I takt med att antalet vårdplatser (sängplatser) stadigt minskat på sjukhusen måste något göras åt att sängplatser tas upp av utskrivningsklara patienter, vilket leder till vårdköer. Enligt Socialstyrelsen fick över 80.000 patienter 2012 stanna på sjukhus efter att de blivit utskrivningsklara/ färdigbehandlade. Om kommunerna inte tar hem patienterna i tid får de betala landstingen.
En förklaring är att kommunerna inte har resurser att snabbt ta emot de utskrivningsklara på korttidsboenden, vård- och omsorgsboende eller ge dem relevant vård i hemmen. Samtidigt som sjukhusen minskat antalet vårdplatser har kommunerna dragit ner eller omvandlat ett stort antal korttids- och äldreboendeplatser. En annan orsak till den här proppen i systemet är det dåliga samarbetet mellan landsting och kommuner. (Rekommenderad läsning: ”Utskrivningsklara patienter, Läkarförbundet”, rapport från 2014).
Nu försöker regeringen komma åt problemet genom ett lagförslag som bygger på Göran Stiernstedts betänkande ”Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård”. Där framgick att en ny lag skulle tvinga kommuner och landsting att komma överens om nya rutiner om hur de ska samarbeta och hur de överför information. Detta vill regeringen lagstifta om.
I februari 2017 presenterade regeringen ”Promemoria med förslag om ändrade övergångsbestämmelser för den förslagna lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop 2016/17:106)”. Den är nu ute på remiss.
Regeringen föreslår i promemorian att de tidigare övergångsbestämmelserna upphävs. Kommunernas fristdagar (innan kommunernas betalningsansvar inträder) ska minska från fem till tre dagar för patienter med somatiska (kroppsliga) sjukdomar och trettio till tre dagar för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård. Detta drabbar inte minst många äldre som är sköra både fysiskt och psykiskt.
Lagen avsågs från början träda i kraft 2 januari 2018 och gälla för båda patientgrupperna från detta datum. Men regeringen insåg att övergångstiden för patienter i sluten psykiatrisk vård var för kort. Nu föreslås i stället att lagen för just dessa patienter ska börja gälla från januari 2019.
Ett antal remissinstanser ifrågasätter den korta tiden för igångsättande som regeringen föreslår. Sverige Kommuner och Landsting (SKL) och flera kommuner kräver längre tid till förberedelser. Socialstyrelsen anser att det finns en risk för att psykiatrins patienter inte får den vård de behöver med bara tre fristdagar. Kommunerna i Stockholm (KSL) vill, liksom Kalmar läns landsting och Malmö kommun, se en gradvis minskning av fristdagarna och som ett första steg en halvering till 15 dagar för psykiatrins patienter.
Betalningsansvarslagen var en del av Ädel- och Psykiatrireformerna som genomfördes 1992 respektive 1995. Sedan dessa reformer genomfördes har det skett stora strukturförändringar i landstingens hälso- och sjukvård, från slutna till öppna vårdformer. I samband med Ädelreformen överfördes cirka 30 000 vårdplatser från landsting till kommuner.
Därefter har antalet slutenvårdsplatser på sjukhusen fortsatt att minska, bland annat till följd av den medicintekniska utvecklingen men också genom ekonomiska drivkrafter. Sverige har ur ett internationellt perspektiv få vårdplatser. Under åren 2002-2012 har antalet platser på äldreboendena minskat med 28 000 platser. (SvT 8 juni 2015).
Nu gäller det att kommunernas öppenvård har resurser att möta de snabbt färdigbehandlade patienterna, inte minst från psykiatrin. Det blir också ett ökat behov av korttidsplatser och vård- och omsorgsboenden för de svagaste äldre patienterna.
Det är positivt att fler platser frigörs inom slutenvården – under förutsättning att tillräckligt med resurser tillförs kommunerna. Utmaningarna är stora både vad gäller äldre färdigbehandlade och psykiatrins patienter.
Publicerat i Miljömagasinet nr 18,5 maj 2017
Eivor Karlsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar