17 maj 2016

Angående bristande stöd till friskolor och elever med särskilda behov

Öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin, utbildningsdepartementet

Från Eivor Karlsson
Stockholm den 17 maj 2016

Skolan är ständigt ifrågasatt och ska så vara tills den fungerar tillfredsställande. Här en kort resumé, när det gäller elever med särskilda behov, fram till dagens frågor till utbildningsministern.

I oktober 2012 lade Miljöpartier i riksdagen en motion ”Särskilt stöd och tilläggsbelopp, d.v.s. skolpeng för elever i behov av särskilt stöd i fristående förskolor och skolor. Förslaget till beslut löd enligt bifogad länk

I april 2013 fattade en enig utbildningsnämnd i Stockholms stad beslut om ”ett nytt system för tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av stöd i grundskolan.” Det slutliga beskedet kom sent till skolornas kännedom. Det uppstod kaos. Intentionerna från Miljöpartiets riksdagsmotion föreföll avlägset. En enig nämnd ställde sig bakom försämringarna. Även MP var med om beslutet.

Jag skrev då en interpellation som sammanfattade det aktuella händelseförloppet
”Om elevernas och resursskolornas problem”. Dåvarande borgerliga skolborgarrådet ändrade senare beslutet något så att fler skolor skulle få något högre kommunalt belopp. Värt att nämna utifrån dagens problem. Det är nämligen i stort sett är samma elevproblematik – då som nu.

I Miljömagasinet nr 18, 6 maj, 2016, hade jag en artikel med rubriken: ”En skola för alla – en utopi?” Där beskrivs elevers behov av extra stöd, mobbning och även vissa skolors bemötande av oroliga föräldrar.

Den 11 maj 2016 skrev Waldorfskolan i Söderköping ett inlägg i Folkbladet och Norrköpings Tidningar under rubriken: ”Långsiktigt arbete hotas”. De har sänkt delen för lokalhyra för de fristående verksamheterna och de har minskat tilläggsbeloppen. Kommunen lutar sig mot lagen när det gäller lokalbidragen.

Eftersom Waldorf får mindre pengar minskar också möjligheten att fortutbilda lärare.Det är också svårt för enskilda skolor med det långsiktiga arbetet om ansvariga för skolan bollar med olika kostnader fram och tillbaka. Behoven har inte minskat –det är anslagen som inte räcker till.

Ledamöterna från Barn- och ungdomsnämnden, BUN, S, MP och M, gav replik på Waldorfskolans inlägg genom ordförande Anders Bevemyr (S). med den utmanande rubriken: ”Vi håller våra löften”.

Den del som sänktes var lokalhyran. ”Det andra är att tilläggsbeloppet till vissa fristående skolor för barn i behov av särskilt stöd har minskat, särskilt då till Waldorfskolan", sa Bevemyr. Någon tydligare förklaring till varför man sänkt ersättningen till just Waldorfskolan gav inte Bevemyr.

Att 20 medarbetare genomgått fortbildning i neuropsykiatrisk problematik under 2015 räcker inte för att täcka elevernas behov. Eleverna behöver möjlighet till mindre sammanhang och en lämplig lärmiljö. Därför handlar det också om behov av ökad personaltäthet och elevassistenter. Nämnden och Bevemyr håller inte med. Kanske en kurs i NPF-utbildning?

Vidare framhöll Bevemyr: ”Att ersättningen för fristående skolor beräknas på detta sätt, det vill säga att det ska vara genomsnittskostnaden per elev som ska fördelas ut, beslutades av riksdagen 2009 och är ingenting som kommunen själva kan styra över.”

Jag vänder mig till utbildningsminister Gustav Fridolin för ett förtydligande. Den sänkning av genomsnittskostnaden per elev som förra regeringen genomförde 2009 förefaller nuvarande regeringen, S och MP, inte ändrat på. Är den idag fortfarande lika låg? Inte heller har det tilläggsbelopp Miljöpartiet skrev riksdagsmotion om 2012 – senare belysts eller diskuterats.

Ur MP:s riksdagsmotion 2012: ”Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att göra en översyn av reglerna om tilläggsbelopp eller bidrag till elever i omfattande behov av särskilt stöd i fristående förskolor och skolor samt tillgodose elevens lagenliga rätt till stöd”. Vad blev det av det? Allt det här är en snårig del av skolans verksamhet som sällan tydliggörs.

Frågan är om skolkommissionens förslag om att förbättra skolan även kommer att tillgodose elever med behov av särskilt stöd – bättre. Men till dess krävs en tydlighet kring lokalkostnader, tilläggsbelopp och lagstadgat behov hos vissa elever. Repliken: "Vi håller våra löften" från BUN i Söderköping är oklar på flera punkter.

Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor till utbildningsministern:
  1. Anser du att tilläggsbeloppet per elev som beslutades av riksdagen 2009 bör höjas?
  2. Tycker du att skollagens goda intentioner ibland bedöms godtyckligt till vissa elever?
  3. Anser du att landets skolor bör genomgå en adekvat fortbildning i neuropsykiatrisk problematik?
  4. Tycker du att fristående skolor ska behandlas likvärdigt med kommunala skolor vad gäller tilläggsbelopp eller bidrag
  5. På vilket sätt kommer situation för elever med särskilda behov att förbättras om skolkommissionens förslag går igenom?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar