10 februari 2016

Socialsekreterarna och rättsosäkerheten

Bristen på socialsekreterare har funnits länge. Idag är läget närmast akut. Inte minst på grund av flyktingströmmen. Redan förra året, och långt tidigare, var läget allvarligt. Sju av tio socialsekreterare i Dalarna övervägde i februari 2015, att söka arbete utanför socialtjänsten. Åtta av tio socialsekreterare i Göteborg övervägde, vid samma tid, att söka annat jobb. Akademikerförbundet SSR beskrev läget redan då som en djupgående kris inom socialtjänsten och krävde snabba åtgärder. Väst kris inom socialtjänsten.

Så var det alltså långt innan den stora flyktingströmmen kom. Sen dess har det kommit många nya, både barnfamiljer och ensamkommande. Ibland med svåra trauman.

Det var kris inom socialtjänsten i Stockholms stad redan 2011 såväl som i vissa andra kommuner i landet. Här en interpellation som visar läget mars 2011.Så långt jag vet ökade inte resurserna.Höga mål och minskade resurser inom socialtjänsten.

Det var och är framför allt svårt att rekrytera erfarna socialsekreterare. Det krävs erfarna för att kunna hjälpa de som är färska i yrket, så att de får en bra introduktion. Unga måste få en chans att vara nya i yrket. Den chansen finns knappast idag när erfarna socialsekreterare slutar.

Enligt svaret på interpellationen hade staden genomfört en omfattande medarbetarenkät NMI ( Nöjd Medarbetar Index) vilket visade nöjda medarbetare. Men så var, trots enkäten, inte fallet.Svar från ansvarigt borgarråd på interpellationen. .

Nu tvingas kommunerna att anlita stafettsocionomer som är dubbelt så dyra som anställda. Lagstiftarna, d.v.s. politikerna, måste fundera över om det är rimligt att vi ska använda våra skattemedel till dyra bemanningsföretag. Och det rör sig om stora summor.

En hyrsocionom kostar ca dubbelt som mycket som en fast anställd 90.000-100.000 kronor i månaden. Till detta kommer boende och resor. En fast anställd får 45.000-50.000 kronor i månaden. Många erfarna socialsekreterare blir stafettsocionomer. Därmed dräneras de kommunala verksamheterna ännu mer på erfarenhet.

Nio av tio kommuner har idag svårt att rekrytera socialsekreterare. Men det allvarligaste av allt är rättsosäkerheten, inte minst för barnen och deras föräldrar.

Nu har Stockholms stad tagit fram en handlingsplan för att försöka förbättra situationen. Men löneläget tas inte upp i handlingsplanen. Lönen, stress, brist på introduktion och brist på tid är de absolut viktigaste delarna för att kunna förändra situation.

Hur stor del andel av socialsekreterarna som är inhyrda vet inte de ansvariga borgarråden i Stockholms stad. Dyra hyrsocionomer blir socialsekreterare.
Men det kanske man inte vet på andra håll i landet heller.

– Vi måste så snabbt som möjligt få grepp om exakt hur socialsekreterarbristen hanteras runt om i landet, bland annat vad gäller inhyrningen, säger Caroline Olsson, sektionschef på SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik. DN 3/2 –16.

Nu är läget akut när det gäller samhällets sista skyddsnät. För vuxna, föräldrar och barn som behöver stöd.