29 april 2015

Äldre från trygghet till otrygghet?

Flera servicehus i Stockholm anses vara i behov av upprustning eller omvandling till annat boende. Arbetsmiljöverket har dömt ut flera av dem. Nu planeras och genomförs efter hand avvecklingar i staden av de ser­vice­hus som har sämst standard och andra omvandlas till seniorboenden. Edö servicehus i Farsta strand är nu utsatt för en ”rockad”. Oron bland äldre och deras anhöriga sprider sig. Edö servicehus i Farsta strandläggs ner.

Alla 149 servicehusplatserna försvinner och ersätts med seniorlägenheter och fler vård- och omsorgsplatser. Då är det viktigt att majoriteten är tydlig med vad det innebär för de äldre. Alltså: Var ska de som idag bor på servicehus beredas för tryggt och likvärdigt boende? 

Fram till sommaren 2017 ska den byggnad som rymmer servicehuset tömmas. Vart ska då de äldre med biståndsbeviljad plats på ta vägen? Dessutom är de äldre som de senaste åren flyttat in på servicehus i större behov av vård och omsorg än tidigare. År 2013 avslogs 40 % av ansökningarna till servicehus, trots de redovisade bedömningsgrunderna. Då förstår man i vilket skick de som får en plats befinner sig i.

Alla 149 servicehuslägenheter försvinner. Istället blir det 108 vård- och omsorgsplatser. Ett nytt tillagningskök och minst 49 nya seniorlägenheter. Men hur ska äldre- och servicehusplatser nu snabbt skapas? I det här fallet går de äldre från ett tryggt biståndsbedömt boende till ett boende som liknar vanliga lägenheter. Trots hög ålder och tilltagande ohälsa.

Nya oppositionen, FP, C och KD, skrev i sitt förslag till verksamhetsplan för 2016: ”Alla som är 85+ som så önskar ska ha rätt till äldreboende, utan biståndsbedömning.” Det skrev även MP i valrörelsen. MP vill garantera äldre vårdhemsplats.

Nu är det viktigt att hålla isär och förklara de olika begreppen vad gäller boendeformerna. Förändringar av eller glidningar i ordens innebörd förekommer ofta i sådana här sammanhang. Men det är inte rätt väg. I servicehusets lägenheter finns trygghetslarm och personal dygnet runt. Det är innebörden av servicehus. Det bör tydligt framgå.Vid behov därutöver är det hemtjänstens insatser som gäller.

I bifogad artikel talas det också om seniorboende som är vanliga lägenheter från 65 år. Trygghetsboende, idag från 75 år, nämns inte. Dessa båda boendeformer passar inte äldre med tunn plånbok. Inget av boendeformerna, senior- eller trygghetsboende, motsvarar det som många behöver.

Det stämmer att nuvarande majoriteten har fått ärva problemen bl.a. vad gäller Edö servicehus från förra majoriteten. Trots att de borgerliga visste att något måste göras. Detta är den situation som den nya majoriteten har att hantera. Men det fråntar ändå inte nya majoritetens ansvar inför de beslut som ska tas. Därför är det viktigt att vara tydliga med vad förändringarna innebär för de äldre.

25 april 2015

Äldre och fattigdom i ett välfärdsland

Var på ett seminarium på Nordic Light Hotel i Stockholm den 24/4. Temat var ” Äldrefattigdom i ett välfärdssamhälle”. Anordnat av PRO.

I dag lever 225 000 pensionärer under fattigdomsgränsen. Antalet fattiga pensionärer har nästan fördubblats sedan 2006. Den senaste prognosen från Pensionsmyndigheten visar också att antalet kommer att öka.

– Vi har krävt en översyn och utvärdering av hela pensionssystemet som vi inte anser uppfyller kraven. Alla har rätt till en värdig ålderdom. Mest utsatta är kvinnor. Nu vill vi initiera en officiell diskussion för att få fram konkreta förslag till åtgärder, sa Curt Persson, ordförande PRO.

Därefter talade Annika Strandhäll, stadsråd, över ämnet ”Jämställdheten bland pensionärerna”. Garantipensionen var tänkt som en sista utväg för att ett fåtal äldre skulle slippa söka socialbidrag. Så blev det inte. Att få garantipension har i stället blivit något mycket vanligt för kvinnor.

60 procent av de kvinnliga pensionärerna får i dag någon del av sin pension från garantipensionen. Motsvarande siffra för männen är 17 procent. De flesta kvinnor som har någon del garantipension får även pengar från tjänstepensionen, men för dem som har haft låga inkomster handlar det oftast om några hundralappar.

Det är helt oacceptabelt. Kvinnor drabbas dubbelt av det ojämställda arbetslivet. Först tjänar de mindre, jobbar mer deltid och har otryggare anställningar när de jobbar. Sedan straffas de för det med lägre pensioner.

Den långsiktiga lösningen för ojämlikheten inom pensionärsgruppen är att motverka ojämlikheten på arbetsmarknaden. På kort sikt har vi dock en situation som kräver mer snabbverkande medel. I budgetpropositionen föreslår regeringen åtgärder för att förbättra för de pensionärer som i dag har det svårast ekonomiskt. Därutöver gick inte Annika Strandhäll in på vad regeringen mer konkret tänker föreslå för åtgärder. Bromsen i pensionssystemet berörde Strandhäll inte.

Därefter talade Lennart Flood Göteborgs universitet om ”Ålderspensionen och fattigdom –dagens och framtidens pension.”. Flood visade ett antal staplar som visade att framtiden inte ser ljus ut för morgondagens pensionärer.

Angelika Thelin, Linnéuniversitetet Växjö, talade över ämnet ”Äldrefattigdom – ekonomisk utsatthet i yngre ålderspensionärers vardag”. Thelin, som arbetar på Institutionen för socialt arbete, tilldelades 2013 Linnéakademins stipendium för bästa doktorsavhandling 2013.

Angelika Thelins föredrag tjänade som en bra motpol till den glättade bild som ofta målas upp inom forskningen kring den tredje åldern – femtio till sjuttio år.

Hon har undersökt levnadsförhållandena inom gruppen yngre ålderspensionärer (65-74 år). Hon beskrev hur känslor av stolthet, stigmatisering, besvikelse blandas med fattigdom. Ju sämre ekonomiska förutsättningar pensionärerna har, desto mer exkluderas de från möjligheten att nå mål om ett hälsosamt åldrande, oberoende, valfrihet och meningsfullhet.

12 april 2015

Välfärd i riskzonen

De politiska turerna efter valet 2014 var dramatiska. SD, med sin vågmästarroll, fällde regeringens budget genom att rösta på de fyra Allianspartiernas förslag. S/MP-regeringens budget gick inte igenom och Löfven hade att välja mellan att antingen återremittera budgeten till finansutskottet för vidare förhandlingar. Att regeringen avgick. Eller att utlysa nyval. Det hela slutade med Decemberöverenskommelsen, DÖ.

Politiken står nu inför stora utmaningar. Arbetarrörelsen har svårigheter med att tillväxten inte längre ger jobb åt alla. Och M:s självbild som det ”nya arbetarpartiet” höll inte heller i längden. Det är ett samhällsbyggaruppdrag med nya dimensioner som Sverige står inför. Den ekologiska hållbarheten och den internationella solidariteten utsätts idag också för allt starkare tryck. Urbaniseringen pekar inte heller på att hela landet kan leva.

Det är ingen överdrift att säga att välfärdsstaten är utsatt för stora påfrestningar. Inte minst om vi går ner på mikronivå. Aldrig har det varit så svårt som nu att få rätt till personlig assistans. Det visar statistik för Försäkringskassan. Vid omprövning, vartannat år, förlorar var tionde assistansrätten. Ett annat exempel är gruppen svårt psykiskt sjuka. En psykiskt sjuk person kan numera ligga på gatan utan att vara någon myndighets ansvar.

Men orättvisor handlar också om dagens och framtidens pensionärer. Redan idag lever 225 000 svenska pensionärer under EU:s fattigdomsgräns, enligt Pensionsmyndigheten. Antalet fattiga pensionärer har nästan fördubblats sedan 2006. Att lyfta alla pensionärer över fattigdomsgränsen skulle kosta runt 4,5 miljarder kronor varje år.

Det är alarmerande att så många, efter relativt många yrkesår, får så låg pension vid 65 års ålder att de får nöja sig med garantipension – det som tidigare kallades ”fattigpension”.Framöver ska alla som orkar och vill jobba längre kunna ha kvar sin anställning till 69 år. Men alla kan inte jobba till 69, många är utslitna långt före dagens pensionsålder. Hur skulle de orka jobba två år extra? Detta bör beaktas när man nu granskar pensionssystemet.

Av dem som hamnar under EU:s fattigdomsgräns är 70 procent kvinnor. Gränsen för så kallad relativ fattigdom går i Sverige vid 11.100 kronor i månaden i disponibel inkomst, inklusive bostadstillägg. Inkomsten ligger då på 60 procent av medianinkomsten i landet.

Ibland kommer frågan om ett pensionärsparti upp. Men pensionärerna är ingen homogen grupp och dessutom når ett enfrågeparti inte särskilt långt. Ett parti måste ha minst tre frågor av dignitet som berör stora väljargrupper.

SPI, Sveriges Pensionärers Intresseparti breddade sig i maj 2013 under nya namnet ”SPI Välfärden” och vänder sig idag till alla åldrar. Men väljarna har inte attraherats. SPI har inga mandat i riksdagen men finns representerade i vissa kommuner. Även för Feministiskt initiativ, FI, kan det bli svårt att få sådan tyngd i sina frågor att de kan passera 4-procentspärren. Trots att FI är betydligt mer mediala och färgstarka än SPI.

En valkampanj är en dynamisk process. Ett valresultatet däremot är en faktisk situation som förändrar förutsättningarna. Viktningen av partiernas väljarstöd mot valresultatet visade att 65 + numera är en rörlig grupp. 12,4 procent gav sin röst till ett parti utanför vänster-högerskalan.

För partierna är analysen av varför de inte nådde ut med sitt budskap till vissa grupper en komplicerad uppgift. Men den är nödvändig som grund för den fortsatta politiska processen.

En sak är tydlig: Välfärden är i fara för många människor. Inte minst för pensionärerna..

Infört i Miljömagasinet nr. 14, 2 april -15
Eivor Karlsson