13 april 2014

Romer – är ett monument möjligt idag?

Äntligen förefaller romernas situation i nutid att uppmärksammas och diskuteras där den hör hemma i EU. EU-miljarderna  når inte fram till Rumänien än mindre till dem som tigger och plockar burkar på Sveriges gator. Även historien förefaller förbli glömd.

Den 9 april deltog Birgitta Ohlsson, FP, (EU-minister) och Anna Hed, S, (EU-parlamentariker) TV-programmet Godmorron.

Samma morgon, i samma TV-kanal, deltog Majgull Axelsson som skrivit boken ”Jag heter inte Miriam”. En stark roman om identitet, utanförskap och mörka hemligheter. Boken handlar om den romska flicka som tog på sig en judisk tröja med de gula trianglarna för att överleva. Hon kom därmed med de vita bussarna till Sverige. Vi hade nämligen en lag i Sverige mellan 1914 till 1954 om invandringsförbud för romer. Miriam levde med sin falska identitet till sin 85-årsdag.

Frågan är: Kommer romernas lidande i koncentrationslägren någonsin att erkännas på bred front i Sverige? Cirka ca 500.000 romer mördades. Som Majgull Axelsson påpekade i TV-inslaget var det många människor sett till denna inte alltför stora folkgrupp.

Jag skrev den 2 september 2013 en motion om ett monument över Förintelsens romska offer. En vitbok har också just kommit med den verkan den nu kan innebära. Motionen är nu på väg till Stockholms kommunfullmäktige. Men kommer det att innebära ett Ja till ett monument efter nämndbehandling? Tiden borde vara mogen.

I oktober 2012 invigdes det tyska minnesmonumentet i Berlin över nazisternas folkmord på romer under andra världskriget. Monumentet hade föregåtts av kontroverser och det hade tagit 20 år från det att beslutet om att det skulle byggas kom, tills det invigdes.

Svaren på motionen kommer att kunna ses som ett tecken på vår politiska samtid 2014.

Det handlar om en plats för minne och reflektion över ondskans väg i Europa under andra världskriget. Det handlar om den ”bortglömda förintelsen”. Om alla de män, kvinnor, barn och äldre som tvingades in i gaskamrarna eller avrättades på andra sätt under andra världskriget.

Det handlar om alla människors lika värde. Är Stockholms stad och Sverige moget för ett sådant monument?

11 april 2014

LOV under lupp!

LOV, lagen om valfrihet, inom hemtjänsten reduceras ofta till frågan om rätten att välja utförare. Det har skymt en seriös diskussion om hemtjänstens kvalitet. Det skrev författarna Peter Lorentzon, aktiv i PRO och i nätverket Gemensam välfärd och Lars Wettergren, f d ordförande PRO i Dagens Samhälle, DS, i maj 2013.

De menade att den av regeringen tillsatta utredningen om LOV måste därför göra en allsidig utvärdering av LOV. Samt att i den bör ingå en genomlysning av förhållandena i Stockholm. De ansåg att personal och de äldre med hemtjänst vittnar om en mycket stressad arbetssituation med allt kortare tid för olika insatser i hemmet och bristande resurser.

Peter Lorentzon och Lars Wettergren beskrev LOV som en uppsplittring av verksamheten. Samt att den fria etableringen har lett till att det i dag finns cirka 150 privata och 40 kommunala utförare. ”Det innebär att en biståndsbedömare i en stadsdel kan ha kontakt med 80 utförare av hemtjänst plus 5-10 vårdcentraler samt korttidshem med flera. För distriktssköterska och rehab. gäller motsvarande. Kontinuitet och temaarbete är svårt att skapa och tidigare väl fungerande samarbeten har upphört. Detta till men för de mest sjuka äldre.”

De båda författarna från PRO ansåg också att transaktionskostnaderna, alltså kostnaderna för hemtjänsten i Stockholm har fördyrats genom LOV och det stora antalet utförare. Det handlar om förfrågningsunderlag, bedöma ansökningar om etablering, fakturera, följa upp, kontrollera och informera med mera.

Äldreborgarrådet Joakim Larsson, Stockholms stad, gav en annan syn på saken i DS maj –14. Han ansåg inte att LOV är en byråkratisk teknikalitet, som det ibland framstår i debatten, utan ett viktigt verktyg för att öka människors inflytande i de välfärdsverksamheter som de själva betalat för via skatten,

Äldreborgarråd undrade vad som skulle hända om oppositionen fick tillfälle att avskaffa LOV till exempel i Stockholm. Konsekvenserna skulle bli förödande. Larsson befarade att bara omkring 10 procent av hemtjänstutövarna skulle få vara kvar, resten skulle på ett eller annat sätt läggas ner eller så småningom få övergå i kommunal regi. De äldres möjlighet att välja och välja bort skulle åter ifrågasättas i grunden.

Larsson ansåg att den nya valfriheten har gjort det möjligt att driva mer småskaliga verksamheter. Och tog som exempel spanska boendet La Casa och Ersta diakonis finska verksamhet. Äldreborgarrådet menade samtidigt att allt detta inte skulle försvinna helt på sikt även om LOV skulle avskaffas.

Nu pekar det mesta på att det kan bli skifte vid makten i Stockholms stad i hösten 2014. Då återstår att se om LOV kommer att vara kvar. I Stockholm är möjligheten liten att visa upp sin profil. Konsekvensen har blivit att alla utförare ser likadana ut och skaffar sig namn som börjar på A för att komma högst upp på listan. Valfrihet utan valmöjlighet

Vi äldrenämndens möte i Stockholm 14-03-25 fanns ett ärende ”Remiss om betänkandet framtidens valfrihetssystem”. Där skrev S bl.a:”Vi är starka mot ståndare till att tvinga kommunerna att använda sig av LOV när det gäller upphandling av äldreomsorg. […] Varje kommun måste fritt få välja om man vill behålla äldreomsorgen i egen regi, använda sig av LOV eller LOU. Därför är det bra om betänkandet har landat på att kommunerna ska få välja själv och hoppas att regeringen i så fall går på den linjen.”

Även V hade förslag till beslut: ”Vänsterpartiet anser inte att samtliga kommuner i Sverige ska vara skyldiga att skapa förutsättningar för brukarna att välja mellan olika utförare i hemtjänsten. […] Vi ställer oss också mycket frågande till uppgiften att kostnadsökningarna varit lägre i de kommuner som tillämpar LOV, flera har påpekat att utredningen brister då transaktionskostnader inte räknas in. De utredningar där transaktionskostnader har räknats in visar på motsatsen..”

Men det står ganska klart att om de rödgröna kommer till makten i Stockholms stad kommer LOV, i någon form, att sättas under lupp.