29 juli 2017

Många frågetecken inför valet

Vad påverkar väljarna mest inför valet 2018 ? Är det så enkelt att det parti som är bäst på att profilera sig via medier vinner får flest röster? Är det budskapet eller förpackningen som är viktigast?
      Miljöfrågorna dalade tidigare bland medborgarna men de senaste undersökningarna tyder på att miljön och klimatet är på väg uppåt. Men det finns andra frågor som väljarna anser som viktigare. Dit hör integrationen och migrationen. Även sjukvården och omsorgen kommer att stå i fokus i valrörelsen. Hur klarar kommunerna boende, skola och arbete med en ökande befolkning och begränsade resurser? Samma gäller landstingen som ständigt tycks sakna både personal och pengar.

Ett annat hett ämne i valrörelsen kan komma att vara att samhället ska ”återta kontrollen" över socialt utsatta områden. Dit hör även brott och straff. Hopplöshet, brist på kontroll och ökade klyftor skapar ett utanförskap. Ökad ojämlikhet av inkomster är ett område som riskerar att leda till betydande välfärdsförluster. Därför är också arbetsmarknadsfrågorna viktiga liksom bostadsfrågan.
     Väljarna tar ofta till sig det de hör och läser. Alla är inte alltid tillräckligt källkritiska till det som rapporteras. Traditionella medier är fortfarande en stor maktfaktor. Men också sociala medier kommer att överskölja medborgarna i valrörelsen. Till detta kommer fake news, falska nyheter, som många kan förledas att tro på.

Nästa val ska äga rum den 9 september år 2018 och mycket lär hända innan dess. I dagsläget verkar S vara ohotad som största parti. Men SD lurar i vassen och har näst flest sympatisörer bland LO-förbundens medlemmar. För första gången pekar S ut SD som en huvudmotståndare – förutom M.
     LO:s valanalys, efter valet 2014, visade att det saknades en tydlig skiljelinje mellan S och Alliansen. Samtidigt kommer valet att handla om vilket parti, S eller SD, som är det verkliga arbetarpartiet. Kanske kommer M också att göra anspråk på den titeln. Men vem bryr sig om arbetaren när det verkligen gäller?
      SD säger sig vilja satsa på två nya väljargrupper, blåljus- och omsorgspersonal samt invandrare i förorterna, utöver de tidigare grupperna arbetare, äldre, förstagångsväljare och kvinnor.
     Från LO-basen hörs: "Nu duger inget duttande i marginalen. Nu krävs riktig politik och stora reformer. Därför vill vi från LO att regeringen satsar minst 70 miljarder på välfärden under den kommande fyraårsperioden.” Budgivning pågår alltid före ett riksdagsval.

Men mellan valen ser vi ibland upprörande scener inom äldreomsorg, bland funktionsnedsatta, socialsekreterare som inte hinner med sina uppgifter, långa vårdköer och stressad vårdpersonal. Nya valmanifest kommer att tryckas upp. Nya miljarder utlovas men de verkliga förändringarna lär bli små.
      Att pensionärerna utgjorde inte mindre än 26 % av de röstberättigade i senaste valet, det har säkert partistrategerna noterat. Men lika säkert är att den gruppen glöms bort när vallokalerna har stängt.

Centerpartiet går förmodligen i mål som fjärde största parti. Vad får vi höra därifrån? Jo, bland annat att miljö- och klimatfrågorna är viktiga. Men när det verkligen gäller är C intensiva motståndare mot frågor som flygskatt och kilometerskatt på långtradare.
      Fler partier än C måste nog sätta fokus på landsbygden – som är eftersatt på olika sätt Många människor på landsbygden upplever att deras del av Sverige glöms bort.
      För att bromsa avfolkningen krävs bibehållen service och fortsatt utbyggnad av bredband. Bättre möjligheter att bo och verka utanför städerna är viktigt för hela landet. Men vilket parti är bäst på att minska klyftan mellan stad och landsbygd?

Finns det utrymme för ideologiska väljarsamtal när populism och vinklade "nyheter" tycks vara en allt mer effektiv väg till väljarna? Kommer det fortsatt att sjuda av aktiviteter runt valstugorna eller minskar de i betydelse? Kommer det att finnas dold påverkan från andra länder i valrörelsen? Risken finns att valrörelsen blir smutsig på bekostnad av budskapen.
      Efter valet, där inget block får majoritet, kommer den verkligt heta potatisen upp: Kan Alliansen motstå frestelsen att ta regeringsmakten med stöd av SD?

Eivor Karlsson

Publicerat i Miljömagasinet 28 juli

16 juli 2017

Nyanserad debatt om vaccinationer

Alla barn i Sverige erbjuds och rekommenderas vaccination mot nio sjukdomar. Flickor erbjuds, från 2010, ytterligare ett vaccin mot humant papillomvirus, HPV, vid 10-12 års ålder. Det allmänna vaccinationsprogrammet vi har är bra och väl beprövat.
      Dessutom utvecklar vaccinerade barn en flockimmunitet som innebär det samlade skyddet hos en grupp människor. Det ger ett indirekt skydd mot dem som inte är vaccinerade. Om vaccinationsgraden är hög medför det att smittämnet som cirkulerar i samhället är lågt.

Då och då flammar debatten om vaccinets vara eller inte vara upp. En vårdcentral på söder i Stockholm hade fört fram kontroversiella uppgifter om vaccinets betydelse. På den vårdcentralen var knappt 40 % av barnen vaccinerade mot de vanligaste barnsjukdomarna, mot 97 % i hela länet. För att t. ex. förhindra mässlingutbrott i befolkningen krävs att 95 % är vaccinerade.

Det senaste vaccinet som numera ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet är HPV-vaccinet, som ges före sexdebut mot en form av vårtvirus i slemhinnorna i underlivet. I vissa delar av landet vaccinerar sig 90 % av eleverna, i andra delar endast 50%.
      Men på området humant papillomvirus (HPV) har läkarna nu gjort framsteg. I samband med cellprovstagning för att förebygga cancer i livmodern ska det också göras ett prov på HPV-virus. Om provet innehåller HPV, men inte några cellförändringar flaggas patienten in i systemet och följs upp vid nästa provtagningstillfälle tre år senare.
     Om infektionen kvarstår hänvisas kvinnan till en gynekolog för utredning, oavsett om det syns några cellförändringar eller inte. Om läkarna på detta sätt kan hitta kvinnor med långvariga HPV-infektioner hoppas man kunna förhindra hundratals cancerfall varje år.
      I samband med att den låga vaccinationsgraden på en vårdcentral på söder i Stockholm blev känd – uppstod debatt. Då tog ett parti initiativ till att utreda huruvida det var möjligt att kräva att föräldrar vaccinerar sina barn för att få delta i förskoleverksamhet. Men det är fel väg att gå.

I Dagens Samhälle 16 mars 2017 tog Jessica Nihlén Fahlquist och Moa Kindström Dahlin, fil dr resp jur .dr, upp frågan ur ett annat perspektiv. ”Avfärda inte människors oro för vacciner.” Författarna ansåg att tanken bakom vaccinationer är god, men staten bör ta ett större ansvar för både kommunikationen och för negativa effekter av vaccin som kan drabba enskilda.
      Även om syftet med massvaccinationer är gott så finns det i dag etiska och juridiska problem med dem. Dessa bör diskuteras grundligt i samhället, enligt Nihlén Fahlquist och Kindström Dahlin

Det första problemet är kommunikationen kring risk och nytta. Skeptiker framställs ofta som okunniga och debatten är väldigt polariserad.
Det andra problemet är hur staten misslyckats med att ta ansvar för de människor som drabbats snarare än hjälpts av vissa nya vacciner.
Det tredje problemet gäller juridiken. Hur hanterar det svenska samhället dessa tragiska fall?

Konsekvenserna av vaccinet mot svininfluensa år 2009 visade sig öka risken för den obotliga sjukdomen narkolepsi. Det var ett nytt vaccin. Tilltron till HPV-vaccinet varierar också stort i Sverige. I de flesta kommuner tar nästan alla flickor sprutorna, men i vissa tackar hälften nej. Det visar SVT Nyheters kartläggning. Man kan inte heller helt säkert veta effekten av HPV-vaccinet förrän efter flera decennier.
     Det svenska vaccinationsprogrammet är bra och bör stödjas. Men människors oro inför nya vacciner bör tas på allvar och leda till en nyanserad samhällsdebatt.

Eivor Karlsson

Publicerat i Miljömagasinet 9 juni 2017

12 juli 2017

Facket och sopstrejken

– Det är omöjligt att gå in i ett kontrakt som förutsätter sänkta löner. Det har jag aldrig stött på som analytiker. Däremot att produktiviteten ökar. Men inte genom lönesänkningar. Bolaget är illa ute. Det här är dramatik på högsta nivå. Det säger Remiums chefsanalytiker Peter Malmqvist.”Var illa ute redan före sopkonflikten

Men Stockholms nya sopkontrakt förutsätter sänkt lön för sophämtarna – lönesänkningen och den nya lönemodellen var inräknad i kalkylen hos Reno Norden som vann upphandlingen, har Peter Ekholm, vd för den svenska delen, utan omsvep medgett till SvD.

Ett 50-tal sopåkare har nu sagt upp sig från företaget Reno Norden. Denna händelse kan få långtgående konsekvenser. Har det här skötts på ett rimligt sätt – i så fall vet Sveriges arbetare hur läget nu är på arbetsmarknaden.

Det handlar om förslag till sänkta löner, försämrade arbetsvillkor men också om vild strejk, strejkbrytare eller ersättningspersonal. Det blir problem om facket tecknar avtal utan samförstånd med de berörda. Det handlar inte minst om facket och dess roll.

Avfallsföretagets vd, Peter Ekholm, säger att företaget håller på att nyanställa – och dessa kan hamna på den nivån som de strejkande vägrade acceptera. Det låter som på brukspatronens tid. Pris går före kvalitet.

Frågan är var det har brustit. Det förefaller som att situationen har skötts på ett okänsligt sätt på flera håll. Det här borde ha avgjorts vid förhandlingsbordet.Missnöje med Reno Norden även i Malmö

Det är flera som förefaller ha tolkningsföreträde. I SvD den 15 juli skriver två företrädare för Transportföretagen: ”Det talas om sänkta löner. Det är inte sant. Det som är sant är att det har förts diskussioner om ändring av lönesystemet men inga beslut är fattade och förhandlingarna är ej avslutade”. Rubrik i SvD ”Felaktiga uppgifter om vilda sopstrejken"

Det handlar om en ovanlig vild strejk. Enligt forskare kan vi förvänta oss fler strejker av den här typen framöver . Vi har sedan tidigare situationen i Göteborgs hamn och nu i Stockholm Men om ett företag vinner en upphandling genom ett lågt anbud kan lönesänkning finnas inräknad i kalkylen. Vad har arbetarna då att säga till om? Som det förefaller handla om när det gäller sopåkarna. Hur undviks lönedumpning inom vissa yrken?

Peter Jeppson, vice vd på Svenskt Näringsliv får i SvD 15 juni frågan: Anser du att sophämtarna tjänar för mycket ?
”De tjänar ju det som marknaden har givit dem och deras förhandlingsposition har givit dem beroende på alla de speciella förutsättningar som gäller för det just det yrket. Det finns ju en del ingredienser i det yrket som nog gör att många avstår från att söka sig till det, arbetsmiljörelaterade saker.” Vad säger fackförbundet Transport?

– Sopgubbarna vill inte ha lönesänkningarna som företaget erbjuder. Vi har försökt förhandla, men nu har den dörren stängts, säger Jan Spanedal.
Strejkande sopåkare säger upp sig: ”Dörren är stängd”
Återstår att se hur lösningen för sopåkarna blir i framtiden.

09 juli 2017

Sopstrejken i Stockholm. Vad handlar det egentligen om?

Runt 150 renhållningsarbetare i Stockholm gick i förra veckan ut i så kallad vild strejk. Facket har inte godkänt strejken, som strider mot strejkrätten.

Därutöver har lönerna varit omstridda. Det har uppgetts att Reno Norden, som sköter över 50 procent av sophämtningen i Stockholm, har velat sänka sopåkarnas löner med mellan 5.000 och 10.000 kronor per månad. Ett nytt avtal träder i kraft 1 oktober. Enligt de strejkandes talesman Peter Börjesson, tjänar sophämtarna i Stockholm i snitt 35.000 kronor i månaden. Lön och poängsystem gör att de kan åka hem när rundan är klar.

Men det som fick bägaren att rinna över var en nyckelinventering. Sopåkarna har ombetts dela med sig av information om alla nycklar de använder för specifika adresser. Men detta har de vägrat med hänvisning till att det är deras unika kompetens och att de annars skulle kunna bli ersatta hursomhelst. Men också att förhandlingsläget då skulle försämras.

Reno Norden och sophämtarnas förhandlingsgrupp har förhandlat, men inte kommit fram till någon lösning om de nyckelinventeringar som arbetsgivaren vill göra.

2015 gick företaget Reno Norden, med verksamhet i Sverige, Danmark, Finland och Norge, med vinst. Men 2016 har varit ett tufft år för företaget. Enligt Reno Nordens hemsida gjorde företaget en förlust på 400 miljoner kronor förra året, trots att intäkterna i Sverige ökade med 17 procent. I juni 2017 skrev Dagens Industri att företaget var nära konkurs. För låga anbud är en trolig delförklaring.

Men samtidigt vet sophämtarnas förhandlingsgrupp om arbetarnas sänkta löner. Det är en förhandlingsfråga mellan facket och arbetsgivaren. Ser vi här början till dumpade löner som med eller utan fackets inblandning kan bli verklighet? Märkligt eftersom LO brukar säga att de står på arbetarnas sida. Eller lyssnade fackets förhandlingsgrupp mer på Reno Nordens vd?

”Det är inte rimligt att en sophämtare tjänar 40.000-45.000 i månaden med en arbetstid på 28-29 timmar i veckan. Detta bygger på gamla avtal från 70-talet, och det är dags att göra om, säger vd Peter Ekholm – som själv fick en 28 procentig löneökning år 2016.” Expressen 5 juli –17.

Huvudfrågan: Är detta början på en period med lönesänkningar bland arbetarna? Var facket maktlöst i det här fallet? Eller bara passivt?