska smockor utdelades. Metaforer förekom. Men vad ledde debatten till? Kommer det att fortsätta så här fram till valet – utan att det förebyggande arbetet betonas?

Det förebyggande arbetet borde börja med stöd redan i förskolan. Men då krävs det resurser.. Det är många trådar som behöver flätas ihop i dagens oroliga samhälle. Alla har inte vassa armbågar utan faller mellan det allt tunnare skyddsnätet – redan som barn – och i skolan.

”En ständigt återkommande skärpning av straffen är dyrt, verkningslöst och ibland till och med kontraproduktivt. En fängelseplats i Sverige kostar drygt en miljon kronor per år. Dessa pengar kan användas till andra alternativ med bättre brottsförebyggande effekt," skrev de sex professorerna. De menar förstås inte att straffen ska tas bort, men de såg fram mot en mer nyanserad och kunskapsbaserad politisk debatt.

Publicerad i Miljömagasinet nr 5, 5 februari 2018

17 februari 2018

LSS-utredning med oklara motiv

Regeringens utredare, Stig Svensson, har gjort en översyn av kostnaderna inom LSS. Han skriver på DN Debatt (7/2) att utgifterna för LSS på sikt riskerar att fördubblas. Det verkar som ren skrämselpropaganda. Artikeln har bemötts i andra DN artiklar av flera inom professionen – och bedömts som mindre seriös.
     I sociala medier och bloggar har det varit upprörda invändningar som handlat om Svenssons beskrivning av en LSS-användare som ”lyx-lirare” med eget hus i Portugal och en stab runt omkring sig.
     Enligt Svensson uppgår idag personlig assistans till cirka 30 miljarder. Den summan stämmer inte. Anslagsbelastningen för 2017 beräknades bli 23 691 miljoner kronor, vilket är 2 240 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel.Länk FK.

Dessutom har det presenterats en ny undersökning, Ekot 10 jan kl. 08.00: ”Antalet
funktionshindrade med statlig assistansersättning fortsätter att minska. Enligt statistik från Försäkringskassan, FK, hade drygt 14.800 personer ersättning i januari. Det är en minskning med omkring 800 personer på bara ett år rapporterar TT.
     Enligt barn, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér beror minskningen framförallt på att några vägledande domar fått starkt genomslag i FK:s bedömningar.”

På senare år har HFD (Högsta förvaltningsdomstolen) inskränkt rätten till assistans genom att tolka otydliga regler om vilka hjälpbehov som ger rätt till assistans och vilka hjälpbehov som ger upphov till personkretstillhörighet.
      Dessa domar har reducerat antalet personer som kan få hjälp via assistans och LSS. Den alternativa kostnaden för LSS torde vara ökade kostnader för kommunernas SoL- insatser, (Socialtjänsten). Samt en stor överföring av statens ansvar till anhöriga eller kommunen, men också en betydande minskning av den enskildes möjligheter att leva som andra.

Många, både barn och vuxna, nekas idag assistanshjälp trots att den funktionsnedsatte behöver tät övervakning. Därför blir det oseriöst när utredare Svensson istället framställer en LSS-användare som en ”lyxlirare” – så har många nämligen tolkar texten.
      Utredaren tar upp ett exempel med en person som råkat ut för en olycka och som idag behöver 8-10 assistenter för att kunna åka iväg för att semestra i egna huset i Portugal. Sammanlagt kanske 60-70 dagar per år. Utredaren verkar här t.o.m. ha överträffat såväl uppdragsgivaren, regeringens, förväntningar om propaganda för begränsningar av LSS – som regeringens regleringsbrev till FK.

Stig Svensson anser att forskaren Niklas Altermark har fel när han i en artikel på DN Debatt (2/2 2018) påstod att det görs generella neddragningar inom den personliga assistansen med hänvisning till fusket. ”Det får stå för honom”, skriver Svensson.
     Men de senaste åren har dock nästan 4 miljarder kronor försvunnit till ekobrottslingar och oseriösa företag. Pengar som skulle gått till svårt handikappade.   Försäkringskassan. Assistansersättning.

Det är bra att FK sätter fokus på fuskare. Men det är inte fusket Svensson vill komma åt då han attackerar Altermark – utan snarare att kostnaderna i fasta priser kan komma att fördubblas. Alltså att antalet timmar per assistansberättigad kan fördubblas.   Partiledare och ledamöter i Socialutskottet

”Från 1995 har antalet timmar per brukare ökat från 68 timmar till 129 timmar 2017, skriver Svensson och menar att lagstiftningen är otydlig.
      Men Svensson tar inte upp att när LSS trädde i kraft 1994 fick man inte behålla sin personliga assistans efter 65 års ålder. Efter en lagändring 2001 är detta numera möjligt. De kostnaderna och timmarna fanns alltså inte med 1995. Sedan 1995 har löner och priser också ökat.
     Viktigt att betona är också att LSS-insatserna delvis har ersatt andra insatser som tidigare gavs enligt socialtjänstlagen (och som i dag skulle ha fått göras utan LSS). När LSS infördes minskade till exempel antalet socialtjänsttimmar ganska betydligt. Även kostnader för institutioner har i takt med avvecklingen minskat.

Svensson avslutar sin DN-artikel med en skrämselpropaganda, ”Intressant att notera är också att pensionärsorganisationerna driver frågan om att personlig assistans även ska gälla personer som drabbas av funktionsnedsättningar efter 65”. Menar Svensson att hela eller delar av äldreomsorgen också skulle omfattas av LSS? Det är oklart.
     Detta gäller idag: Från och med januari 2001 ges assistansersättning även till personer över 65 år, förutsatt att ansökan gjorts innan 65 års ålder.
     Men en 70-80-årig person som råkar ut för allvarlig skada eller sjukdom ryms inom Socialtjänstlagen. Vilket innebär att kommunerna ska erbjuda hemtjänst, aktiviteter, dagverksamhet, utevistelse eller ett lämpligt äldreboende.

LSS har idag två huvudmän – staten och kommunerna. Allt mer talar för att staten borde överta ansvaret för finansiering och beslut om samtliga LSS-insatser.
Diskussioner om vilka samhällsvinster assistansen ger och vad utebliven assistans skulle kosta lyser med sin frånvaro. Hur alternativen skulle se ut och vad det skulle kosta har regeringen inte heller lyft fram.

För dyrt säger kommunen. Hur kommer det att bli om kommunerna ska överta ännu mer omsorg om Ludwig och andra barn? Ludwig får ingen hjälp.

Nu föreslår regeringens utredare, som den här gången heter Gunilla Malmborg, att assistansen ska avskaffas för barn och gamla och ersättas av annat. Vad kommer hända om kommunerna blir ensam huvudman för assistansen? Slutligen bör vi fråga oss vad som är målet med LSS? Att tillgodose behov eller att spara pengar?

Tre artiklar att länka till:
På sikt kan kostnaderna för personlig assistans dubblas

Oseriös skrämselpropaganda om assistans

Retorisk omsvängning utan nya faktaunderlag

16 januari 2018

Även klagande Moderater får bidrag

– Bostadsbristen får inte slita isär landet. Ska Sverige hålla ihop måste vi bygga nu. skrev AB en vecka efter den stora flyktingströmmen, AB 28/10 –17. Slita isär kunde också handla om Öresundsbron och gränskontrollerna mellan länderna. Eller de stora kostnader som vältras över på kommunerna. ”Landet får inte slitas isär”.Så har också politikerna sagt.

Men vad gör politikerna för att förändra istället för att använda begreppet mot sina motståndare i Agenda-debatter och andra sammanhang? Mycket handlar om segregationen, då främst när det gäller invandrare. Men mycket lite talas konkret om hur man hjälper utsatta, ensamstående eller familjer, som socioekonomiskt befinner sig i ett utsatt läge. Från M:s sida handlar det ofta om ordet ”bidrag” och då med ett något negativt tonfall.

Men även om vissa partier klagar över bidrag så är de också bidragstagare i någon form. Både kollektivt och individuellt. Föräldrapenning, barnbidrag, rut- och rotavdrag, bostadsbidrag, sjukpenning, bidrag till föreningsverksamhet o.s.v.

Kriminaliteten växer, särskilt i vissa områden. Det framkommer också att det ofta är arbetslösa ungdomar som begår kriminella handlingar. Den som känner sig trygg, går i skolan, har någonstans att ta vägen på fritiden eller har fått ett jobb – väljer sällan den banan.

Du slår in öppna dörrar! Det fick jag till svar från en partikollega när jag ställde en fråga. Jag frågade om han, med god kännedom om Socialförsäkringsutskottet, visste om det fanns några där som var speciellt intresserade av området indragen sjukpenning och den fiktiva arbetsmarknaden. Jag skulle skicka en skrivelse till Socialförsäkringsutskottet. Utan att ha läst min skrivelse svarade han: Du slår in öppna dörrar! En del är på gång. Jag hoppas att han och hela partiet läser bl.a. denna artikel med länkar.

Här Catharina Bråkenhielm (S) som sitter i Socialförsäkringsutskottet. Varför tycker M bidrag är så förkastligt.

Moderaterna tycker tvärt emot Bråkenhielm. ”För den som har arbetsförmåga ska det inte gå att försörja sig längre än ett år på bidrag över lägsta försörjningsstödsnivån” Den som söker försörjningsstöd ska inte samtidigt ha statliga bidrag, så som bostadsbidrag.

Vidare i M-artikeln: Kommunalisera arbetslösheten. Lagstifta om arbetslinje i försörjningsstödet. Tak och tidsgräns för alla bidrag. Vad händer då med de som bor i socioekonomiskt utsatta områden? Vad händer efter Alliansen och SD:s föreslagna tidsgräns vid sjukdom?

Egna synpunkter: Den som har arbetsförmåga, men inte är attraktiv på den regionära arbetsmarknaden, bör möjlighet ges att erhålla ett arbete genom lönebidrag. Därmed betalar också personen skatt och omfattas av ett mer socialt sammanhang. Att socialbidragstagare inte ska få statligt bostadsbidrag!!! Det får såväl pensionär som andra med låga inkomster i förhållande till allt högre hyror. I M:s värld skulle ensamstående med barn snart ställas på gatan. Appropå ”Landet får inte slitas uti”. ”Bidragskranen måste vridas åt”.

Ordet ”bidrag” är något som borde diskuteras ingående och som idag används lite som det passar. T.ex, så skulle varken ETC-tidningarna eller Svenska Dagbladet klara sig utan bidrag – då benämnt statligt presstöd – för att säkra tidningarnas överlevnad. Trots SvD:s stora annonsintäkter och reklambilagor – krävs bidrag. Det är bara ett exempel på att samhället till vissa delar är uppbyggt av olika former av bidrag – som på sikt förväntas ge utdelning i någon form.

En fråga delar jag med Alliansen och SD. Så många som möjligt måste, efter förmåga, arbeta om vi ska klara välfärden. Det är vägen dit som skiljer oss åt. Här min skrivelse till Socialförsäkringsutskottet.

Många sjuka hamnar dessutom i ett dilemma när FK säger att du är för frisk för att få sjukskrivning. Men AF säger du är för sjuk för att arbeta. En del förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI.   Kategori 10 "utan förhinder"