31 mars 2016

Äldreomsorgen – kommunernas sparobjekt

Äldreboenden efter äldreboenden omvandlas till annan verksamhet. Antalet platser minskar trots att behoven ökar. Det subventionerade statliga stödet till äldreboenden kommer att bli otillräckligt. Det tar lång tid och det är dyrt att bygga nya äldreboenden liksom andra boendeformer.

I Stockholm kan tre servicehus komma att omvandlas till flyktingbostäder då boendena inte anses uppfylla Arbetsmiljöverkets krav som äldreboenden. Bland annat ”är arbetstekniken inte god vid förflyttningssituationer då det behöver finnas ett fritt arbetsutrymme om minst 0,8 meter vid toalettstolen”. Men för de allt sämre äldre som måste vårdas hemma och av hemtjänstpersonal gäller inte sådana mått. Där ställs inte de kraven.

I juli förra året, då Norrköpings kommun uppträdde som en mer eller mindre värstingkommun och där behoven fortfarande är stora, skickade jag ett brev till samtliga riksdagspolitiker. ”En skamlig äldreomsorg.”

Myndigheten IVO konstaterar nu att antalet icke genomförda beslut när det gäller äldres boende har ökat kraftigt. IVO misstänker att en del kommuner undviker att komma med i statistiken, t.ex. genom att övertala äldre att välja mer hemtjänst istället för äldreboende. Kommunen följer inte egna beslut om boende för äldre.

Vi måste också börja fråga oss vilken information vi får av våra politiker. Det får inte heller längre vara gångbart att tysta allmänhetens frågor med orden ”ställ inte grupp mot grupp.”

I augusti förra året beslutade socialnämnden i Ljungby att avveckla plan 4 på Ljungberga särskilda boende. Beslutet väckte stor debatt. 5.000 namnunderskrifter samlades in. Allmänheten anade redan då att det skulle bli flyktingboende. I september i fjol skrev jag en insändare till Smålänningen angående situationen. Ljungbyborna vill nog ha besked om äldreboenden.

Den 24 mars i år kom beskedet om platserna på plan 4 och dess framtid för Ljungberga i Ljungby. ”Nu har socialnämnden beslutat att öppna plan 4 för ensamkommande flyktingar. Anledningen ska vara att det behövs fler HVB-platser (hem för vård eller boende).” Bo Ederström (M), ordförande i socialnämnden talade åter om överkapacitet av äldreplatser. Sverigedemokraterna och Alternativet reserverade sig mot beslutet. Ljungberga öppnar för flyktingbarn.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, föreslog redan 2014 att den särskilda avgift som döms ut till kommuner som inte verkställer beslut om permanent boende borde höjas så högt att det får en avskräckande effekt på kommunerna. Men Äldreminister Åsa Regnér tvekar.

 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) säger nej till höjda avgifter. SKL känner till att avvecklingen av äldreboenden har varit kommunernas verkliga kassako. SKL vet också att kommunerna inte anser sig ha råd att bygga äldreboenden. Minister kräver fler äldreboenden.

I kommunernas tjänsteutlåtanden har det under lång tid stått att de äldre inte vill flytta till ett äldreboende. För Stockholms del till servicehus. Men de äldre har inte blivit tillfrågade. Så sa också de äldre och allmänheten vid politikermötet i Ljungby september 2015.

Nu framstår förhållandena mer tydliga. ”IVO misstänker att det finns kommuner som försöker undvika att hamna i statistiken genom att t ex. övertala äldre att ta emot mer hemtjänst, istället för att ansöka om plats på särskilt boende.” Trots trånga toalettutrymmen i hemmet.

Ett övergripande intryck när man läser om det som händer runtom i landet är att äldre mer och mer börjar ses som ett sparobjekt.

14 mars 2016

Bakslag för Merkel

Det blev svidande bakslag för Angela Merkels CDU i söndagens tre delstatsval. I flera opinionsundersökningar ansåg en stor del av de tillfrågade att Merkel hade misslyckats i flyktingpolitiken. Särskilt växte kritiken i Bayern.

Det här läget gynnade förstås det nationalkonservativa och euroskeptiska AfD, Alternative für Deutschland, som blev valets stora segrare. Men även De Gröna gick starkt framåt i valet.

Nya siffror som publicerades på söndagen visade att 61 % av väljarna i delstaten Baden-Würtenberg befarar hårdare konkurrens på bostadsmarknaden, 63 % räknar med mer kriminalitet och 52 % av de tillfrågade är rädda för att islams inflytande ska bli för starkt i Tyskland.

SvT hade i början av febr. ett inslag om Angela Merkel. Det var EU-reportern Rolf Fredriksson som intervjuade den tyske journalisten Stefan Kornelius, som skrivit en biografi om förbundskanslern: ”Angela Merkel” . Han var vid tillfället i Stockholm. Av SvT:s inslag framgick att missnöjet och kritiken mot Angela Merkel växte, inte minst i Bayern.

Kornelius sa att Merkel i början av hösten gjorde flera missbedömningar kring flyktingfrågans sprängkraft. Vilka felbedömningar, undrade Fredriksson. Jo, hon borde ha klargjort några veckor in i krisen, i september eller oktober, att Tyskland har gränser för mottagandet.

Fredriksson sa EU är viktigt för Merkel. Men har hon i tillräcklig grad förankrat den här ”välkomstkulturen” hos andra länder? Kornelius sa att det var det andra stora felet. Hon insåg inte att EU saknade vilja att hjälpa dessa människor. EU insåg inte heller självt hur mindre attraktivt det var.

Fredriksson tog också upp att Turkiet är en viktig aktör i flyktingfrågan för Merkel. Vilka är hennes prioriteringar när det gäller Turkiet? Kornelius menade att prioriteten är att minska antalet människor som kommer och att låta dem som kommer till Tyskland eller EU göra det mer kontrollerat. Fredriksson undrade då om det har att göra med att man kommit överens med Turkiet. Alltså att man betalar ut pengar till Turkiet och accepterar kampen mot kurderna.

Det finns ingen moraliskt oantastlig lösning, sa Kornelius. Om vi vill vara ett moralist föredöme så måste vi vara beredda att ta emot alla. Men våra egna samhällen klarar inte av det här. De är splittrade. Därför blir såna solkiga överenskommelser nödvändiga, ansåg Kornelius.

När Angela Merkel nu försvagas på hemmaplan påverkar det hela EU. Länder inom EU får nu större utrymme att agera när det gäller flyktingkvoter och stängda gränser. Och EU kan eventuellt stänga den s. k. Balkanrutten. Frågan efter söndagens val är hur EU nu kommer att ta sitt ansvar i flyktingfrågan.