Arbetsförmedlingen, AF, lämnar tillbaka 3,5 miljarder kronor till staten. Myndigheten har inte lyckats göra av med anslaget för lönebidrag, för att skapa jobb åt långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättningar.
En förklaring är att man misslyckats med att skapa tillräckligt många extratjänster i kommuner och landsting.
En annan förklaring är trycket från organiserad brottslighet har tvingat myndigheten att höja tröskeln för att bevilja t.ex. lönebidrag. AF säger att man därmed inte hinner göra sig av med alla pengarna – 3,5 miljarder. Det är mycket pengar.
Det här är ett stort svek. Det måste finnas arbetsuppgifter som annars inte blir gjorda som lönebidragstagare kunde utförda. Då skulle arbetet bli utfört och den arbetslöse bli löntagare och skattebetalare.
Hjälp vid måltider
Och visst finns det arbetsuppgifter. En fjärdedel av alla äldre kan vara undernärda och nästan häften är i riskzonen. Det framgick av en studie från Jönköpings universitet. De undernärda är äldre personer med hemtjänst eller på äldreboenden, alltså människor i samhällets skyddsnät.
Generaldirektör Annica Sohlström, Livsmedelsverket, och professor Yngve Gustafson, Umeå universitet, skrev på verkets hemsida 2016 att maten inte håller måttet. Kommunerna måste ge personalen inom hemtjänsten en rimlig chans att hjälpa de äldre att äta sig mätta. Här skulle t.ex personer med lönebidrag kunna göra stor nytta och samtidigt få in en fot i arbetslivet.
Hälften vill sluta
I ett direktsänt SvT-program från Umeå förra året ”Hemtjänsten nu och i framtiden” där även politiker medverkade framgick bland annat att i dag vill så många som hälften av de som jobbar inom äldreomsorgen sluta. Det är tio procent fler än när den förra undersökningen gjordes.
– Man har dragit ned på resurserna för mycket under en längre period. De äldre som får del av äldreomsorgen i dag är sjukare och man har inte ökat personaltätheten så att det motsvarar det. Jobbet är tyngre. Det sa Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet till SVT.
De personer som passar borde t. ex. gå en 10-veckors biträdeskurs för att introduceras i jobbet.
Den som vill kunde de så småningom gå en utbildning till undersköterska. Och jobb skulle inte saknas framöver. Och då handlar det bara om ett yrkesområde: vården av våra äldre.
Det är märkligt att AF:s generaldirektör får ha sitt jobb kvar. Det har visserligen talats om att han borde bytas ut men än har ingenting hänt. 3,5 miljarder tillbaka till ”svarta hålet.”
Frågor till politiker
Några av debattledarens frågor till politiker och beslutsfattare i SvT:s program från Umeå:
”Om bara några år, 2023, behöver 100.000 personer, ungefär som Umeås storlek, nyanställas inom äldreomsorgen. Hur ska ni klara det?
I Sverige 2016, kommer omkring 5.000 personer att gå ut vårdutbildning. Det räcker inte långt.
Om man tänker det gånger 7 ( 5.000 årligen under 7 år. Min anm.) så blir det 35.000. Och många av dem kommer inte att hamna inom äldreomsorgen. Sen ska man tänka på att 25 procent inom den kommunala äldreomsorgen slutar varje år. Så även om ni skulle lyckas få de 100.000 till 2023 så redan 2024 skulle ni behöva hitta 25.000 till.”
Och hur många skulle, istället för arbetslöshet, kunna fått ett lönebidragsjobb för 3,5 miljarder? Och hur många äldre skulle kunna få en liten stund extra med sin hemtjänst- eller lönebidragspersonal? Hur många fler skulle fått hjälp med att äta sig mätta?
När en statlig myndighet får så här mycket pengar till ett visst ändamål måste det finnas en kontrollstation inlagd där man efter en tid stämmer av hur pengarna används. Det börjar bli alldeles för många myndigheter som inte redovisar sitt uppdrag i tid.
En förbättringspotential finns säkerligen inom samtliga statliga myndigheter. Även om inte alla når AF:s ”höjder”.
Eivor Karlsson
Publicerat i Miljömagasinet nr 42, 20 oktober 2017
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar